Allt om mässling - orsak, symtom och behandling

Allt om mässling - orsak, symtom och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som numera tack vare ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram förekommer sällan i Sverige även om enstaka utbrott förekommer. Det är viktigt att tänka på vaccinering särskilt om du reser utomlands.

Det räcker med att någon som är sjuk hostar eller nyser och att droppar av utandningsluften sprids för att du ska bli smittad av mässling. Även om antalet fall i Sverige är få är behovet av vaccinering, särskilt i utvecklingsländer, stort och Unicef beräknar att varje dag drabbas 320 barn av mässling. Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning och dödligheten kan vara hög hos spädbarn. 

Vad är mässling

Mässling orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar (aerosol).

Mottagliga personer smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor. 

Symtom vid mässling

Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och sedan sprider sig ner på bål och extremiteter.

Ett annat tidigt symtom vid mässling är vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar).

Symtom vid mässling

  • hög feber
  • torrhosta
  • irriterade och ljuskänsliga ögon.

Efter några dagar får man utslag som först är ljusröda och sedan blir mörkare och flyter ihop. Utslagen brukar börja i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen.

Komplikatoner vid mässling

Komplikationer är ganska vanliga. Småbarn drabbas ofta av andningsbesvär och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier. Barnen kan då få exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. 

Ofta är man rejält sjuk med hög feber i någon vecka, och det kan ta flera veckor innan man har hämtat sig helt. Det är också ganska vanligt att man får en följdsjukdom, som öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation. Ibland, men det är mycket ovanligt, kan mässling leda till en allvarlig inflammation i hjärnan.

Diagnos vid mässling

Sjukdomsbilden vid mässling är ofta typisk men klinisk diagnos är ofta svår att ställa eftersom sjukdomen är ovanlig i Sverige. Diagnosen behöver därför ställas via laboratorieprover som bekräftar mässling.

Något specifikt läkemedel mot sjukdomen finns inte och behandlingen inriktas mot patientens specifika symtom. 

Behandling vid mässling

Det finns ingen behandling som hjälper mot mässling, men febernedsättande mediciner kan göra att man mår lite bättre.

Det brukar vara skönt att vila i ett svalt och mörkt rum, oftast vill man undvika skarpt ljus eftersom ögonen är irriterade.

Viktigt med vaccination

Om man misstänker att man har fått mässling bör man kontakta en vårdcentral. Eftersom de flesta barn idag vaccineras mot mässling har sjukdomen blivit ovanlig i Sverige, men den skulle snabbt komma tillbaka om vi slutade med vaccination.

I många andra länder är sjukdomen vanligare, vilket kan vara bra att tänka på om man ska åka utomlands med barn som inte är vaccinerade mot mässling.

Hur vet jag om jag är vaccinerad mot mässling och vem ska jag fråga?

Den som är född mellan 1960 och 1980 kan behöva vaccinera sig eller komplettera sitt skydd mot mässling. Vi rekommenderar att du rådgör med personalen på en vårdcentral eller vaccinationsmottagning om du är osäker på om du behöver vaccin. Information om vilka vaccinationer du fått kan finnas arkiverad på olika ställen och ibland vara svår att leta reda på. Är du osäker så ges vaccin. Det medför inga ökade risker för biverkningar även om du redan skulle vara vaccinerad, eller om du haft mässling.

Risken för en mässlingsepidemi är mycket låg, eftersom de flesta i Sverige har ett livslångt skydd mot mässling, genom att antingen ha haft mässling som barn eller vara vaccinerade i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

  • De som är födda före 1960 har i regel haft mässling som barn och är därmed immuna.
  • De som är födda på 60-talet har varierande immunitet, en del kan riskera att bli smittade av mässling.
  • De som är födda mellan 1970 – 1980 kan ha fått en dos vaccin som barn, men det varierar. Skyddseffekten efter en dos vaccin är bra, men inte fullgod, som efter två doser vaccin.
  • De allra flesta som är födda efter 1980 har fått två doser vaccin.
 

Veckans fråga

Vilket föredrar du - laga eller äta mat?

Nyhetsbrev

E-postadress