Färsk rapport: Fortsatta problem med tillgång till vård i landet

Färsk rapport: Fortsatta problem med tillgång till vård i landet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2020-02-21
Författare: Anders Åker

Samtidigt som hälso- och sjukvården i Sverige visar på förbättrade resultat inom flera områden syns försämringar inom andra, framförallt vad gäller tillgänglighet. Problemet med överbeläggningar på sjukhus och utlokaliserade patienter kvarstår.

Det framgår av en rapport från Socialstyrelsen.

Ska ge övergripande bild av hälso- och sjukvården

Syftet med ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” är att ge en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens resultat, såsom hälsoutfall, hållbarhet och tillgänglighet.

Av de 51 indikatorerna i rapporten visar 31 på bättre värden för den senaste mätperioden, jämfört med den närmast föregående.

– De medicinska resultaten har huvudsakligen förbättrats sedan senaste mätningen. Allt fler överlever folksjukdomar som cancer och hjärtinfarkt, och diabetesvården visar på förbättrade resultat. Men på andra områden syns en oroväckande utveckling. Tillgängligheten till vården har försämrats på flera sätt och problemet med överbeläggningar och utlokaliserade patienter kvarstår, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Färre anser sig få den vård man behöver

Andelen av befolkningen som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver har minskat de senaste åren. 2018 var andelen drygt 81 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 2016.

Mellan 2017 och 2018 syns en minskning för i princip samtliga regioner.

Svaga resultat vad gäller tillgänglighet

Antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter har ökat för varje år mellan 2014 och 2018. Riksgenomsnittet för 2019 ligger på i stort sett samma nivå som 2018 med 7,1 överbeläggningar och utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser – en ökning med 69 procent jämfört med 2014. Det här är siffrorna som även varierar stort för de enskilda regionerna. Från 0,7 per 100 disponibla vårdplatser i Kalmar till 9,9 i Uppsala.

– Att utlokalisera en patient så att den vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och det medicinska ansvaret för patienten innebär stora patientsäkerhetsrisker. Utlokaliseringar är förknippat med en tydligt ökad förekomst av vårdskador, säger Martin Lindblom, utredare på Socialstyrelsen.

Rapporten visar också att andelen patienter som fått en planerad operation utförd inom 90 dagar minskar för sjätte året i rad, och varierar kraftigt mellan länen. I Halland fick 92 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar 2019. I Jämtland var motsvarande siffra strax över 61 procent.

Allt färre genomgår tandvårdsundersökning

Antalet personer per 100 invånare som fått en tandvårdsundersökning utförd de senaste två åren har minskat årligen sedan 2012. 61 per 100 invånare fick en tandvårdsundersökning under perioden 2017-2018. Fler kvinnor än män har fått en undersökning utförd, och skillnaden mellan könen har ökat. Tydliga skillnader syns också mellan grupper med olika utbildningsnivå.

I rapporten framgår i många fall skillnader i resultat mellan olika regioner.

– Tanken är att det egna resultatet i förhållande till andra ska kunna vara en utgångspunkt för vidare analyser och utveckling av vården. Resultatutvecklingen är viktig att följa. Alla ska ha tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet, säger Martin Lindblom.

Fler resultat från rapporten:

  • Andelen som fått utredning och behandling inom 30 dagar i barn och ungdomspsykiatrin har fortsatt minska och är för 2018 och 2019 nere på under 70 procent. Det finns stora regionala skillnader. I Jönköping inleddes utredning och behandling inom 30 dagar i knappt 25 procent av fallen, på Gotland var motsvarande siffra nära 96 procent.
  • Sjukfrånvaron bland regionanställda ligger på en fortsatt hög nivå, men en marginell minskning kan ses mellan 2017 och 2018. Andelen sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid var 5,9 procent 2018. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvarotid än män – 6,5 procent jämfört med 3,6 procent.
  • Hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan från medicinska gaser har mer än halverats sedan 2009, men variationen är stor mellan regionerna. För 2018 varierar det från 1,3 till 4,9 kg CO2-ekvivalenter per invånare.
 

Veckans fråga

Har den rådande situationen bidragit till att du känner dig ensam?

Nyhetsbrev

E-postadress