Höjdsjuka (AMS) – symtom, behandling och förebyggande

Höjdsjuka (AMS) – symtom, behandling och förebyggande

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-06-17
Uppdaterad: 2019-06-18
Författare: Stefan Nordström

Höjdsjuka är ett samlingsnamn för en serie symtom på som uppstår på hög höjd, t ex när man vandrar i höga bergskedjor. Höjdsjuka är en följd av att kroppen behöver tid att anpassa sig till det lägre lufttrycket.

Lufttrycket sjunker ju högre upp man kommer och gör att kroppen inte kan ta upp lika mycket syre från luften. Cellerna i kroppen får syrebrist som leder till symtomen vi kallar för höjdsjuka.

Kroppen anpassar sig långsamt till nya höjder och man behöver vara uppmärksam på de symtom som uppkommer under vägens gång. Höjdsjuka kan vara farligt och det gäller att lyssna på sin kropps signaler. Höjdsjuka brukar kallas för AMS (från engelskans Acute Mountain Sickness).

Vid vilken höjd uppstår höjdsjuka?

De som drabbas av höjdsjuka är ofta de som klättrar, vandrar eller åker skidor i höga bergskedjor. För oss i Sverige och resten av Europa är det ett ganska okänt fenomen, eftersom vi helt enkelt inte har tillräckligt höga platser. Sveriges högsta berg Kebnekajse är cirka 2 100 meter högt. Höjdsjuka brukar uppkomma när man är på platser som är på 2 500 meter eller högre över vattennivån.

När man reser bort på äventyr kan det ibland handla om riktigt höga bergskedjor som Anderna (nästan 7 000 meter vid högsta punkt) i Peru och Himalaya (över 8 000 meter) i Nepal. Tänk också på att vissa städer har flygplatser på hög höjd, t ex La Paz i Bolivia. Om man flyger till en flygplats på hög höjd utsätter man sig för det lägre lufttrycket omedelbart, utan att anpassa sig till det gradvis som när man klättrar eller vandrar.

Ju snabbare man stiger, desto mer blir man drabbad av det låga lufttrycket. Det kan ta en vecka att anpassa sig till höga höjder, och symtomen kan även återkomma om man anpassat sig och sedan fortsätter uppåt.

Symtom på höjdsjuka

De vanligaste symtomen på höjdsjuka är:

  • Kräkningar
  • Illamående
  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Sömnproblem

Några mer allvarliga symtom är:

  • Ostadig gång
  • Dunkande huvudvärk
  • Andnöd
  • Torrhosta

Höjdsjuka kan vara oförutsägbart eftersom besvärens omfattning varierar mellan olika människor. Genetik och hur fort man tar sig uppåt tros vara de främsta orsakerna. Ålder och fysisk kondition påverkar inte hur allvarliga symtom man får av höjdsjuka. Något som forskarna ännu inte förstått är hur samma person kan reagera olika på samma höjdskillnad vid olika tillfällen.

Allvarliga symtom på höjdsjuka bör tas på allvar eftersom det kan leda till farliga komplikationer som hjärnödem och lungödem. Dessa tillstånd kan i värsta fall vara dödliga.

När de allvarliga symtomen kommer har de ofta dessutom en mental påverkan, vilket gör att det kan vara svårt att tolka dem på rätt sätt. Av denna orsak bör medlemmar av en grupp som utför aktiviteter på hög höjd vara mycket uppmärksamma på hur andra i gruppen mår och hur de beter sig.

Behandling och lindring av höjdsjuka

Man kan behandla höjdsjuka med läkemedel som fungerar förebyggande och efter man fått symtom. Det går dock att göra saker mot höjdsjuka på egen hand. Det viktigaste är att klättra i ett lagom tempo, ungefär 300 meter om dagen rekommenderas. Då hinner kroppen anpassa sig successivt till de högre höjderna.

Man bör dricka rikligt med vatten och undvika alkohol eftersom den torra luften på hög höjd verkar uttorkande. Törstkänslan finns inte alltid där, vilket gör att färgen på urinen är bättre sätt att se om man lider av uttorkning. Urinen ska vara ljus och riklig.

Om man känner av symtomen bör man stanna eller ta sig till en lägre plats. Det är viktigt att inte fortsätta klättra om man känner av höjdsjuka eftersom man då kan få allvarliga problem. Ignorera inte symtomen, och se till att informera övriga i resegruppen om dem.

Flyger man eller åker bil till en plats på hög höjd kan man behöva några dagars anpassningsperiod för att undvika höjdsjuka.

Något som kan fungera för vissa resande är att sova på en lägre höjd och utföra aktiviteter på en högre höjd. Detta kan kanske vara svårt för en bergsklättrare, men däremot kan det vara något att tänka på när man t ex åker skidor.

När bör man söka vård?

Man bör söka vård om man känt av något eller några av symtomen och de inte gått över trots att man kommit till en lägre plats. Om man på förhand vet att man ska till t ex en högt belägen flygplats kan man höra av sig till en läkare för att få förebyggande läkemedel utskrivna.

 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress