Ange ditt sökord

Thomas tackade under flera år nej till att skriva en bok om sin uppväxt, men för några år sedan bestämde han sig för att skriva utifrån sin mamma, Vanja. Foto: Shutterstock

Thomas tackade under flera år nej till att skriva en bok om sin uppväxt, men för några år sedan bestämde han sig för att skriva utifrån sin mamma, Vanja. Foto: Shutterstock

Thomas Bodström – om Alzheimer och comeback

Thomas Bodström gillar att ha många bollar i luften, men tar gärna en tupplur för att hämta energi. Senaste boken han skrivit handlar om uppväxten, men med mamma Vanja i fokus.

Annons:

Mamma var motorn i familjen, men hamnade ofta i bakgrunden, menar Thomas. Idag ligger fokus på Vanja som har Alzheimer, på familjen och att driva advokatbyrå, men han skulle gärna ta upp politiken igen så småningom. 

Att vara anhörig till någon med Alzheimer

En solig och varm dag är jag på väg till Thomas Bodströms advokatkontor för att ta reda på hur det är att vara anhörig till någon med Alzheimer och om det är han som kommer att bli Socialdemokraternas nästa partiledare. Jag väljer att ta trapporna upp och inser när femte våningen är nådd att trots en hyfsad kondition, får man alltid upp ett flås av att gå i trappor. Tack och lov är Thomas lite sen och det finns tid att pusta ut.

– Nej, jag går inte trapporna upp varje morgon, men det vore nog bra, skrattar Thomas. Däremot sitter jag inte still långa stunder och tränar minst tre gånger i veckan. Fotboll, hockey och löpträning är favoriter. Jag gillar att hålla ett högt tempo, men har även lätt för att ta en power nap så fort tillfälle ges.

Svårt att komma till ro

Som riktigt liten hade han så svårt att komma till ro att han på kvällarna fick lite sömnmedel för att kunna somna in och redan som barn var han rastlös och aktiv. Thomas har skrivit och tränat sedan barnsben. Han skrev långa sjörövarberättelser och så småningom ”dåliga” kopior på inspirationskällan Ulf Lundells bok ”Jack”.

– Tack vare skrivandet och idrotten, där jag fick utlopp för kreativitet och överskottsenergi, höll jag mig på rätt spår som ung, berättar Thomas. 

Han är tydlig med att det inte behöver handla om någon bokstavskombination, då han menar att det ibland nämns alltför lättvindigt.

– Om man slänger sig med exempelvis ”ADHD”, kan det bli kränkande för dem som verkligen lever med detta och där det har skapat stora svårigheter under livet, menar Thomas. Många av mina klienter med ADHD skulle likväl ha kunnat bli företagsledare, istället för att hamna snett i samhället. Det som saknas är ofta bristen på tålamod att hålla fast vid en uppgift, tills det ger resultat.

Skriver utifrån mamma

Thomas tackade under flera år nej till att skriva en bok om sin uppväxt, men för några år sedan bestämde han sig för att skriva utifrån sin mamma, Vanja.

– Hon har varit motorn i vår familj, men har ofta hamnat lite i skuggan av alla andra. Därför tyckte jag att det var rätt att sätta henne i fokus. Att hon tyvärr insjuknade i Alzheimer gav boken en ny dimension och jag är övertygad om att hon hade velat att den skulle ges ut. Hon var alltid öppen som person och berättade för vänner om hur ”jobbig” hennes son kunde vara, säger Thomas med ett leende. 

Vanja gav dock aldrig upp hoppet om Thomas – tvärtom hade hon en stark tro på honom och syskonen. 

– ”Ingen är bättre än du”, sa hon ofta till mig. Jag var aldrig bäst i fotboll, men hon fick mig att tro att jag egentligen var bäst. Det sporrade mig till att göra så bra ifrån mig som jag kunde, menar Thomas.

Diagnosen Alzheimer

Första signalerna på att något inte stod rätt till var inte glömska utan överdrivna raseriutbrott. Vanja kunde plötsligt bli så arg att hon förstörde en hel middag, bara för att man exempelvis hade dukat fel.

– När hon även började upprepa sig och glömma vad hon nyligen berättat, då sökte vi hjälp och hon fick diagnosen Alzheimer, berättar Thomas. Det var tufft! På något sätt slutar man nog aldrig att vara barn till sina föräldrar och tror gärna att de alltid kommer att vara som de ”brukar”.

