Ange ditt sökord

Barns hälsa – tips till föräldrar

Barns hälsa – tips till föräldrar

Som småbarnsförälder vet man att med vintern kommer även alla förkylningar och magsjukor. Att barnen är snoriga är mer eller mindre norm under den tiden.

Annons:

Det finns dock vissa förebyggande åtgärder som föräldrar och förskolor kan göra för att få ner antalet infektioner så gott det går. Att vaccinera barnen ger också en minskad infektionsrisk som i slutändan kan leda till mindre resistens. Omega 3 kan bland annat ha positiv effekt på koncentrationsförmågan hos barn och enligt studier är ”snälla” tarmbakterier viktiga för uppbyggnaden av immunförsvaret och kan minska risken för eksem och allergier.

I den här artikeln berättar vi mer om vilka vaccin som skyddar barn och du kan lära dig mer om resistenta bakterier.

Infektioner hos dagisbarn – det eviga snytandet

Den period när barn är mest mottaglig för infektioner är mellan sju och 18 månaders ålder eftersom skyddet från moderns antikroppar och skyddet från amningen då minskat kraftigt och kroppen ännu inte har hunnit bygga upp ett eget immunförsvar. De minsta dagisbarnen har ofta åtta till tio förkylningar per år, och när de är över tre till fyra år har de vanligtvis fyra till sex per år. Under förkylningssäsongen oktober till april är det vanligt med två förkylningar per månad.

Det är svårt att undvika smittspridning av förkylningar i barngrupper eftersom virus sprids

– Någon dag innan förkylningen bryter ut och ytterligare några dygn.
– Genom luften när vi talar, nyser, hostar.
– Genom direktkontakt när vi tar i hand eller barn som stoppar in leksaker i munnen.

Vid symtom som hosta och nysningar sprids bakterierna, som kan färdas i en hastighet med 160 kilometer i timmen och kan vara så många som 5000 bakterier med en enda nysning. När man hostar eller nyser flyger det ut massor av små droppar i luften. Eftersom det sprids lätt är det viktigt att man tvättar händerna ofta. För de flesta friska barn är man mycket restriktiva vad gäller att skriva ut antibiotika, på grund av att 80-90 procent är virus, säger Maria Ingemansson, barnläkare på Sollentuna sjukhus. Det finns runt 400 olika förkylningsvirus, där antibiotika inte hjälper. I vissa fall kan det vara bra att göra odlingar, ta prov från näsa eller svalg. Om det är infektion orsakad av bakterier kan läkaren skriva ut penicillin och då är det viktigt att man följer rekommendationerna och tar hela kuren.

Faktaruta

Näsodling
Man är ofta restriktiva med näsodlingar hos barn, då man ändå oftast hittar de tre vanligaste bakterierna som friska barn ofta är bärare av, säger Maria Ingemansson. Om man däremot har behandlat med antibiotika och barnet har tjockt snor och fortfarande mår dåligt kan man ta näsodling för att leta efter ovanligare och mer svårbehandlade bakterier.

Svalgodling
Svalgodling kan ha sin plats, för att hitta streptokockinfektioner, där man behandlar med antibiotika av rädsla för följdinfektioner som kan ge njurpåverkan, menar Maria Ingemansson. Om man är pigg och hittar måttliga halsfynd, behövs ingen odling, men om man har en svårare infektion med feber tre till fyra dagar och halsont är det bra att odla.

– Det är svårt att veta varför vissa barn smittas oftare eller får besvärligare infektioner än andra, säger Maria Ingemansson. Ibland utreder man vissa barn som får feber ofta och länge och undersöker då immunsystemet. Oftast upptäcker man inget fel utan det blir bättre av sig själv med tiden.

Föräldrar frågar ofta om barn har fler infektioner idag än förr. Vad man kan se även om man går tillbaks till före ”dagiseran”, så har barn många infektioner de första åren. Skillnaden är möjligtvis att infektionerna var utspridda på fler år då än nu, menar Maria Ingemansson.

– Istället tror jag att många föräldrar är mer stressade och pressade mellan jobb och familj idag än tidigare, vilket gör att de känner det som om barnen är sjuka oftare, säger Maria Ingemansson.

Ska snoriga barn stanna hemma?

När det gäller om barn ska vara hemma från dagis eller inte så är det allmäntillståndet som avgör, mår barnet ok kan det gå till dagis, säger Maria Ingemansson. Har barnet haft en kortvarig infektion kan det ofta gå tillbaks så snart det mår bättre. Har barnet varit sängliggandes och haft feber bör det vara feberfritt minst ett dygn innan det orkar med dagisaktiviteterna igen.

Socialstyrelsen menar i sina nya riktlinjer om smitta i förskolan, att det viktigaste för att minska smittspridningen är att barnen vistas mycket utomhus. Att skicka hem snoriga barn har ingen effekt på smittspridningen. Infektioner är helt naturliga på en förskola och kan inte behandlas bort. I stället är det så att dagisbarnen drabbas oftare för att de smittar varandra.

Faktaruta

Stanna hemma eller gå till dagis?
• Barnets allmäntillstånd avgör – barnet ska orka delta i aktiviteterna.
• Barn med hosta som håller barnet vaket hela nätterna ska stanna hemma.
• Barn med feber ska stanna hemma.
• Efter kortvarig infektion kan barnet gå till dagis när det mår bra.
• Efter långvarig infektion med feber och sängliggande behövs ofta en feberfri dag hemma.
• Vid svårare infektion med antibiotikabehandling kan barnet behöva stanna hemma längre.

Förebyggande

Om barnet går i förskola, eller har syskon som gör det, är det mer eller mindre omöjligt att helt undvika infektioner. Men det finns vissa saker man kan göra.
– Viktigt är att hålla god handhygien, att barnen tvättar händerna före maten och efter toabesök och att fröknarna också sköter handhygienen och gärna använder sprit, menar Maria Ingemansson. Eftersom sprit är testade på vuxna och kan ha en viss uttorkande effekt är det inte optimalt att ge barn med tunnare hud detta varje dag. Det är svårt att avgöra nyttan kontra den eventuella negativa effekten det kan ha på huden för barn.

Stor utevistelse gör att man smittar mindre, men man ser att ”ur och skur” dagis inte har haft den stora genomslag av mindre infektioner som man trott. Det beror troligtvis på att barn i den åldern håller på att bygga upp sitt immunförsvar och då får man infektioner från ett eller annat håll, menar Maria Ingemansson.

Man har undersökt effekten av att informera förskolor, personal och föräldrar om infektioner, smittspridning, och hur man bedömer när ett barn bör stanna hemma respektive tas till doktor. En tid efteråt såg man en tendens till att det blivit färre infektioner, färre läkarbesök och mindre antibiotikaanvändning. Det kan alltså gå att få ner användningen av antibiotika genom information och kunskap. Det personliga informationsmötet mellan föräldrar och vårdpersonal skapar en trygghet som i sin tur ger bättre bedömningar. Föräldrar och personal bör också få samma information eftersom snor och förkylningar är ett område där det råder många olika meningar.

Faktaruta

Minska infektionerna på förskolan
• Mindre barngrupper.
• Mer utomhusvistelse.
• Tvätta händer när man varit ute, innan måltider och efter toabesök.
• Bättre med pappershanddukar (engångs) än tyghanddukar.
• Att fröknarna spritar händerna.
• Undvik att barnen använder napp när de inte sover (barn suger gärna på varandras nappar).
• Personliga kuddar och filtar i sovsalen minskar också smittspridning.
• Lär äldre barn att undvika gnugga sig i ögonen, peta i näsan eller stoppa fingrar i munnen om inte händerna är rena.
• Lär äldre barn att nysa/hosta i ärmen.

Faktaruta

Avvakta med att gå till doktorn
• Snuva med eller utan feber vid opåverkat allmäntillstånd
• Feber upp till fyra dagar, om barnet blir hjälpt av febernedsättande medicin och är i övrigt opåverkat.
• Halsont med snuva och hosta och lindrig feber – ofta virus.
• Öronont som upphör inom 24 timmar.
• Heshet upp till en vecka – virusorsakat.
• Hosta utan påverkat allmäntillstånd, andningstillstånd är oftast virusorsakat.

