Ange ditt sökord

Varken Ulla eller hennes bekanta hade någon aning om vad aortastenos var innan Ulla själv fick diagnosen.

Varken Ulla eller hennes bekanta hade någon aning om vad aortastenos var innan Ulla själv fick diagnosen.

Ulla Bonnevier: Mina ålderstecken var en allvarlig hjärtsjukdom

Smärta i bröstet, andfåddhet, svaghet eller oregelbunden hjärtrytm kan vara tecken på ålder men det kan även vara symtom på en allvarlig hjärtklaffsjukdom, aortastenos.

Annons:

Aortastenos är idag den vanligaste hjärtklaffsjukdomen i Europa. Det är viktigt att ta varningstecknen på allvar, något Ulla Bonnevier i Växjö kan skriva under på.

Enkla vardagssysslor blev allt jobbigare för Ulla

Ulla Bonnevier, 85 år, upptäckte att det plötsligt blev allt jobbigare att gå uppför backarna under hennes älskade golfrundor. Även en så enkel vardagssyssla som att gå i trappor blev plötsligt ansträngande.

– Jag sökte hjälp och när läkaren lyssnade på hjärtat så hörde han blåsljud. Det visade sig att det inte bara var ålderstecken, jag hade aortastenos, minns Ulla Bonnevier.

Allvarlig och progressiv hjärtklaffssjukdom

Aortastenos är en allvarlig och progressiv hjärtklaffsjukdom. Sjukdomen påverkar inte bara livskvaliteten utan även livslängden hos den som drabbas. Precis som i Ullas Bonneviers fall kan symtomen bland annat vara andfåddhet och svårigheter att genomföra fysiska aktiviteter. Trots att symtomen är välbekanta förväxlas de ofta med att de bara är vanliga ålderstecken och aortastenos är fortfarande en relativt okänd sjukdom.

– Jag hade ingen aning om vad aortastenos var innan jag själv fick diagnosen. Inte heller mina bekanta visste vad det var. Jag tror många äldre som känner av symtom som andfåddhet precis som jag skyller det på åldern, säger Ulla Bonnevier.

När aortastenos uppstår sker en förträngning av aortaklaffens öppning som gör att blodet strömmar sämre genom hjärtat. Ofta är blåsljud på hjärtat ett tecken på att det finns en förträngning i klaffarna och genom att läkaren lyssnar efter blåsljud i hjärtklaffarna kan sjukdomen upptäckas redan innan symtomen visar sig. Kenneth Mier MSd, PhD överläkare vid Thoraxcentrum Blekingesjukhus i Karlskrona. Han konstaterar att det finns olika orsaker till att aortastenos uppstår.

– Orsaker till aortastenos kan vara en medfödd förändrad klaff, reumatisk feber eller att det sker en förkalkning av hjärtklaffen. Det som inte är helt klart är varför och hur den här typen av förkalkning uppstår hos olika personer. Det går heller inte att säga huruvida klaffelet går att påverka genom exempelvis livsstilsförändringar, säger Kenneth Mier.

Behandling genom operation

Det finns idag ingen läkemedelsbehandling som kan bromsa eller bota aortastenos däremot går det att behandla sjukdomen. Behandlingen sker genom en hjärtklaffsoperation då man ersätter den sjuka klaffen med en ny.

Detta sker genom två behandlingsalternativ, öppen hjärtkirurgi, eller en nyare metod kallad TAVI. Den senare metoden är avsedd för den som av hälsoskäl inte kan genomgå öppen hjärtkirurgi. TAVI är ett mindre omfattande ingrepp då man med hjälp av en kateter för in den nya hjärtklaffen via antingen ljumsken eller genom ett litet snitt i bröstet. Då slipper man en öppning av bröstkorgen och ofta kan  patienten gå hem samma dag.

– Att byta hjärtklaffen är den enda effektiva behandlingen som finns. Byter man inte klaffen kommer hjärtfunktionen att påverkas, man utvecklar hjärtsvikt och kommer förr eller senare dör i hjärtsvikten, säger Kenneth Mier som betonar vikten av ett hjärtklaffsbyte.

Båda behandlingsalternativen har visat sig fungera väl vid just aortastenos då de lindrar symtomen och möjliggör för patienter att återgå till sina vardagliga aktiviteter.

Förhöjd livskvalitet

För Ulla Bonnevier innebar hjärtklaffsoperationen en förhöjd livskvalitet då livet förändrades till det bättre efter att hon fick en ny hjärtklaff via TAVI.

– Idag går jag i trappor flera gånger om dagen och det går utmärkt. Även om konditionen fortfarande är dålig och måste tränas upp så är promenader inga problem. Det är en väldig skillnad nu jämfört med före operationen, berättar Ulla Bonnevier.

Fakta aortastenos

Aortastenos drabbar upp till 7 procent av befolkningen över 65 år och 10 procent bland de över 85 år.

Behandlingsalternativ vid aortastenos

  • Öppen hjärtkirurgi (AVR) – vanligaste behandlingsmetoden.
  • Kateterbunden implantation av aortaklaff (TAVI). Avsedd för patienter som av hälsoskäl inte kan genomgå öppen hjärtkirurgi samt även ett alternativ för personer med svår aortastenos och som klassas som hög- eller mellanriskpatienter.

Vanliga symtom vid aortastenos

  • Bröstsmärta
  • Trötthet
  • Andfåddhet
  • Yrsel
  • Svimningar
  • Svårigheter att genomföra fysiska aktiviteter

Läs mer om aortastenos och hjärtklaffsjukdom här

Annons:

Källor:

Hjärtklaff.se För mer information, se www.hjartklaff.se

 

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Ödem – när svullnaden inte går ner
11 juli, 2018 Hjärta & Kärl

Ödem – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Ödem – när svullnaden inte går ner
11 juli, 2018 Hjärta & Kärl

Ödem – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Annons:
Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Annons:
Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor
16 december, 2019 Hjärta & Kärl

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor

Risken att dö i hjärtinfarkt mer än fördubblas beroende...

Annons:
Kvinnor mer andfådda än män vid övervikt
12 december, 2019 Hjärta & Kärl

Kvinnor mer andfådda än män vid övervikt

Kvinnor är extra känsliga för att bli andfådda när de g...

Ny statistik visar: Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt
11 december, 2019 Hjärta & Kärl

Ny statistik visar: Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt

Antalet personer som insjuknar i och dör av hjärtinfark...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:
Blödarsjuka kan snart vara botad
7 november, 2019 Hjärta & Kärl

Blödarsjuka kan snart vara botad

Blödarsjuka (hemofili) är en grupp av flera sjukdomar s...

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin
28 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin

Vilken tid på dygnet du tar din blodtrycksmedicin kan v...

Studie: Hundägare lever längre
11 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Eva kunde ha dött på gymmet – Nicole Årets hjärt-lungräddare
24 september, 2019 Hjärta & Kärl

Eva kunde ha dött på gymmet – Nicole Årets hjärt-lungräddare

Varje sekund räknas vid plötsligt hjärtstopp, något som...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq