Prostatacancer

Man kan bli frisk från prostatacancer, men även om man inte blir det kan man ofta leva ett bra liv i många år. 

Cancertumör i prostatakörteln

Prostatacancer innebär att man har en cancertumör i prostatakörteln, oftast i den yttre delen. Varför prostatacancer uppstår är inte känt men det manliga könshormonet är en förutsättning. Andra orsaker kan vara arvsanlag. Eftersom prostatacancer är vanligt i Skandinavien och USA medan den är ovanlig i Kina och Japan kan även kost, miljö och livsstil ha betydelse för sjukdomen.

Prostatacancer utvecklas olika hos de som drabbas. För vissa kan tumören växa så långsamt att den aldrig ger några symtom eller sprider sig, även om mannen lever länge efter diagnosen. Ibland kan sjukdomen ha ett snabbare förlopp. De senaste åren har metoderna att upptäcka cancer förbättrats och nya behandlingsmetoder har tagits fram. 

Symtom vid prostatacancer

Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Symtom som kan förekomma är:

• Svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång att kissa.
• Blod i urinen; detta är ett symtom vars orsak alltid ska utredas.
• Man kan också behöva kissa ofta. Men besvär med att kissa behöver inte bero på att man har prostatacancer. 

Ibland ger prostatacancer symtom först när den har spridit sig utanför prostatakörteln, så kallad spridd prostatacancer. Vanligt är då:

• smärtor i ryggen eller höfterna på grund av spridning till skelettet.
• viktminskning
• trötthet
• blodbrist
• bensvullnad

Men dessa symtom kan också ha andra orsaker. 

Blodprov för att testa risken för prostatacancer 

Tidig upptäckt av prostatacancer är avgörande för att minska risken för att dö i sjukdomen. Eftersom prostatacancer inte ger några symptom i det tidiga skedet är det viktigt att testa sig. I Sverige finns det idag två metoder, PSA som har funnits länge och det helt nya så kallade Stockholm3-testet.

PSA. Ett PSA-prov är enkelt och billigt blodprov som kan göras på din vanliga vårdcentral. PSA har funnits tillgängligt sedan början av 1990-talet. Studier visar att man genom screening med blodprov och PSA-analys av män mellan 50 och 70 år vartannat år kan minska dödligheten i prostatacancer i lika stor utsträckning som screening med mammografi minskar dödligheten i bröstcancer. Begreppet PSA är förkortningen av prostataspecifikt antigen, ett äggviteämne som produceras i prostatakörteln. Även friska män har små mängder PSA i blodet men vid cancer i prostatan stiger PSA-värdet i blodet. Män som är över 45 år och som har ett PSA över 3 ng/ml rekommenderas att gå vidare till vävnadsprov hos urolog.

Ett problem med PSA är att det missar mellan 30-50% av de män som har en allvarlig och behandlingskrävande cancer. PSA-testet kan inte heller skilja på farliga och ofarliga prostatatumörer. Det finns flera vanliga förändringar i prostatan som kan göra att det utsöndras mer PSA i blodet. Några exempel är godartad prostataförstoring, inflammation i prostatakörteln eller urinvägsinfektion. Det leder till att 4 män av 5 som tagit PSA helt i onödan går vidare och tar vävnadsprover som gör ont, blöder och medför risk för blodförgiftning. Och ungefär 2 män på 50 som tar ett vävnadsprov drabbas av en så pass allvarlig infektion att han måste vårdas inneliggande på sjukhus. Därför är onödiga biopsier ett stort problem.

Stockholm 3-testet. Bristerna i PSA har lett till att ett blodtest tagits fram av forskare på Karolinska Institutet, det kallas för Stockholm3-testet. Det är precis som PSA ett enkelt blodprov. Stockholm3 finns sedan hösten 2017 tillgängligt i Sverige som första land i världen. Nu finns det också att få i våra nordiska grannländer. Med Stockholm3 testet fördubblas upptäckten av aggressiv prostatacancer och samtidigt minskar de onödiga biopsierna med 50% jämfört med PSA. En annan fördel är att Stockholm3-testet ökar möjligheten till tidig upptäckt genom att det även hittar cancer hos män med låga PSA-värden (1,5-3 ng/ml). Det är cancer som idag inte upptäcks. Ungefär 40% av alla män mellan 50 och 70 år har ett PSA mellan 1,5-3 ng/ml. Stockholm3-testet ger ett svar med en tydlig rekommendation vilket gör att läkaren lättare kan fatta beslut om eventuell åtgärd. Det gör att tiden från misstanke om prostatacancer till första behandling kan minskas, vilket är ett stort problem i vården idag. I Stockholm tar det exempelvis ofta över 200 dagar från första misstanke till behandling av prostatacancer.