Kontakta läkare

Öronont
• Hos barn över två år som inte går över på två till tre dygn.
• Barn under två år som är skrikigt, irriterat och har symtom som förvärras när man lägger barnet ner och om det ej blir bättre inom 24 timmar.
• Om det rinner från örat
Halsont
• Med allmänpåverkan eller symtom i över en vecka
• Med svåra smärtor vid sväljnig
• Feber mer än fyra dygn
• Sår i näsöppningarna eller runt munnen.
Hosta
• Med andningsbesvär.
• Feber 38,5 eller mer i över fyra dygn.
• Tjockt, gulgrönt slem i mer än en vecka.
• Hosta som varar mer än tre till fyra veckor.

Vaccination – ett verktyg för att minska antibiotikaresistens

Resistenta bakterier blir ett allt farligare hot mot vår hälsa. Ökad användning samt felaktig användning av antibiotika är en av orsakerna till bakteriernas förmåga att motstå medicinerna. Det finns flera sätt att minska resistens och vaccination kan vara ett viktigt verktyg för detta. Vaccination ger minskad infektion och därigenom minskad antibiotikaanvändning som i sin tur rimligen leder till minskad resistens.
– Jag har svårt att tro att antalet infektioner och virus har ökat med åren, däremot har vi tack vare vaccinationer sett en minskning av antalet svårare infektioner och följdsjukdomar, säger Leif Gothefors, professor i pediatrik vid Umeå universitet. Exempelvis minskar vaccinerna mot Hib och pneumokocker risken för hjärnhinneinflammation bland barn.

Allmänna vaccinationsprogrammet

De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovård och skola ger skydd mot nio sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling, påssjuka, röda hund samt infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B och Pneumokocker. Den 1 januari 2010 införs vaccin mot Humant papillomvirus (HPV) i programmet för flickor i årskurs 5-6, som skydd mot livmoderhalscancer orsakad av HPV.

I Sverige har vi idag inte allmän vaccination mot tuberkulos eller hepatit B. Dessa sjukdomar hålls istället under kontroll med så kallad riktad vaccination. Det innebär att barn med ökad risk att bli smittade erbjuds vaccinering.

Frågan om vaccinationer skulle kunna ge sjukdomar som upptäcks först efter lång tid vållar ibland stor oro. Om alla människor vaccineras kan allt som händer efter vaccination påstås vara orsakat av vaccinationen. Att visa att det i det enskilda fallet inte finns något samband är egentligen omöjligt.

Det man kan visa, med ibland omfattande studier, är att man inte kan påvisa någon ökad risk för senare sjukdom hos dem som vaccinerats jämfört med de som inte fått vaccin.
– Det finns inget vaccin som är 100 procent effektivt och 100 procent riskfritt, menar Leif Gothefors. Det är viktigt att ta föräldrars oro på allvar och ge dem information och kunskap före vaccinationen.

Beslutet att rekommendera en vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet bygger hela tiden på en bedömning av vaccinationens värde, det vill säga riskerna för/med sjukdom jämförs med riskerna med vaccination.

– När det gäller bland annat vaccin mot livmoderhalscancer togs beslutet av socialstyrelsen att det endast ska vara allmän vaccination av flickor och inte pojkar, på grund av att vinsten av minskade cancerfall var för liten för att uppväga kostnaden för att vaccinera alla pojkar, säger Leif Gothefors.

Faktaruta

Vanliga frågor
Varför vaccineras barn?
Man vaccinerar mot sjukdomar som är allvarliga, i vissa fall dödliga, och kan skada barnet för livet. Syftet är att skydda barnet från infektion och hindra att det smittar andra.

Kan mässlingsvirus i MPR-vaccinet förorsaka kronisk tarmsjukdom och autism?
Nej, det finns inget som tyder på det.

Kan vaccinationer ge diabetes mellitus?
Nej, man har inte sett någon sådan samverkan.

Kan vaccinationer öka risken för allergier?
Nej, man har inte sett något samband.

Andra vacciner

Rotavirusvaccin

Rotavirus är det vanligaste diagnostiserade diarréviruset hos barn i Sverige. Viruset utsöndras med avföringen och i kräkningar och sprids framför allt från person till person. Det kan ge diarréer, magont, kräkningar och i vissa fall uttorkning. Normalt är man sjuk under fyra till sex dygn. God hygien kan förebygga smittspridningen.
– Rotavirusvaccin är fantastiskt bra, säger Leif Gothefors. Smittskyddsinstitutet har precis avslutat en studie för att se hur vanligt det är att söka vård till följd av rotavirus. Man vet att runt 2000 barn årligen läggs in på sjukhus på grund av detta.

Det finns två godkända rotavirusvaccin, Rotarix och Rotateq, att ta som förebyggande. Det ges inte som injektion utan som en smaklös vätska i munnen, vid två eller tre tillfällen under första levnadsåret. Om och när rotavirusvaccin kommer att erbjudas alla barn på BVC i framtiden, avgörs av Socialstyrelsen.

Vattkoppsvaccin (Varilrix)

Vattkoppsvaccination kan ges till alla barn från 12 månaders ålder. Vattkoppsvaccinets säkerhet och effektivitet har visats i ett flertal undersökningar. Vaccinering rekommenderas för alla personer över 13 år som är mottagliga för sjukdomen, då denna kan ge upphov till svåra symtom och komplikationer hos såväl barn som äldre och dessutom senare i livet reaktiveras som bältros (herpes zoster). Man bör ge två vaccindoser.
– Vattkoppsvaccin är effektivt och i USA har man sett att frekvensen av vattkoppor har minskat efter införande av vaccinet, säger Leif Gothefors. Socialstyrelsen bör rimligtvis se över om även detta vaccin ska ingå i allmänna vaccinationsprogrammet.

Omega 3

Läkemedelsverket om omega-3 och ADHD
Omega-3-fettsyror ges ofta till barn med ADHD. Det finns dock endast ett fåtal dubbelblinda placebokontrollerade studier av tillägg av Omega-3-fettsyror vid ADHD och någon positiv effekt på ADHD-symtomkomplexet kan inte anses fastställd. Det finns dock vissa belägg för att Omega-3-fettsyror skulle kunna ha positiv effekt i vissa subgrupper av barn med ADHD och för vissa delsymtom av symtomkomplexet, men fortsatta studier är nödvändiga innan Omega-3 kan rekommenderas.

Vad man har sett i studier är att:
• Omega-3 kan skydda mot barnallergi. Forskare har konstaterat att halten prostaglandin E2 i blodet var lägre bland de kvinnor som fått fiskolja (från 25:e graviditetsveckan till och med tredje amningsmånaden). Prostaglandin E2 är en substans som kan leda till allergiska immunreaktioner och därför kan ett intag av omega-3-fettsyror minska risken för dessa allergier. Läs mer på www.liu.se
• Omega-3 kan skydda mot diabetes. Ö-cells-antikroppar anses vara en god indikator för att bedöma risken för att drabbas av diabetes. Bland de barn som hade angett att de åt mycket kort- och långkedjade omega-3-fettsyror var sannolikheten att man fann ö-cells-antikroppar 55 procent lägre. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Association.
• Flera tidigare studier har rapporterat att kosttillskott med omega-3 (från havet) är värdefullt för skolbarn mer generellt liksom vid ADHD och kan förbättra den kognitiva förmågan. Andra studier pekar på att omega-3 fettsyror kan motverka depression. En del av dessa studier har varit dåligt kontrollerade och resultaten blir därför svårbedömda. En ny studie var emellertid slumpmässig, dubbelblind och placebokontrollerad och såg fördelar för barn med uppmärksamhetsproblem. I studien såg man också att fosfolipid omega-3 hade bättre effekt än fiskolja.

Tarmbakterier

I ett friskt tarmsystem finns naturligt en stor variation av olika slags bakterier. Idag har många människor en tarmflora i obalans. Tarmbakterierna har betydelse för hela immunsystemets utveckling. En hypotes man har är att välfärdssamhällets matvanor ändrat bakteriefloran i tarmen. Vilken betydelse detta kan ha för utvecklingen av allergi hos barn vet man inte än.

Vad man har sett i studier är att:
• Barn som har låg variation av bakterier i sin avföring en vecka efter födseln signifikant oftare hade utvecklat atopiskt eksem vid 18 månaders ålder. Studien är publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.
• Svenska spädbarn saknar flera klassiska tarmbakterier. Barn som har fötts med kejsarsnitt har den allra torftigaste tarmfloran, eftersom de inte kommit i kontakt med bakterier från mammans vagina och tarm. En viss typ av gula stafylokocker kan få immunsystemet hos spädbarn att mogna, och därigenom minska risken för allergi.

• Barn som har både eksem och utvecklade antikroppar mot allergiframkallande ämnen löper störst risk att senare i livet drabbas av allergisk astma och hösnuva. Med ett tillskott av probiotiska mjölksyrabakterier kan fler barn slippa den dubbla belastningen. Resultatet har redovisats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Forskarna vet inte riktigt varför vissa människor har lägre variation av bakterier. Man tror att det kan bero på att livsmedel idag oftast är värmebehandlade och att maten förvaras i kyl och frys. Detta tar död på farliga bakterier men även de ”goda” lactobacillerna. Före industrialiseringen tillredde man maten på sätt som gav spontan mjölksyrejäsning och därmed mat rik på lactobaciller.

Faktaruta

Naturliga lactobaciller
Mat som gynnar förekomst av lactobaciller är syrade grönsaker som exempelvis surkål, marinerade oliver, kapris, saltgurka och ost. Industrin har börjat upptäcka att vissa levande mikroorganismer är bra och tillsätter dem därför i vissa produkter under samlingsnamnet probiotika.

Källor: www.socialstyrelsen.se
STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), Smittskyddsinstitutet, Vårdguiden, SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering),www.barntotal.se

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling
28 februari, 2020 Barn & Graviditet

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling

Årligen föds cirka fem barn med x-bunden hypofosfatemis...

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin
25 maj, 2020 Barn & Graviditet

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin

Barn kan med största sannolikhet smitta andra med det n...

Graviditeten i korthet vecka för vecka
14 september, 2009 Barn & Graviditet

Graviditeten i korthet vecka för vecka

Graviditeten brukar delas in i tre delar, de så kallade...

Annons:
Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19

I tider då allt ställs på ända kan det finnas mycket or...

Fira påsk utan konflikter och utan att bli uttråkad – psykologen tipsar!
9 april, 2020 Barn & Graviditet

Fira påsk utan konflikter och utan att bli uttråkad – psykologen tipsar!

Årets påskfirande kommer onekligen för många vara annor...

Coronaviruset stoppar majblomman – men insamlingen blir ändå av!
7 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset stoppar majblomman – men insamlingen blir ändå av!

För första gången på 113 år får Sverige möta våren utan...

Allt om amning – vanliga frågor samt råd och tips inför amningen
31 mars, 2020 Barn & Graviditet

Allt om amning – vanliga frågor samt råd och tips inför amningen

Amning är ett vanligt sätt att mata nyfödda barn på och...

Annons:
Ny policy ska stärka patientmedverkan
26 februari, 2020 Barn & Graviditet

Ny policy ska stärka patientmedverkan

För att stärka och utveckla patientmedverkan har nu sta...

Färsk rapport: Fortsatta problem med tillgång till vård i landet
21 februari, 2020 Barn & Graviditet

Färsk rapport: Fortsatta problem med tillgång till vård i landet

Samtidigt som hälso- och sjukvården i Sverige visar på ...

Allt om generiskt utbyte – därför erbjuds du byte av läkemedel på apotek
14 februari, 2020 Barn & Graviditet

Allt om generiskt utbyte – därför erbjuds du byte av läkemedel på apotek

Om du har hämtat ut ett receptbelagt läkemedel på apote...

Internationella barncancerdagen 15 februari – ljusmanifestation landet runt
14 februari, 2020 Barn & Graviditet

Internationella barncancerdagen 15 februari – ljusmanifestation landet runt

Den 15 februari är det internationella barncancerdagen....

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq