Ange ditt sökord

" Jag blev hon som håller med om det mesta och sällan eller aldrig hade egna åsikter. Det blev min roll." Foto: Shutterstock

Marie-Louise Broth, samtalsterapeut och krönikör i tidningen Doktorn. Foto: Thomas Broth Jendervall

Marie-Louise Broth, samtalsterapeut och krönikör i tidningen Doktorn. Foto: Thomas Broth Jendervall

Krönika: Jag gjorde allt för att passa in

Jag gjorde allt för att passa in och var oerhört flexibel i de allra flesta relationer. Jag var någon som inte tog plats, som ofta höll med majoriteten, och eftersom jag sällan visade vem jag egentligen var så blev jag heller inte så intressant. Jag blev hon som håller med om det mesta och sällan eller aldrig hade egna åsikter. Det blev min roll.

Annons:

Jag har ofta känt mig annorlunda. Främst därför att jag växt upp i en familj präglad av beroende och våld. Som barn är det inget man pratar om och därför trodde jag att jag var ensam om att ha det så. Roller definierar och formulerar oss som människor, och är svåra att ta sig ur. På en arbetsplats kan det vara näst intill omöjligt. Vi behöver ofta hitta nya sammanhang att ingå i, där vi kan formulera oss på nytt.

Du vet när saker och ting ”bara blir” och du i ett senare skede slickat dina sår och undrar vad som egentligen hände. Du gjorde inget fel som du kan se, du var på plats varje dag och gjorde ditt jobb. Visst fanns det spänningar i organisationen – och mellan kollegor – då och då. Men i övrigt var stämningen allt som oftast bra. Sedan började det gå snett. Att vakna på morgonen och direkt känna en gnagande oro i magen, och en ovilja att möta dagen. Att innan ens ha klivit upp längta tills dagen är slut. Det är verkligheten för många människor. Många barn och ungdomar upplever detta då de känner sig – och är – utsatta i sin skola, men mobbning och utsatthet existerar också i vuxenvärlden. På många arbetsplatser.

Mobbning, som begrepp, myntades 1969 och ”lånades” då från forskning på djur. Då handlade det om gruppvåld som riktades mot djur som var avvikande från födseln. Nu har begreppet vidgats, och syftar nu både på fysisk och psykisk kränkande behandling gentemot en annan människa. Begreppet existerar inte i några lagtexter. Istället finns ord som kränkande behandling och trakasserier. 

Vem eller vilka avgör när skämt blir allvar, eller var gränsen går för när en person blir kränkt och ledsen för kommentarer och gliringar? På den frågan finns endast ett svar; den som känner sig utsatt. Det handlar om känslor, och ingen annan än den utsatte vet när ord blir till knivar. Om vi betraktar detta från ett intellektuellt perspektiv så är det fullkomligt orimligt att vuxna människor kan få någon annan att känna sig liten, obetydligt och oönskad. Hur kan man förstå det? Jag vet inte. Det är mer komplicerat än så. Inga fenomen existerar isolerat bara där och då, framför allt inte det som har med mänskliga relationer att göra. I relationer ingår två eller flera personer, med olika behov och känslor. Vi vill alla tillhöra, bli bekräftade och sedda. Vi är inte bara någon – vi blir någon utifrån det sammanhang vi ingår i. Vi anpassar oss och får, eller tar, en roll.

Det finns många exempel på kränkande behandling på arbetsplatser, där människor blivit sårade för livet. Jag är övertygad om att det i många av dessa fall inte hade behövt gå så långt. Skuld och skam sätter ofta käppar i hjulet för oss, och hindrar oss från att se och upptäcka i tid. Jag tror vi kommer långt med att försöka vara tydliga med vad vi känner och upplever. Vi behöver våga säga ifrån när något börjar gå snett, och vi behöver ha människor omkring oss vi kan lita på lyssnar och ser oss när vi behöver. En arbetsplats är inget undantag.

Annons:

Marie-Louise Broth är socionom och cert. handledare. Hon leder grupper för personer som är närstående till någon med beroende eller psykisk ohälsa. Mer information om Marie-Louise hittar du på merlivibalans.com Nästa krönika av Marie-Louise kommer i tidningen Doktorn nr 4 2015 som kommer ut i början av december.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.