Ange ditt sökord

Även om människan kan ändra uppfattning och gå med på någotkan det vara så att när du väl står inför ett val, ja då är hjärnan programmerad att säga nej. Foto: Shutterstock

Även om människan kan ändra uppfattning och gå med på någotkan det vara så att när du väl står inför ett val, ja då är hjärnan programmerad att säga nej. Foto: Shutterstock

Människan kan vara född nejsägare

När du står inför ett val är din hjärna generellt programmerad att säga nej.

Annons:

Det visar en studie från Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Konkurrerar med varandra

I en del av hjärnan som kallas basala ganglierna finns “Go” (positiva)- respektive “No-Go” (negativa)-signalerna. Dessa signaler härstammar från två grupper av nervceller i striatum som är en del av basala ganglierna. Basala ganglierna, som återfinns i båda hjärnhalvorna, spelar en betydande roll när det kommer till beslutsfattande, inlärning och olika motoriska funktioner.

En ny beräkningsmodell för hjärnforskning som baseras på data från råttors hjärna visar att “Go”- och “No-Go-signalerna konkurrerar med varandra.

Naturliga nejsägare

Så även om människan kan ändra uppfattning och gå med på något när vi utsätts för grupptryck, träffsäker marknadsföring eller övertalning kan det vara så att när du väl står inför ett val, ja då är hjärnan programmerad att säga nej.

– Det kan vara så att människor är naturliga nejsägare. Anledningen till detta är en grupp nervceller i striatum som uttrycker dopamin typ 1-receptorer (D1R) och som signalerar ett Go-kommando och deras rivaler som uttrycker en dopamin typ 2-receptor (D2R) och som signalerar ett No-Go-kommando. De båda är kopplade på ett sätt som gör att de hämmar varandra. Vår forskning visar att No-Go-nervcellerna hämmar Go-nervceller mer än vice versa, säger Arvind Kumar, biträdande universitetslektor på avdelningen för beräkningsbiologi på KTH.

Stiumlans kan leda till positiva (Go) beslut

Arvind Kumar menar att även om man kan säga att oddsen är emot Go-neuronerna är det något som skulle kunna modifieras om man aktiverar dopaminreceptorer. Detta får som resultat att sannolikheten att No-Go-kommandot vinner över Go-kommandot förändras, och en människa som utsätts för någon form av stimulans kan lättare ta ett positivt (Go) beslut.

– Ett sätt att ändra sannolikheten för ett Go- eller No-Go-beslut är genom lärande och kunskap. Ett annat är alltså via signalsubstansen dopamin, säger Arvind Kumar.

Beslutströskeln förändras

Arvind Kumar menar att fördelen för No-Go uppstår som ett resultat av en asymmetrisk koppling mellan nervcellerna D1R och D2R. Eftersom No-Go-populationen är starkare behöver D1R-nervcellerna (Go) lite högre stimulans från till exempel hjärnbarken. Utifrån denna konfiguration kan D1R-nervcellerna endast komma över tröskeln för att dominera basala gangliernas funktion när svag stimulans från hjärnbarken erhålls eftersom då kan man anta att No-Go-nervcellerna är ganska inaktiva. Då kan de alltså inte heller hämma Go-nervcellerna menar Arvind Kumar.

– Beslutströskeln, när det är rimligt att anta att du rent beslutsmässigt kommer att gå från Go till No-Go, skapas av den asymmetriska och inhibitoriska kopplingen mellan de två nervcellspopulationerna. Om kopplingen mellan nervcellerna skulle vara identisk skulle detta läge inte uppstå, säger Arvind Kumar.

Sprider nytt ljus

Modellen som Arvind Kumar utvecklat och testat tillsammans med forskarkollegor vid Bernstein Center for Computational Neuroscience Freiburg och universitetet i Freiburg, sprider nytt ljus över kognitiva problem som är förknippade med störningar i funktionen hos basala ganglierna.

Sådana uppstår till exempel vid Parkinsons sjukdom och Tourettes syndrom.

Annons:

Källor:

"Existence and Control of Go/No-Go Decision Transition Threshold in the Striatum" (Bahuguna J, Aertsen A, Kumar A (2015))

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.