Ange ditt sökord

Covid-19 är den första riktigt allvarliga pandemin i världen på flera decennier. Foto: Shutterstock

Covid-19 är den första riktigt allvarliga pandemin i världen på flera decennier. Foto: Shutterstock

Covid-19 – kunskapsläget just nu

Vetenskapsakademien som består av experter inom bland annat mikrobiologi och medicin berättar en del om kunskapsläget just nu, vad gäller coronaviruset Sars-CoV-2 och sjukdomen Covid-19.

Annons:

Historik

Man tror att det första fallet av lunginflammation orsakad av detta virus fanns redan den 17 november 2019 i Wuhan, Kina. Besök på en matmarknad i Wuhan verkar ha varit en gemensam nämnare för många smittade. Det nya viruset har stor likhet med coronavirus som påträffats i fladdermöss. Man tror därför att det nya viruset kom från fladdermöss och sedan, eventuellt via en mellanvärd, fördes över till människan. 30 januari förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, att det fanns ett internationellt hot mot människors hälsa

Olika coronavirus ger upphov till omkring 20 procent av alla luftvägsinfektioner hos människor och under de senaste två decennierna har två allvarliga epidemier orsakats av coronavirus. Dels 2003, SARS-CoV, som startades i Kina och kom från fladdermöss. Smittan begränsades till omkring 8000 drabbade och en genomsnittlig dödlighet på åtta procent (hos äldre var dödligheten ända upp till 50 procent). 2012 kom coronavirus, MERS, som uppstod i Saudiarabien. Här krävde över 70 procent av de drabbade respiratorhjälp. Viruset tycktes komma från fladdermöss, via dromedarer. Omkring 2500 fall rapporterades och av dem avled 35 procent.

SARS = severe acute respiratory syndrome

CoV = coronavirus

Sverige

Den 31 januari kom det första fallet till Sverige, med en resenär från Kina. I slutet av februari fick Sverige ett antal importfall från människor som rest till Norditalien, Österrike, Storbritannien och USA och därefter såg man en dramatisk ökning av antalet fall. Idag (6 maj) har Sverige drygt 16 000 aktiva sjukdomsfall och totalt har omkring 23 000 patienter diagnosticerats med Covid-19. Över 4 000 patienter har tillfrisknat, men fler än 3 000 har avlidit.

Covid-19 och behandling

Covid-19 är en akut luftvägsinfektion och inkubationstiden är omkring fem till tolv dagar. Torrhosta, feber, halsont och trötthet är dominerande symtom och det rapporteras även att många får lukt- och smakbortfall. För en minoritet krävs syrgasbehandling och respiratorvård. Hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke och njursvikt kan uppstå och i värsta fall leda till döden.

Kliniska data tyder på att kroppens reaktion på virusinfektionen i form av ett kraftigt aktiverat immunförsvar, orsakar många av de allvarliga komplikationerna. Man talar om en cytokinstorm av inflammationsdrivande signalmolekyler. Därför har man föreslagit behandling med antikroppar mot vissa cytokiner. Detta har visat sig framgångsrikt vid andra inflammatoriska sjukdomar (exempelvis vid reumatoid artrit och svår psoriasis), men man vet ännu inte om det har positiv effekt vid Covid-19.

Under de senaste veckorna har fall med blodproppar (tromboser) i olika organ rapporterats. Detta kan bli livshotande och om patienten överlever finns risk för bestående men.

Genomsnittsåldern för intensivvårdspatienter är 59 år, men de flesta dödsfall sker i åldersgruppen 80 till 89 år.

Läkemedel mot virus

Läkemedlet Remdesivir, som utvecklats mot Ebolavirus blev nyligen godkänt av amerikanska läkemedelsverket, FDA, för behandling av Covid-19. Förhoppningen är att läkemedlet ska blockera ett viktigt enzym i Sars-CoV-2, men än har resultaten inte varit entydig och större välkontrollerade studier krävs.

Man tittar även på att blockera virusets inkörsportar i mänskliga celler. Viruset utnyttjar ett protein som kallas ACE2 som inkörsport. Man tänker att en möjlighet att stoppa virusinfektionen skulle kunna vara att blockera virusets bindning till ACE2. Testerna har dock inte varit entydiga och dessa läkemedel skulle till och med kunna ha negativa effekter på sjukdomen.

Virus och virusdiagnostik

PCR-tester, där man identifierar DNA-kopian av virusets RNA-sekvens finns redan. Dessa tester kan påvisa virusets arvsmassa i provmaterialet från luftvägarna, exempelvis nässlemhinnan och ger oss en ögonblicksbild av smittan hos en enskild person. Dessa tester kan däremot inte säga om en person tidigare har haft en Covid-19-infektion.