Idag bor Vanja med sin man på Borgarhemmet, där de får den hjälp de behöver. Thomas menar att tuffast var det för pappa Lennart, sista året de bodde hemma.

– Så snart pappa inte var hemma blev mamma förvirrad och rädd och det kunde sluta med att hon irrade sig vilse på stan, så att vi fick ringa polisen. Denna sjukdom kan vara oerhört påfrestande för hela familjen, men för oss har det stärkt banden. Vi har valt att inte kräva av någon annan att göra saker, utan att vi alla är positiva och försöker hjälpa till efter vår förmåga. Man blir förälder till sina egna föräldrar och det är en viss sorg. Självklart skulle de behöva oss flera timmar om dagen, men det är inte realistiskt. Vi gör så gott vi kan och har bestämt oss för att inte få dåligt samvete.

Att vara äldsta generationen

Visst har detta fått Thomas att tänka på att han själv inte är odödlig och att han snart kan vara äldsta generationen kvar, men han menar att krisen var större som 30-åring.

– Då hade man precis blivit förälder för första gången och köpt eget hus och jag tog allt på större allvar. Jag kan snarare tycka att det är skönt att ha blivit lite äldre. Idag tar jag livet mer lättsamt och har inget att bevisa.

För 25 år sedan var det kärlek vid första ögonkastet, när Thomas på en studentfest fick syn på sitt livs kärlek, Helén. Sedan dess har de hållit ihop i vått och torrt och har fyra barn tillsammans. Hur har de lyckats med det? 

– Vi har alltid sett till att få egen tid tillsammans likväl som var och en för sig. Att ha kul ihop och vara snälla mot varandra är viktiga hörnstenar, säger Thomas. Sedan pratar vi om allt – det krävs nog om relationen ska hålla i 25 år. 

Familjen har högsta prioritet

Thomas menar att han aldrig har trott på uttrycket ”att aldrig somna som ovänner”. Om man bråkar på kvällen är man ofta trött och då säger man sällan de bästa sakerna. Då är det bättre att sova och sen ta tag i konflikten med ny energi. Att familjen har högsta prioritet har han visat tydligt, då politiken fick ett ganska abrupt avslut i och med att Thomas valde familjen och ett år i USA.

– Vi hade pratat om att göra en längre resa tillsammans, så valet var enkelt och det har jag aldrig ångrat. Däremot har jag absolut tankar på att göra comeback i politiken, men kan inte svara på när. Just nu passar det inte, då jag har fullt upp med advokatbyrån. 

Självklart undrar jag då om han har partiledarrollen i bakhuvudet, för kanske skulle det behövas ett energiknippe som Thomas.

– Nej, partiledare står inte på min önskelista. Jag har arbetat bredvid både Göran Persson och Mona Sahlin under deras tid som partiledare och har insett att det är en livsstil, vilken nog inte passar mig. 

För Thomas är det dags för nästa möte och jag tackar för mig. På väg nerför trapporna fundera jag på hur de har lyckats hålla ihop i otroliga 25 år. Men det är nog som han säger; om man kan prata om allt, vara snälla mot varandra och inte kasta ”glåpord”, kommer man långt.

Fakta Alzheimers sjukdom

Drygt hälften av alla demenssjuka har Alzheimers sjukdom, ungefär 90 000 personer i Sverige. De viktigaste riskfaktorerna är hög ålder, ärftlighet och högt blodtryck. Sjukdomen kan uppträda tidigt, mellan 40 och 65 år, men är vanligast efter 65 år. Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Områden av hjärnan som brukar drabbas är ”hjärnans minnescentral” (hippocampus), tinning- och hjässlober. Varför nervcellerna dör vet man inte exakt. De första tecknen på Alzheimers sjukdom förutom minnet är svårigheter att hitta ord, uttrycka sig och förstå. Man kan också bli orolig, nedstämd och lättare för att bli arg. Symtomen kommer successivt och kan variera från person till person, vilket gör det svårare att veta när problemen började. Det är viktigt att behandla sjukdomen så snart diagnosen väl har ställts, men det finns ingen medicin som gör att den som har fått Alzheimers sjukdom får tillbaka sina hjärnfunktioner som de en gång var. Idag finns två grupper av läkemedel, som på olika sätt hjälper signalerna mellan hjärncellerna att gå fram.

Annons:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.