
Årets främsta forskningsnyheter
Varje år brukar Dagens Medicin plocka fram årets främsta forskningsnyheter. Att Covid-19 ligger som nummer ett år 2020 förvånar nog ingen.
Varje år brukar Dagens Medicin plocka fram årets främsta forskningsnyheter. Att Covid-19 ligger som nummer ett år 2020 förvånar nog ingen.
COVID-19 har varit på allas läppar och medvetande i ganska många månader nu. Kunskapen ökar men mycket är fortfarande oklart och det kommer olika besked om smittvägar och sjukdomssymtom. Man har ganska länge konstaterat att sjukdomen ofta ger gastrointestinala symtom som i de flesta fall är övergående och förhållandevis milda.
2020 kommer att gå till historien som coronans år och media fylls av spekulationer och nya fynd – är det 5G-masternas fel eller är det myrkotten man skall skylla allt på? Trots detta är fortfarande mycket okänt om sjukdomen Covid-19 orsakat av coronaviruset SARS-CoV-2. Till exempel vet vi inte mycket om varför vissa blir sjukare än andra.
Vi hör om skärpta regler kring munskydd i offentliga miljöer i de flesta länder, men Sverige ligger lågt, trots ökade siffror på inläggningar på sjukhus till följd av covid-19. Forskare är oense, där vissa menar att munskydd räddar liv och andra att de inte gör nytta, utan istället kan öka risken att vi inte håller avstånden. Hur ska vi veta vad som är bäst? Här får ni även ta del av Kungliga Vetenskapsakademiens senaste uttalande kring Covid-19 och munskydd.
Ett läkemedel som idag används mot ledgångsreumatism, baricitinib, har visat sig kunna blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19.
En ny studie från Stockholms universitet visar att vara man med lägre inkomst och utbildningsnivå, ogift, utlandsfödd från ett låg- eller medelinkomstland, är faktorer som oberoende av varandra kan öka risken att dö i covid-19 i Sverige.
Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. Detta vill även vi på doktorn lyfta, för att sätta fokus på alla de miljoner människor som lever med eller riskerar att drabbas av diabetes.
Vi går en spännande framtid till mötes inom medicinsk forskning. Till följd av covid-19 känner de flesta numera till antikroppar. Men antikroppar handlar inte bara om att spåra immunitet mot bland annat covid-19, utan används alltmer för att bota sjukdomar.
Nu närmar vi oss influensatider och varje år drabbas tusentals svenskar med symtom som hög feber, huvudvärk, torrhosta och muskelvärk. Det är viktigt att personer som tillhör en riskgrupp vaccinerar sig, som exempelvis personer med kroniska sjukdomar, äldre och gravida.
De flesta verkar eniga om att för att få stopp på pandemin måste tillräckligt många ha fått immunitet. På vilket sätt uppnås flockimmunitet bäst?
Man har upptäckt att många unga och tidigare friska personer som drabbats av svår covid-19 saknar ett visst protein som är viktigt i immunförsvaret. Denna upptäckt kan förklara varför vissa blir mer sjuka av coronaviruset än andra.
Närmare 5 000 svenskar har anmält att de smittats av covid-19 på jobbet och tagit skada. Flertalet av dessa arbetar inom vård eller omsorg, varav 170 är läkare.
Under våren samlade man in prover från 2149 medarbetare på Danderyds sjukhus, där 19 procent visades ha antikroppar mot covid-19 (SARS-CoV-2). Genom att fortsätta analysera dessa individer har man nu sett att av de 405 personer som hade antikroppar i våras, har 82 procent kvar mätbara nivåer efter minst fyra månader.
Chansen för svårt sjuka covidpatienter att överleva har troligtvis ökat till följd av förändringar av covidvården på sjukhus. Idag har man mer kunskap kring hur man på bästa sätt vårdar mycket svåra covidpatienter.