Spirometri ökar KOL-patienters motivation för rökavvänjning

Spirometri ökar KOL-patienters motivation för rökavvänjning

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2009-01-21
Uppdaterad: 2012-02-13
Författare: Redaktionen

Rökning är den enskilt viktigaste orsaken till KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning.

Nu visar en helsvensk studie, som presenteras vid årets Läkarstämma, att mer än dubbelt så många slutar röka efter nyligen genomförd spirometri.(1)
SYMPATI-studien, som kartlägger den svenska KOL-vården, har undersökt om det finns ett samband mellan utförd spirometri under den senaste tvåårsperioden och rökningsprevalens samt antal rökstopp under samma tid. I det syftet har man begärt in uppgifter från 1 004 patientjournaler på slumpvis utvalda vårdcentraler och lungmottagningar runt om i landet.

– Studien visar att KOL-patienter som regelbundet får göra spirometri blir mer motiverade till rökavvänjning. De får ett kvitto på hur lungorna fungerar och om lungfunktionen är nedsatt, säger Björn Tilling, distriktsläkare på vårdcentralen Åtvidaberg och SYMPATI-studiens huvudprövare.

Personer med KOL är i många fall underbehandlade, har upprepade försämringsperioder och nedsatt livskvalitet.2 Problemet är att tillgången varierar i landet både när det gäller rökavvänjningsstöd, särskilda astma/KOL-mottagningar och möjlighet att få lungorna kontrollerade regelbundet med spirometri. Det kan vara några anledningar till att personer med KOL ofta fortsätter att röka trots sin sjukdom.

– Vår studie visar att det är vanligare att spirometri utförs på vårdcentraler med särskild astma/KOL-sjuksköterska. Det är ytterligare ett bevis för att vårdcentraler som har inrättat en astma/KOL-mottagning med ett strukturerat omhändertagande underlättar och förbättrar vården av dessa patienter, menar Björn Tilling.

Studien visade även att de som lagts in på sjukhus för akuta försämringsperioder eller diagnostiserats med ischemisk hjärtsjukdom blev mer motiverade att ändra sina rökvanor och rökte i mindre utsträckning.

Uppemot 700 000 personer eller åtta procent av alla svenskar uppskattas ha KOL – en kronisk sjukdom som gradvis försämrar lungornas och luftvägarnas funktion och som främst utvecklas till följd av många års rökning. Det gör KOL till en av våra vanligaste folksjukdomar som dessutom ökar dramatiskt i omfattning. År 2020 beräknas KOL vara den tredje största folksjukdomen i Sverige.

Samtidigt som sjukdomen har blivit vanligare har möjligheten till korrekt diagnos och förbättrad behandling ökat under det senaste decenniet, vilket ställer nya krav på hälso- och sjukvården. För att lyckas uppnå dagens behandlingsmål för KOL-vård krävs att primärvården skapar strukturerad arbetsfördelning och rutiner för diagnostik, behandling och uppföljning. Men ju tidigare sjukdomen upptäcks och den drabbade får hjälp med rökavvänjning, desto bättre kan sjukdomsförloppet bromsas, lindras och livskvaliteten bibehållas. Detta sparar både lidande och samhällskostnader för akut vård, sjukhusinläggningar, sjukskrivningar, och förtidspensioneringar.


Om studien
SYMPATI (StudY to Map out PATIents) syftar till att kartlägga KOL-vården i Sverige och undersöka hur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av KOL-patienter efterlevs. Studien är genomförd i samarbete mellan AstraZeneca och Expertgruppen KOL – en nationell och oberoende grupp med ett tiotal experter på KOL samt representanter för Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund som verkar för en bättre vård av den här patientgruppen.

Totalt har 180 slumpmässigt utvalda vårdcentraler och 40 lungmottagningar ombetts att delta i den retrospektiva epidemiologiska SYMPATI-studien. Sammanlagt 111 vårdcentraler och 30 lungmottagningar har inkluderats i studien och besvarat ett webbaserat frågeformulär om medicinsk utrustning och tillgång till en särskild astma/KOL-sjuksköterska. Dessutom har de bidragit med data från 1004 KOL-patienters journaler gällande rökvanor, utförd spirometri under de senaste 24 månaderna, sjukhusinläggning för akuta försämringsperioder och förekomst av ischemisk hjärtsjukdom (IHD).

Av de 1004 KOL-patienterna var 33 procent aktiva rökare, 41 procent hade slutat för mer än två år sedan och 13 procent hade slutat röka de senaste två åren. Tre procent hade aldrig rökt och för tio procent saknades uppgifter om rökvanor. 61 procent av KOL-patienterna hade genomgått spirometri de senaste två åren. Av dessa hade 17,6 procent slutat röka jämfört med 7,3 procent i gruppen som inte utfört spirometri; andel rökare 33,8 respektive 43,3 procent. I primärvården var det vanligare att utföra spirometri i centra med astma/KOL-sjuksköterska än utan.

De som hade lagts in på sjukhus för akuta försämringsperioder rökte i mindre utsträckning än de som inte gjort detta – 26,4 respektive 34,4 procent. Även KOL-patienter med IHD-diagnos rökte i mindre utsträckning – 32,0 procent jämfört med 38,1 procent bland patienter utan IHD-diagnos.

 

Veckans fråga

Blev du någon gång mobbad när du gick i skolan?

Nyhetsbrev

E-postadress