När vi människor utsätts för virus eller bakterier, reagerar vårt immunförsvar med att bland annat bilda antikroppar, så att kroppen får ett immunologiskt minne. Antikropparna finns kvar efter en infektion och kan då mätas i blodet. Antikroppstest visar om individens immunförsvar har mött virussjukdomen och på så sätt utvecklat immunitet. Detta kan i så fall förhindra eller dämpa infektionen om man stöter på den igen. En faktor som kan begränsa dessa test är att vi ännu inte vet om alla personer som har haft asymtomatisk eller väldigt milda infektioner bildar antikroppar.

Vaccin

Gentekniken ger enorma möjligheter att producera effektiva vacciner. På flera håll i världen pågår just nu ett intensivt arbete med att framställa vaccin mot Sars-CoV-2. Kliniska vaccinprövningar tar tid och det kommer troligtvis att ta minst ett till två år innan vi har ett välfungerande vaccin som skyddar mot Covid-19.

Svensk sjukvård under pandemin

2019 hade Sverige 2,1 sjukvårdsplatser per 1 000 invånare, medan Norge hade 3,6 och Tyskland 8. När det gäller IVA-platser hade Sverige 5,8 platser per 1 00 000 invånare, jämfört med 8 i Norge och Europagenomsnitt på 11,5. Redan innan pandemin var överbeläggningar ett stort problem i Sverige. Idag konstaterar vi att svensk sjukvård trots ett tufft utgångsläge har lyckats imponerande väl. Man ökade snabbt antalet vårdplatser, skapade nya IVA-platser och fick till en nödvändig isolering för Covid-19 patienterna. Man har hittills inte belagt alla IVA-platser i landet, utan alltid lyckats ha en reservkapacitet. Tack vare våra hjältar; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra anställda, har sjukvården klarat situationen.

Andra verksamheter har dock få stå tillbaka, såsom planerade operationer, och vi måste framöver räkna med längre köer till sjukvården även efter pandemin. Man oroar sig för att färre patienter med livshotande sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och olika cancersjukdomar, inte söker vård under pandemin.

Vad gäller skyddsutrustning är läget otillfredsställande. Det är uppenbart att regioner och kommuner har misslyckats och att tillsynsmyndigheter inte klarat av att bevaka situationen.

Idag har drygt 1 000 personer friskförklarats efter Covid-10-sjukdom och bland dem har en stor del legat på IVA. Många behöver rehabiliteringsinsatser som andningsträning, muskelträning och annat. Här krävs resurser framöver.

Skydda befolkningen

Svenska myndigheter har fokuserat på att bromsa sjukdomens spridning för att minska belastningen på sjukvården och skydda riskgrupper, framför allt äldre. Man har valt att hålla delar av samhället igång. Man har lyckats vad gäller sjukvården, även om det har varit och fortfarande är tufft. Däremot har man misslyckats med att skydda de äldre och en stor del av dödsfallen har skett på äldreboenden.

Många andra länder, även grannländerna, har valt en striktare metod med nedstängning och karantän. Här försöker man istället att stoppa infektionen och hålla den borta från landet, i väntan på vaccin och effektiva läkemedel. Hittills verkar den striktare metoden ha fungerat bättre, då man i Norge och Finland har registrerat 40 döda/miljon invånare medan vi i Sverige har 291 (6 maj 2020). Än så länge kan man inte dra några klara slutsatser då vi inte vet hur framtiden ser ut. Tidigare pandemier har visat oss att flera vågor av sjukdomen kan svepa över världen innan pandemin klingar av.

Sverige räknar med att den långsamma smittspridningen ska leda till viss immunitet i befolkningen och på så sätt bromsa en eventuell andra våg. Man uppskattar att upp emot cirka 60 procent av befolkningen behöver utveckla antikroppssvar för att uppnå flockimmunitet, men även innan dess kan man minska smittspridningen. Detta kan göra att Sverige, räknat över längre tid, kan spara fler liv. Svaret har vi först om något år.

Statistik

Sverige har påbörjat ett stort projekt där man planerar att testa mer än 1 000 personer i veckan fram till sommaren, för att följa hur immuniteten, och därmed smittspridningen, i samhället utvecklas. Länderna skiljer sig åt vad gäller hur många man väljer att testa och hur läkarna rapporterar sina fall. Därför är det svårt att jämföra statistiken.

Summering

Avslutningsvis kan man säga att Covid-19 är den första riktigt allvarliga pandemin i världen på flera decennier. Den har avsevärt högre dödlighet än den vanliga säsongsinfluensan, men flertalet smittas ändå lindrigt. De flesta som dör är äldre, men ett antal svåra sjukdomsfall och dödsfall har drabbat även yngre personer. Detta nya virus har belyst en rad problem inom svensk sjukvård och åldringsvården. Dessa måste utvärderas och åtgärdas när den akuta epidemin är över. Det kommer även att vara viktigt att se över vilka luckor vi har vad gäller utbildning och kompetens, vilka områden man bör forska inom och vilka strukturfel som finns inom folkhälsoområdet.

 

Annons:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!