Ange ditt sökord

Mats Eriksson och Karin Blomberg är båda professorer i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitetet. Foto: Örebro universitet

Mats Eriksson och Karin Blomberg är båda professorer i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitetet. Foto: Örebro universitet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar forskare vid Örebro universitet som studerat vad som hänt med de barn som i början av 60-talet fick sin diagnos.

Annons:

En unik samling data har gjort denna forskning möjlig.

De flesta låter sig inte hindras

Mats Eriksson och Karin Blomberg, båda professorer i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitetet, har gjort studien tillsammans med barnläkarna Lars-Olov Brorson och Erik Stenninger.

– Resultatet visar att de flesta inte låtit sig hindras av epilepsin. De har yrken, allt från lagerarbetare till läkare. De flesta har familj och har utvecklat strategier för att klara livet, säger Mats Eriksson.

I studien berättar de som idag är mellan 50 och 60 år hur de bland annat hittade olika sätt att göra ungdomstiden så normal som möjligt. Men det gick inte att hänga med på allt. De fick till exempel välja bort disko med hög musik och flimrande ljus eftersom häftiga impulser kan utlösa epileptiska anfall. Som unga lärde de sig också att känna igen tecknen på när ett anfall var på gång.

Unik uppföljning

Forskningen bygger på den inventering  och undersökning av barn och ungdomar med epilepsi som gjordes i Uppsala län på 1960-talet av barnneurolog Lars-Olov Brorson, nu pensionär, tidigare barnhälsovårdsöverläkare i Örebro.

– Det är unikt att kunna följa vad som hänt med patienter med epilepsi efter så lång tid, tack vare Lars-Olov Brorsons intresse och arbete, säger Mats Eriksson.

I denna så kallade kohort, grupp, finns information om de nästan 200 barn i som fick diagnosen epilepsi under åren 1962 till 1964. Flera uppföljningar har gjorts av barnen, de senaste av Mats Eriksson och Karin Blomberg, i samarbete med Lars-Olov Brorson och barnneurolog Erik Stenninger.

De personer i den ursprungliga gruppen med epilepsi som avled tidigt hade ofta även andra diagnoser, medan barnen med enbart epilepsi har levt liv som inte präglats av sjukdomen enligt forskarna.

– Depression och ångest är inte vanligare i denna grupp än i samhället i övrigt, säger Mats Eriksson.

Karin Blomberg kompletterar med att konstatera att det inte är sjukdomen som definierar personen.

Annan inställning idag

Trots att synen på epilepsi var en helt annan då än idag så har dessa personer skapat sig ett bra liv. På 60-talet omgavs epilepsi av skam och ett framtida liv på anstalt var inte osannolikt enligt den samtida sjukvårdens förhållningssätt.

– Idag är inställningen en helt annan och det finns mycket mer stöd till familjer med kroniskt sjuka barn, säger Mats Eriksson.

Studien visar att en mindre grupp fortsatt att medicinera mot epilepsi, trots att det egentligen inte behövs. Det finns förklaringar enligt Mats Eriksson:

– För att få ha körkort måste du vara fri från kramper och då säger du inte till läkaren att du vill sluta med medicinen.

Barnen kommer att få ett bra liv

En anledning till att han och Karin Blomberg följt upp epilepsipatienterna är deras forskningsintresse för kroniska sjukdomar. De har tidigare studerat barn med narkolepsi, diabetes och astma. Ännu finns inga liknande studier över så lång tid för dessa sjukdomar, men Mats Eriksson ser paralleller till ett liv med epilepsi.

– Budskapet till föräldrar med barn som har epilepsi är att de barnen kommer att få ett bra liv. De flesta blir tidigt anfallsfria och även om det första beskedet är en chock finns det sätt att hantera även jobbiga kroniska sjukdomar, säger han.

Fakta

I den ursprungliga gruppen från Uppsala län som barnläkaren Lars-Olov Brorson dokumenterade fanns 194 barn. Till den uppföljande studien 50 år efter kontaktades alla de 146 som var i livet. De allra flesta uppgav att epilepsin inte hade påverkat deras val av utbildning, yrke, eller fritidssysselsättning. En klar majoritet var gifta och hade barn. I gruppen var det ett fåtal som uppgav att de led av ångest, och ännu färre av depression.

Läs även

Allt om epilepsi – så agerar du vid epileptiska anfall
11 december, 2019 Hjärnan & Nerver

Allt om epilepsi – så agerar du vid epileptiska anfall

Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är öve...

Första nationella riktlinjerna för epilepsivård klara
12 februari, 2019 Hjärnan & Nerver

Första nationella riktlinjerna för epilepsivård klara

På den internationella epilepsidagen, 11 februari, publ...

Epilepsivården får nationella riktlinjer
20 mars, 2018 Hjärnan & Nerver

Epilepsivården får nationella riktlinjer

En remissversion av vad som ska bli de första nationell...

Annons:
Stresstudie på skolbarn – alla skulle må bra av att varva ner
6 augusti, 2020 Barn & Graviditet

Stresstudie på skolbarn – alla skulle må bra av att varva ner

Stress dyker inte minst upp hos barn och unga numera. S...

Migrän? Gör Migräntestet!
6 augusti, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor
28 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor

Idag på internationella mensdagen uppmärksammar Plan In...

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin
25 maj, 2020 Barn & Graviditet

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin

Barn kan med största sannolikhet smitta andra med det n...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Annons:
Stor ökning av antalet unga med könsdysfori
11 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Stor ökning av antalet unga med könsdysfori

Att diagnosen könsdysfori har ökat med 1500 procent, ka...

Annons:
Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Träning och kost viktigt för ett hälsosamt åldrande
5 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Träning och kost viktigt för ett hälsosamt åldrande

För att bibehålla sin styrka och rörlighetsförmåga bör ...

Låt inte ältandet ta över
29 april, 2020 Depression & Ångest

Låt inte ältandet ta över

Om man återkommer till samma grubblerier om och om igen...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten