Ange ditt sökord

Expertpanelen Klas Bergling, grundare av Tim Bergling Foundation, Johan Oljeqvist, VD Fryshuset, Pernilla Baralt, Generalsekreterare för UNICEF Sverige, Siri Helle, psykolog, författare och föreläsare.  Foto: Privat

Expertpanelen Klas Bergling, grundare av Tim Bergling Foundation, Johan Oljeqvist, VD Fryshuset, Pernilla Baralt, Generalsekreterare för UNICEF Sverige, Siri Helle, psykolog, författare och föreläsare. Foto: Privat

Folkhälsoläkare Stefan Swartling Peterson berättar att en femtedel av alla tonåringar har mental ohälsa. Foto: Privat

Folkhälsoläkare Stefan Swartling Peterson berättar att en femtedel av alla tonåringar har mental ohälsa. Foto: Privat

I expertpanelen fanns även Ellen Nilses, Ungdomsredaktör för MIND Unga och Jonatan Lamy, styrelseledamot i Sveriges Elevkårers styrelse. Foto: Privat

I expertpanelen fanns även Ellen Nilses, Ungdomsredaktör för MIND Unga och Jonatan Lamy, styrelseledamot i Sveriges Elevkårers styrelse. Foto: Privat

Experter inger hopp kring psykisk hälsa

I slutet av november 2022 anordnade SEB:s filantropiska team ett seminarium om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, då detta är ett viktigt tema för Sveriges framtid. Expertpanelen ingav hopp trots ett dystert utgångsläge. Hur kommer det sig att Sveriges barn och ungdomar mår sämre än unga i Danmark och Norge? Varför mår vi sämre nu när man kan tycka att vi borde ha det relativt bra? Det finns många större förändringar som krävs för att unga ska kunna gå ut i livet med en god självkänsla och ett starkt välmående. Trots det pekade experterna även på att det finns bra saker som görs och mindre förändringar som kan genomföras och påverka i positiv riktning. På plats i expertpanelen var Johan Oljeqvist, VD Fryshuset, Stefan Swartling Peterson, Folkhälsoläkare och professor i global omställning för hälsa, Pernilla Baralt, Generalsekreterare för UNICEF Sverige, Klas Bergling, grundare av Tim Bergling Foundation, Siri Helle, psykolog, författare och föreläsare, Ellen Nilses, Ungdomsredaktör för MIND Unga och Jonatan Lamy, Sveriges Elevkårers vice ordförande.

Annons:

Att känna sig inkluderad och få vara den man är ger psykisk hälsa

Till följd av industrialiseringen har vi gått från kollektivet till att fokusera mer på individen. Vi blev mer fria från klassamhället och hierarkier. Sverige blev tidigt världsbäst på folkrörelser med en mängd föreningar för att få människor att samlas och utvecklas. Men de senaste 25 åren har man slutat att investera i kollektiva sammanhang och vi har blivit det mest sekulariserade landet i världen (avståndstagande från offentligt organiserade religioner) – vi är inte längre norm utan extremer när det gäller sekularisering och fokus på individen, poängterar Johan Oljeqvist, VD Fryshuset.

– Vi är ”fria”, men har vi förlorat sammanhanget som tidigare fanns både inom religionen och familjen? Vi har med andra ord skapat en ohållbar värld där människor inte mår bra. Våra barn placeras i en kontext där det inte går att må bra och vi sätter diagnoser och behandlar, men det är ju inte fel på barnen/människorna, menar Johan Oljeqvist. Vi behöver fokusera mer på det grundläggande behovet av att vara i ett sammanhang och känna mening. Vart kan våra unga vända sig och alltid känna sig inkluderade och viktiga? Unga behöver inte mer prestation utan uppmuntran att få vara som de är. Vi behöver ge mycket kärlek till våra unga och det är viktigt att skapa sammanhang där det finns vuxna som lyssnar och involverar barn och ungdomar. Om vi är förebilder och visar att det är ok att vara sårbar eller att bara ”vara”, kommer de att följa oss. Det värsta straff man kan ge är att bli exkluderad, i stället behöver vi hitta meningsfulla mötesplatser.

14 procent av grundskoleelever saknar grundskoleexamen. Det handlar bland annat om att barn idag inte fångas upp i tid och det finns ingen tydlig överlämning från förskola till lågstadiet och senare till mellanstadiet och högstadiet, menar Johan Oljeqvist.

-Pengar behöver styras om från akuta insatser till förebyggande aktiviteter, fortsätter han. För att få psykisk hälsa bland barn och unga behöver vi arbeta långsiktigt och då är förebyggande insatser oerhört viktigt. Det krävs ett nytt betygssystem, anpassade krav och ett helt nytt tänk inom skolan. Tyvärr kommer detta ta tid och vi har inte tid att vänta. Man behöver även förbättra lärarutbildningen och höja kompetensen hos alla pedagoger. Det är oerhört viktigt att utbilda ledare inom skolan då jag anser att dagens ledare ofta är alltför rädda för att göra ”fel” och då görs heller inte ”rätt”. Vi behöver ledare som vågar tänka om och testa nytt, oavsett ett relativt stelbent system som inte ger goda förutsättningar för alla elever. Det är viktigt att inse att det går att göra mycket med det vi har, bara det finns rätt inställning.

Man har tittat på två likvärdiga högstadieskolor i Kalix där elever i den ena skolan i högre utsträckning blev godkända än i den andra skolan. När man tittade närmare på vad det kunde bero på så visade det sig att i skolan där eleverna blev godkända hade ledare och pedagoger inställningen att alla barn ska blir godkända och det är vårt arbete att se till att det blir så. I den andra skolan hade de vuxna inställningen att eleverna var jobbiga och att det var barnen som var problemet.

-Detta är ett tydligt exempel på att inställningen är halva jobbet. Om vuxna på skolan har rätt ”mindset” där man går in med inställningen ”vad kan jag göra idag för att lyfta mina elever?”, så kommer eleverna med större sannolikhet att lyckas bättre, säger Johan Oljeqvist avslutningsvis.

Olika orsaker till psykisk ohälsa hos barn & ungdomar:

  • Skolan; ökad skolstress, betygssystem som ställer orimliga krav.
  • Ökad arbetslöshet, svårt att ”komma in” & höga utbildningskrav.
  • ”Induvidualisering”, för mycket valfrihet och minskad acceptans för psykiskt lidande (gäller att ha sitt eget ”varumärke”, stor konkurrens).
  • Mindre sömn, lätt att fastna vid skärmtittande.
  • Ökande klyftor vad gäller inkomst & socialt.
  • Unga tränas inte i utmaningar, man ger lätt upp.
  • Sociala medier & IT-stress, att alltid vara nåbar.
  • Orealistiska kroppsideal, framför allt bland tjejer.
  • Mer tid i huvudet & informationshantering.
  • Mer alkohol & droger.

Genom att skapa hälsosamma miljöer ökar den psykiska hälsan

-Vi behöver göra det möjligt för unga att genom passion förändra världen, säger Stefan Swartling Peterson, Folkhälsoläkare och professor i global omställning för hälsa.

Bland tonåringar idag är det en femtedel som har mental ohälsa och enligt WHO dör 1,5 miljarder barn och ungdomar varje år eller 5000 per dag till följd av skador, våld, självskadebeteenden och graviditetskomplikationer. Omkring hälften börjar sin ohälsosamma resa när de är 14 år och de flesta upptäcks inte överhuvudtaget. Sverige ligger på plats 10 vad gäller mental fysisk hälsa när man jämför med andra OCD länder och på plats 22 när det gäller tillfredsställelse och självmord bland 15-åringar. Detta är dock endast mätt på 7 procent av världens befolkning enligt UNICEF.

-Vi behöver bli bättre på att tillhandahålla hälsofrämjande livsmiljöer både vad gäller socialt (få sammanhang och känna sig behövd) och fysiskt (rörelse ger ökad psykisk och fysisk hälsa). Vi behöver ha tillräckligt med grönområden så att det är enkelt för människor att röra på sig utomhus och skolgårdar behöver planeras utifrån barn och unga, så att de väljer att röra på sig, menar Stefan Swartling Peterson.

Psykisk hälsa – lyssna till barn och unga om vad de behöver för att må bra

Vad vi vet om sociala mediers inverkan på den psykiska hälsan är att Norges ungdomar mår bättre än svenska unga och detta trots att användandet av sociala medier ser lika ut i båda länder. Med andra ord bör det vara andra faktorer som spelar in, berättar Pernilla Baralt, Generalsekreterare för UNICEF Sverige. Skolsystemet är en sak som skiljer oss från våra grannländer.

Vad gör vi idag som fungerar?

-En hel del livskunskap finns i skolan redan, exempelvis vad gäller jämställdhet och fysisk hälsa. Alla barn har rätt till en god hälsa och då behöver vi en större vuxennärvaro i skolan för att i ett tidigt skede se och fånga upp elever som inte mår bra. Vi behöver även tänka om och skapa ett nytt system som fungerar även för människor från andra kulturer. Vi behöver möta och lyssna på människor som inte är som oss, säger Pernilla Baralt.

WHO rekommenderar att undervisning om psykisk hälsa ska finnas på schemat och här har vi en del att arbeta med i Sverige och världen, fortsätter Pernilla Baralt. Endast 2 procent av budgeten i världen går till mental hälsa. Vi behöver involvera barn och unga och lyssna till vad deras behov är och hur de tror att vi kan lösa problemen.

Alla behöver sträva åt samma håll för att nå psykisk hälsa hos barn och unga

-Vi bygger bland annat en musikstudio i Tensta och fokus är att skapa ett sammanhang för unga i en trygg miljö, vilket kan öppna upp för viktiga samtal, säger Klas Bergling, grundare av Tim Bergling Foundation. Skolan ska vara en trygg plats där barn känner sig inkluderade.

Det är viktigt att alla goda krafter hjälps åt att sträva åt samma håll, poängterar han avslutningsvis.

Att känna sig ”väntad på” ger välmående och psykisk hälsa

Det är många val redan i tidig ålder och barn upplever att man väljer för livet redan när man väljer högstadiet, berättar Ellen Nilses, Ungdomsredaktör för MIND Unga. Detta kan skapa stor oro och ångest.

-Sociala medier kan ge ökad oro, men det finns även mycket positivt med sociala medier där exempelvis unga som känner sig utanför kan hitta en grupptillhörighet, så man måste se det från olika håll, säger Ellen Nilses.

En tredjedel av gymnasieelever har framtidsoro. Man oroar sig för att inte få tillräckligt bra betyg för att kunna komma in på den utbildningen man önskar. Om man inte kommer in är känslan att man inte får det liv man ser framför sig och det oroar, säger Jonatan Lamy, styrelseledamot i Sveriges Elevkårers styrelse.

-Barn och unga som känner sig behövda och väntade på, mår ofta bra. Att vara välkommen är bra men att vara ”väntad på” är ännu bättre, menar Jonatan Lamy.

Läs om vad psykologen Siri Helle anser behöver göras, för att barn och unga ska må bättre.

Annons:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: