Det visar en ny svensk studie publicerad i den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
Forskarna vid Karolinska Institutet har undersökt hur antalet hjärtinfarkteri Sverige har varierat vid sommar- och vintertidsomställningar sedan 1987. Resultaten visar att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka fem procent under den första veckan efter omställningen till sommartid.
– Det är en liten riskökning för individen, framförallt under de tre första dagarna efter omställningen. Den förlorade timmens sömn och medföljande störning av sömnen är den troligaste förklaringen, säger Imre Janszky, en av forskarna bakom studien.
Forskarna såg också att omställningen till vintertid den sista söndagen i oktober, då vi får sova en timme längre, följs av en minskning i risken för hjärtinfarkt på måndagen direkt efter. Enligt forskarna ger studien en tänkbar förklaring till att hjärtinfarkt är vanligast på måndagar, något som tidigare forskning har visat.
– Man har ansett att det främst beror på ökad stress inför en ny arbetsvecka. Men kanske beror det också på sömnstörningar till följd av den förändrade dygnrytmen under helgen, säger Imre Janszky.
Trots att det rör sig om relativt små riskförändringar för individen, menar forskarna att studien kan bidra till förståelsen av hur störd dygnsrytm påverkar vår hälsa.
– Ungefär 1,5 miljarder människor utsätts varje år för sommar- och vintertidsomställning
, men det är svårt att generalisera kring hur många hjärtinfarkter i världen det kan orsaka, säger läkaren och forskaren Rickard Ljung, som också har deltagit i studien.
