Ange ditt sökord

Mats Eriksson och Karin Blomberg är båda professorer i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitetet. Foto: Örebro universitet

Mats Eriksson och Karin Blomberg är båda professorer i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitetet. Foto: Örebro universitet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar forskare vid Örebro universitet som studerat vad som hänt med de barn som i början av 60-talet fick sin diagnos.

Annons:

En unik samling data har gjort denna forskning möjlig.

De flesta låter sig inte hindras

Mats Eriksson och Karin Blomberg, båda professorer i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitetet, har gjort studien tillsammans med barnläkarna Lars-Olov Brorson och Erik Stenninger.

– Resultatet visar att de flesta inte låtit sig hindras av epilepsin. De har yrken, allt från lagerarbetare till läkare. De flesta har familj och har utvecklat strategier för att klara livet, säger Mats Eriksson.

I studien berättar de som idag är mellan 50 och 60 år hur de bland annat hittade olika sätt att göra ungdomstiden så normal som möjligt. Men det gick inte att hänga med på allt. De fick till exempel välja bort disko med hög musik och flimrande ljus eftersom häftiga impulser kan utlösa epileptiska anfall. Som unga lärde de sig också att känna igen tecknen på när ett anfall var på gång.

Unik uppföljning

Forskningen bygger på den inventering  och undersökning av barn och ungdomar med epilepsi som gjordes i Uppsala län på 1960-talet av barnneurolog Lars-Olov Brorson, nu pensionär, tidigare barnhälsovårdsöverläkare i Örebro.

– Det är unikt att kunna följa vad som hänt med patienter med epilepsi efter så lång tid, tack vare Lars-Olov Brorsons intresse och arbete, säger Mats Eriksson.

I denna så kallade kohort, grupp, finns information om de nästan 200 barn i som fick diagnosen epilepsi under åren 1962 till 1964. Flera uppföljningar har gjorts av barnen, de senaste av Mats Eriksson och Karin Blomberg, i samarbete med Lars-Olov Brorson och barnneurolog Erik Stenninger.

De personer i den ursprungliga gruppen med epilepsi som avled tidigt hade ofta även andra diagnoser, medan barnen med enbart epilepsi har levt liv som inte präglats av sjukdomen enligt forskarna.

– Depression och ångest är inte vanligare i denna grupp än i samhället i övrigt, säger Mats Eriksson.

Karin Blomberg kompletterar med att konstatera att det inte är sjukdomen som definierar personen.

Annan inställning idag

Trots att synen på epilepsi var en helt annan då än idag så har dessa personer skapat sig ett bra liv. På 60-talet omgavs epilepsi av skam och ett framtida liv på anstalt var inte osannolikt enligt den samtida sjukvårdens förhållningssätt.

– Idag är inställningen en helt annan och det finns mycket mer stöd till familjer med kroniskt sjuka barn, säger Mats Eriksson.

Studien visar att en mindre grupp fortsatt att medicinera mot epilepsi, trots att det egentligen inte behövs. Det finns förklaringar enligt Mats Eriksson:

– För att få ha körkort måste du vara fri från kramper och då säger du inte till läkaren att du vill sluta med medicinen.

Barnen kommer att få ett bra liv

En anledning till att han och Karin Blomberg följt upp epilepsipatienterna är deras forskningsintresse för kroniska sjukdomar. De har tidigare studerat barn med narkolepsi, diabetes och astma. Ännu finns inga liknande studier över så lång tid för dessa sjukdomar, men Mats Eriksson ser paralleller till ett liv med epilepsi.

– Budskapet till föräldrar med barn som har epilepsi är att de barnen kommer att få ett bra liv. De flesta blir tidigt anfallsfria och även om det första beskedet är en chock finns det sätt att hantera även jobbiga kroniska sjukdomar, säger han.

Fakta

I den ursprungliga gruppen från Uppsala län som barnläkaren Lars-Olov Brorson dokumenterade fanns 194 barn. Till den uppföljande studien 50 år efter kontaktades alla de 146 som var i livet. De allra flesta uppgav att epilepsin inte hade påverkat deras val av utbildning, yrke, eller fritidssysselsättning. En klar majoritet var gifta och hade barn. I gruppen var det ett fåtal som uppgav att de led av ångest, och ännu färre av depression.

Annons:

Läs även

Allt om epilepsi – så agerar du vid epileptiska anfall
8 februari, 2019 Hjärnan & Nerver

Allt om epilepsi – så agerar du vid epileptiska anfall

Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är öve...

Första nationella riktlinjerna för epilepsivård klara
12 februari, 2019 Hjärnan & Nerver

Första nationella riktlinjerna för epilepsivård klara

På den internationella epilepsidagen, 11 februari, publ...

Epilepsivården får nationella riktlinjer
20 mars, 2018 Hjärnan & Nerver

Epilepsivården får nationella riktlinjer

En remissversion av vad som ska bli de första nationell...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor
28 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor

Idag på internationella mensdagen uppmärksammar Plan In...

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället
13 maj, 2020 Barn & Graviditet

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället

Det finns en tendens över tid att svenskarna upplever e...

Annons:
Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Träning och kost viktigt för ett hälsosamt åldrande
5 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Träning och kost viktigt för ett hälsosamt åldrande

För att bibehålla sin styrka och rörlighetsförmåga bör ...

Hjälp forskarna förstå hur du som är 70+ upplever coronakrisen – gör din röst hörd

Hjälp forskarna förstå hur du som är 70+ upplever coronakrisen – gör din röst hörd

Den pågående coronapandemin utgör en förändring för all...

Annons:
Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Annons:
Så mycket kaffe är säkert att dricka om du är gravid
17 april, 2020 Barn & Graviditet

Så mycket kaffe är säkert att dricka om du är gravid

Tidigare i vår gick Livsmedelsverket ut med att man nu ...

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19

I tider då allt ställs på ända kan det finnas mycket or...

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq