Digital vård här för att stanna - men vad är det?

Digital vård här för att stanna - men vad är det?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-12-09
Författare: Anders Åker

Nätläkare, e-hälsa, digital vård – kärt barn har många namn och på senare år har det som vi i den här artikeln refererar till som digital vård fullkomligt exploderat.

Men vad är egentligen digital vård, finns det några fallgropar och vilka fördelar kan det ha för både samhället men även individen?

Fördelar för läkare, patienter och forskningen

Det är inte helt lätt att förklara digital vård, främst därför att begreppet innefattar så mycket och är otroligt brett. ScientificMed är en av aktörerna på digitala marknaden och tar fram digitala verktyg tillsammans med vården inom cancer- och blodcancersjukdomar. Karin Torberger, affärsutvecklingschef på ScientificMed, håller med om svårigheterna att definiera digital vård.

- Problemet är att det finns så många definitioner av vad digitaliserad vård är och att det är få som riktigt förstår vad det handlar om. I vårt fall kan vi hjälpa vården att se hur patienten mår med hjälp av självskattningar av symtom och ger en överblick över den allmänna hälsan. Det innebär att vården snabbt kan prioritera om de ser att en patient mår dåligt eller har dåliga värden och på så sätt kontakta patienten för att följa upp. Digital vård innefattar med andra ord flera delar där det digitala ibland exempelvis är en kanal för kommunikation, säger Karin Torberger.

Att det innefattar många delar skvallrar inte minst de senaste årens utveckling om. Stora teknikjättar som Apple, Samsung och Google satsar allt mer på digital vård och hälsa och inkorporerar det i sina konsumentprodukter som telefoner och smarta klockor.

- Vi är i ett tidigt skede av vår resa. Vi är i vår första fas när vi tänker på var vi befinner oss inom hälsa, konstaterade Sumbul Desai, läkare och högsta chef för hälsomområdet på teknikjätten Apple i en intervju tidigare i år.

Som en kommentar till att man numera kan få sitt EKG i Apples smarta klocka menar Subul Desai att man nu får se vad man gör med den data man har och att man samarbetar nära vården genom att bland annat bidra till vetenskapliga studier som ska förbättra kunskapsläget.

Omställningen ska öka vårdens tillgänglighet

Utvecklingen drivs med andra ord inte bara av en grupp aktörer utan av flera, däribland självklart vården självt. Antalet digitala vårdgivare ökar och från statligt håll ser bland annat socialminister Lena Hallengren (S) att satsningen på att knyta ihop digital utveckling med digitala vårdgivare passar väl in i omställningen till nära vård och att öka vårdens tillgänglighet. Däremot menar aktörer att man inte kan förlita sig alltför mycket på att det digitala ska lösa allting.

-En risk ligger nog i att man har en övertro att digital vård ska lösa allt, för trots allt är det fysiska mötet kanske det viktigaste i slutändan. Det går nog aldrig att göra vården helt digital men det kan hjälpa både patienten och vården i både kommunikation och för vården att prioritera, tror Karin Torberger.

Hårt arbete för att upprätthålla integritet och säkerhet

När det kommer till risker har diskussionen bestått av många frågor kring personlig integritet, säkerhet och ekonomiska ersättningar när de nya, digitala, vårdalternativen har dykt upp. Vikten av den personliga integriteten när det kommer till hälsodata är fortfarande central och de flesta aktörer jobbar hårt för att både utbilda och visa att man tar frågan på fullaste allvar. De fördelar som finns med digital vård är ändå viktiga att lyfta fram, det menar bland annat Magnus Liungman, vd för Doctrin.

-Det är viktigt att poängtera att på samma sätt som piloten i flygplanet kontrollerar att autopiloten fungerar som det är tänkt är våra digitala hjälpmedel tänkta att stötta, inte ersätta de som jobbar i vården. Men när man pratar om risker med digital vård skulle jag vilja vända på frågan; vilka risker finns i den traditionella vården där patienten behöver förlita sig på att den personen man är i kontakt med inte missat att fråga något avgörande eller där administrativa misstag gör att en remiss försvinner? Ett digitalt system har generellt sett inte en dålig dag. Det vill säga att vi kan minska sannolikheten att den mänskliga faktorn skapar risker för patienten, säger Magnus Liungman.

Magnus Liungman, som själv arbetat med strategiska vårdfrågor, såg att många inte fick den hjälp de behövde eller att tiden inte räckte till. Det var en av anledningarna till att han grundade Doctrin som vill koppla samman den digitala och fysiska vården bland annat med hjälp av artificiell intelligens, AI.

-Drivkraften är att radikalt bidra till att förbättra sjukvården med smarta digitala hjälpmedel. I slutänden påverkas vi alla av rätten till en god vård, att när vi är sjuka få så snabb tillgång till god sjukvård som möjligt utan att som skattebetalare betala för mycket för dem. Därför jobbar vi med att ta fram digitala lösningar som förbättrar den medicinska kvaliteten och patientupplevelsen samtidigt som kostnaderna minskar.

Digital vård fungerar bra även i praktiken

Ett exempel på hur Doctrin bidrar till att digital vård fungerar i praktiken är Capio Ringens vårdcentral på Södermalm i Stockholm. Där hanterar man merparten av vårdkontakterna digitalt istället för att ha en traditionell drop-in mottagning. När det kaotiska mottagningsrummet med timslånga köer ersattes av digital chatt och endast vid behov bokade fysiska besök beskrev personalen hur stressen minskade och arbetsmiljön förbättrades. Dessutom behövde inte längre patienterna vistas i ett överfullt väntrum med andra sjuka människor i onödan.

-Vårdens personal är hårt pressad och i undersökningar vi gjort uppger 4 av 10 läkare och sjuksköterskor att de övervägt att byta yrke på grund av överbelastning. Samtidigt blir vi allt äldre med ökade vårdbehov som följd. Dåligt anpassade system skapar mer arbete än mindre och är ett stort hinder för den digitala vården att integreras med den fysiska. Och lika lite som vi människor är helt digitala eller helt fysiska i vårt beteende bör vården delas upp i digital eller fysisk vård. Istället behöver vi en digifysisk vårdmiljö där den digital och fysiska vården kompletterar varandra för att dagens läkare och sjuksköterskor ska kunna hjälpa fler i takt med att vårdbehoven ökar. Men det kräver att digitaliseringen tar avstamp i vårdpersonal och patienters verkliga behov, konstaterar Magnus Liungman.

Magnus Liungman får medhåll av Karin Torberger som menar att det finns en trygghet hos patient som vård när man till exempel kan följa en sjukdomsresa, i realtid se hur patienten mår och bland annat säkerställa att behandlingar genomförs som planerat.

-Att fullfölja sin medicinering är viktigt för att undvika återfall vid bland annat bröstcancer. Vi har en applikation för en viss typ av bröstcancer där patienten behöver ta sin medicin under 5 till 10 år efter en operation eller cellgiftsbehandling. Där kan man se att bara hälften fortfarande tar sin medicin efter fem år men med vår applikation stöttar vi patienten under den här tiden med bland annat påminnelse om att just ta sin medicin, säger Karin Torberger.

Den digitala vården står inför utmaningar

Tillsammans med frågor om integritet, säkerhet och finansiering kommer även frågor om tillgänglighet att bli mer framträdande. Hur ska man göra digital vård tillgänglig för alla och vilka fallgropar finns när alltmer av kommunikationen går över till digitala plattformar. Där kommer man att behöva titta inte bara på digitala lösningar utan även på hur infrastrukturen ser ut i landet då digital vård kräver en högkvalitativ uppkoppling var man än befinner sig.

Ett företag som tagit fasta på att utnyttja infrastruktur är operatören Telia som vill underlätta för vårdenheter som vill stötta sina patienter med digitala tjänster. Telia ansvarar då för att leverera en sammanhållen tjänst som innehåller hårdvara, mjukvara, logistik, drift och support. Telia HomeCare kan bland annat användas för monitorering av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och KOL och är en del av Telias satsning inom vård och hälsa. Tidigare i år gjorde man IBD Home, som används av vuxna inom den svenska sjukvården, tillgänglig för barn från fyra år och uppåt via Telia HomeCare. Tjänsten ska stödja patienterna att hantera sin egen hälsa under dygnets alla timmar oberoende av var de befinner sig och målet är att öka tillgängligheten till vården och förbättra patienternas livskvalitet.

-  För den unga generationen känns det förmodligen än mer naturligt att använda mobilen i kommunikationen med sjukvården. Digitala lösningar, som IBD Home, kan förhoppningsvis också öka patienternas delaktighet i vården av den egna tarmsjukdomen. Med digitala kommunikationslösningar kan barn och ungdomar med IBD göras mer delaktiga i vården och vi inom vården kan bättre fördela våra resurser till de barn och familjer som behöver dem mest. Vården behöver anpassas så att den stödjer de unga patienterna i deras vardag och så lite som möjligt inkräktar på deras skolgång och fritidsaktiveter, menar Petter Malmborg barnläkare och överläkare från Sachsska barn- och ungdomssjukhusets enhet för pediatrisk gastroenterologi och nutrition.

Skräddarsydd vård för alla patienter

Få, om någon aktör, utesluter den fysiska vårdmiljön utan kompletterar de behov som finns utanför den digitala vården. Den digitala vården ökar möjligheterna för den enskilde patienten menar man.

-Största vinsten är att vården blir mer skräddarsydd för patienten och att tillgängligheten kommer att öka vilket hjälper vården att prioritera bättre, säger Karin Torberger från ScientificMed.

Karin Torberger får medhåll från Magnus Liungman från Doctrin som i en framtidsspaning ser att den svenska sjukvården bygger ut den digital kompetensen inom ett tio års-spann.

-Om 10 år hoppas jag att vårdcentraler i Sverige har fullt utbyggd preventiv sjukvård som anpassar medicinska råd och beteendeförslag individuellt till patienten baserat på diagnoser och hälsodata så att man som patient får en vård helt skräddarsydd till sina behov.

Hur utvecklingen kommer att se ut beror på samverkan mellan aktörer, politiska beslut, lagstiftning som är anpassad och inte minst önskemål och behov från vården och patienter. Men en sak är säker, digital vård är här för att stanna.

 

Veckans fråga

Skulle du kunna tänka dig att delta i en medicinsk studie?

Nyhetsbrev

E-postadress