Behandling av prostatacancer

Prostatacancer kan behandlas på flera olika sätt. Vilken metod som blir aktuell beror på flera saker: Vilket stadium sjukdomen är i, hur elakartade cancercellerna ser ut i mikroskop, hur frisk man är för övrigt och hur gammal man är. Det är viktigt att man med sin läkare själv diskuterar vilken behandling som är lämpligast och vilken behandling man själv vill gå igenom, eftersom olika behandlingar kan ge biverkningar och påverka livskvaliteten. Många med tidig prostatacancer behöver ingen behandling alls men bör återkomma på täta kontroller. Operation och strålbehandling är ofta likvärdiga alternativ för att bota prostatacancer. 

– I de flesta situationer finns flera behandlingsalternativ. Fråga alltid om det finns alternativa eller kompletterande behandlingar till den din läkare föreslår. Det kan vara alternativ som kanske är något sämre på genomsnittet men fungerar på individnivå, säger Docent Ola Bratt, ordförande, nationella vårdprogramsgruppen för prostatacancer, Regionala cancercentrum i samverkan.

Han tillägger att val av behandlingsmetod varierar mellan olika landsting och även mellan olika sjukhus inom samma landsting. Den situationen kommer förhoppningsvis att förbättras genom de nya nationella riktlinjerna. När prostatacancer befinner sig i ett tidigt skede finns tre vanliga behandlingsmöjligheter: 

– operera bort prostatakörteln 

– strålbehandling, ibland kombinerad med hormonbehandling

– vänta med behandling tills vidare 

Samtidigt som överbehandling av betydelselös prostatacancer är ett problem, underbehandlas många män med behandlingskrävande prostatacancer. 

– Trots att strålbehandling kombinerat med hormonbehandling minskar dödligheten vid högriskcancer får i dag bara hälften av de svenska männen mellan 70 och 80 år med högriskcancer en sådan kurativ behandling, säger Ola Bratt.

Prostatacancer är beroende av hormonet testosteron. Hormonbehandling innebär att man förhindrar kroppen att bilda testosteron eller att man blockerar cancercellernas upptag av testosteron. Effekten av behandlingen är att tumören krymper och inaktiveras. Det kan ske på olika sätt. Om testiklarna opereras bort upphör produktionen av testosteron och tumören krymper. En bieffekt av detta är att den sexuella lusten och förmågan att ha samlag upphör. Att metoden är ovanlig beror på att den är irreversibel och av många upplever sig som stympande.

Med hjälp av läkemedel, vanligen i form av så kallade GnRH-analoger, kan produktionen av testosteron hämmas, så kallad medicinsk kastrering. Här ges behandlingen genom en injektion var 3:e eller var 6:e månad, beroende på vad som passar patienten bäst. Bieffekterna är exakt de samma som efter borttagande av testiklarna. Det finns även tabletter som kan användas om inte cancern är allt för spridd. De ger lindrigare biverkningar. I den här artikeln kan du läsa mer om vikten av näring och kost för att klara av din cancerbehandling

Behandling vid spridd prostatacancer

Med tiden kan cancercellerna bli mindre känsliga för hormonbehandlingen. Senare kan symtom från prostatakörteln, lymfkörtelförstoring eller från spridning till skelettet uppkomma.

Cytostatikabehandling ges oftast som droppbehandling med några veckors mellanrum. Cytostatika kan tillfälligt bromsa sjukdomen och minska symtomen (framför allt smärta). Cytostatika har en hel del biverkningar eftersom det påverkar även friska celler som delar sig snabbt, till exempel celler i magen och tarmarna, hårceller, nagelceller och celler i benmärgen. Det förklarar biverkningar som håravfall, sköra naglar, illamående, diarré och nedsatt försvar mot infektioner. Dessa biverkningar försvinner när behandlingen är avslutad. En del kan få kvarstående besvär med känselnedsättning i händer och fötter. Bieffekterna gör att cytostatika inte är lämpligt för de äldsta och sjukaste patienterna.  

• Enzymhämmare och nya hormonblockerare är nya läkemedel som tas i tablettform. Genom att lägga till dem till en pågående medicinsk kastrering kan man ofta få sjukdomen att gå tillbaka ytterligare. Biverkningarna är lindriga. Enzymhämmare ges tillsammans med kortisontabletter, som behövs eftersom kroppens egen kortisonproduktion har blockerats.
• Strålbehandling kan användas mot dottertumörer (metastaser) i andra organ, vanligen skelettet. Strålbehandling kan inte bota sjukdomen, men lindrar symtomen, speciellt smärtan. 
• Isotopbehandling. Smärtor på grund av skelettmetastaser kan behandlas med radioaktiva isotoper, vanligen radium, strontium eller samarium. En lösning med ytterst lite av ämnet sprutas in i en blodåder. Isotopen ansamlas i anslutning till metastaserna i skelettet och lagras där. Isotopen avger sedan strålning lokalt i metastaserna under några veckors tid. Detta ger vanligen god lindring av smärtorna. Behandlingen med radium ges var fjärde vecka upp till sex gånger. Behandlingen med samarium och strontium är en engångsbehandling, men den kan vid behov upprepas efter några månader.
• TUR-P-operation. Om prostatatumören klämmer ihop urinröret så att det blir svårt att kissa kan man göra en TUR-P-operation. Det är samma typ av operation som används vid godartad prostataförstoring. Operationen sker via ett smalt instrument som förs in genom urinröret. 
• Nya behandlingar. Det pågår mycket forskning om behandling av prostatacancer. Därför är det svårt att säga vilken behandling som skulle kunna bli aktuell för dig i framtiden. Det finns ibland möjlighet att vara med i en forskningsstudie där man prövar nya läkemedel.  

Ryggsmärta kan vara metastaser

När en cancer metastaserar innebär det att cancerceller från modertumören har spridit sig till andra delar av kroppen. Vid skelettmetastaser har cancercellerna spridit sig till skelettet. Precis som vid bröstcancer är det vanligt med skelettmetastaser från prostatacancer. Så många som 95 procent av de som går bort i prostatacancer har fått metastaser i skelettet. Det innebär att cirka 3 000 svenska män om året får skelettmetastaser prostatacancer, säger Ola Bratt. Ryggsmärta kan bero på att cancern har spridit sig till skelettet och det är viktigt att utreda detta så snart som möjligt. Då behövas det mer intensiv läkemedelsbehandling och kanske även strålbehandling. 

Skelettmetastaser kan vara mycket smärtsamma. Det finns många olika behandlingar mot smärtor från skelettmetastaser som kan lindra smärtorna, men den bästa smärtstillande behandlingen är en effektiv cancerbehandling, säger Ola Bratt. Skelettmetastaser kan ibland trycka på ryggmärgen och ge förlamning. Då är det viktigt att en operation eller strålbehandling ges snabbt, helst inom ett dygn. 

– Män med prostatacancer som plötsligt känner att benen inte bär ska ta sig till akutmottagningen omedelbart, säger Ola Bratt.

Benskörhet av behandlingen

Minskade nivåer av könshormoner i kroppen medför en ökad bennedbrytning och minskad bentäthet, i värsta fall till benskörhet (osteoporos). Benskörhet är därför en vanlig bieffekterna av den typ av hormonbehandling av prostatacancer som tar bort det manliga könshormonet testosteron (”kastrationsbehandling”). 

– Män som har opererat bort testiklarna eller får injektioner som hämmar produktionen av testosteron (GnRH-analoger) bör fråga sin doktor om att de behöver behandling mot benskörhet, eller åtminstone utredas för att se om de har fått benskörhet, säger Ola Bratt.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer 

2007 publicerade Socialstyrelsen sina första nationella riktlinjer för prostatacancervården. Parallellt med uppdateringen av dessa riktlinjer har Regionala cancercentrum i samverkan utarbetat ett första nationellt vårdprogram för prostatacancer.

De senaste riktlinjerna publicerades 2018. Socialstyrelsen rekommenderar inte ett nationellt screeningprogram med PSA eftersom testet anses för oprecist. Nya tester som Stockholm3 är ännu inte färdigutredda av Socialstyrelsen, vilket gör att Socialstyrelsen kan komma att ändra riktlinjerna för ett nationellt screeningprogram. Flera sjukvårdsregioner genomför för närvarande studier som kan ge underlag till detta.

Fakta: Sök vård

Den som har problem med att kissa, har fått blod i urinen eller har andra liknande besvär bör söka vård. Man kan sedan bli remitterad till en specialist för fortsatt utredning. Om cancer konstateras så tänk på att ta upp alla dina frågor och besvär med din läkare som exempelvis smärta, din förmåga att röra dig eller att ha ett sexualliv. Fråga om behandling mot benskörhet.