Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört en studie som visar att tarmbakterierna hos individer kan påverka responsen på mRNA-vacciner mot covid-19. Studien, publicerad i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, tyder på att vissa typer av tarmbakterier kan förstärka vaccinets effekt medan andra kan försvaga den.
Studie om tarmbakteriers effekt på covidvaccin
Mikrobiomet, det vill säga den samling av olika bakterier som finns i mage och tarmar, har tidigare visat sig ha betydelse för hälsan på flera sätt, inklusive vad gäller näringsupptag, ämnesomsättning och immunförsvar. Forskarna ville utforska om tarmmikrobiomet också påverkar hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. För att göra detta samlade de avföringsprover från 68 personer som lever med hiv samt 75 friska kontrollpersoner innan deras första dos av vaccinet.
Forskarna analyserade mikrobiomets sammansättning genom att använda en teknik kallad 16S rRNA-sekvensering och mätte även nivåerna av antikroppar och immunceller som producerades efter vaccinationen.
Bakterier kan ge bättre eller sämre vaccinsvar
Resultaten visade att tarmmikrobiomets sammansättning kunde förutsäga hur väl immunsvaret på vaccinet skulle vara, både hos personer som lever med hiv och hos friska individer. Forskarna fann att ett mindre varierat tarmmikrobiom var kopplat till ett kraftigare vaccinsvar, med högre nivåer av antikroppar och CD4 T-celler, även kända som T-hjälparceller, som är viktiga för att bekämpa viruset och förhindra infektion och sjukdom.
Studien identifierade också specifika bakterier som var associerade med bättre eller sämre vaccinsvar. Vissa bakterier som Lactobacillus, Bacteroides och Lachnospira kopplades till förbättrade vaccinsvar, medan andra som Cloacibacillus kopplades till lägre nivåer av antikroppar. Bifidobacterium och Faecalibacterium var också mikrobiella markörer hos individer med högre antikroppsnivåer.
Framtida behandling för att förbättra tarmfloran
Forskarna betonar att studien indikerar att tarmmikrobiomet spelar en viktig roll för effektiviteten hos mRNA-vacciner mot covid-19. De hoppas att resultaten kan leda till utvecklingen av behandlingar som fokuserar på att förbättra tarmfloran och vaccinsvaren, särskilt för äldre personer eller de med nedsatt immunförsvar. Potentiella strategier kan inkludera kostförändringar eller regelbundet intag av probiotika.
Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab National Genomics Infrastructure och finansierades av Region Stockholm, Vetenskapsrådet och Läkare mot AIDS. Forskarna har inga intressekonflikter att rapportera.
