Övervikt och fetma - ta reda på om du har övervikt eller fetma

Övervikt och fetma - ta reda på om du har övervikt eller fetma

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Vikten är någonting som de allra flesta har tampats med någon gång under sitt liv. När vi ställer oss på vågen är det ofta med lite pirr i magen över vad den ska visa. Men vad innebär det egentligen när vågen pekar lite för mycket uppåt, och varför kan det vara skadligt för vår hälsa?

Det kan finnas en mängd olika orsaker till att vi drabbas av övervikt och fetma men många av dessa handlar om levnadsvanor. I många delar av världen äter vi allt för mycket samtidigt som vi ägnar oss åt för lite fysisk aktivitet. Matvanorna inkluderar i allt större mängd saker som läsk, godis och snabbmat. Stora organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat övervikt och fetma som ett folkhälsoproblem och pekat ut ett allt mer stillasittande som en av de stora bovarna. 

Faktorer som påverkar vikten

Många känner idag av både stress och sömnproblem, ibland separat, andra gånger relaterat till varandra, och det här är två faktorer som kan påverka vår vikt. Det är inte ovanligt att om man är stressad och/eller deprimerad använda mat för tröst i vardagen, vilket naturligtvis påverkar vikten. Om vi sover för lite påverkar de hormoner som kontrollerar aptiten och mängden hormoner minskar vid mindre sömn vilket kan öka risken för inte bara fetma utan även andra sjukdomar. 

Det kan föreligga ärftlighet vid övervikt och fetma och även vår ålder påverkar. Ju äldre vi blir desto mer brukar ämnesomsättningen minska vilket gör att även om man fortsätter äta samma mängd som tidigare så ökar man i vikt. Hos kvinnor förekommer även viktförändringar under klimakteriet. Det finns även sjukdomar som kan leda till övervikt av lite olika orsaker. Vissa sjukdomar, som hormonsjukdomar, påverkar direkt aptit och ämnesomsättning. Andra sjukdomar kan orsaka nedsatt fysisk aktivitet vilket i sin tur kan leda till övervikt då man rör på sig mindre, för lite eller inget alls. Det finns även vissa läkemedel som kan bidra till att man ökar i vikt vilket behandlande läkare i så fall bör informera om när man beslutar att sätta in dessa. 

Skillnaden på övervikt och fetma

Begreppen övervikt och fetma skiljer sig faktiskt åt, vilket alla kanske inte vet. Övervikt är ingen sjukdom men det är däremot fetma. Den som har övervikt riskerar att utveckla fetma och löper då ökad risk för att få andra sjukdomar, därför definierar man fetma som en sjukdom. Desto mer övervikt man har desto större är risken av att drabbas av flera av dessa sjukdomar, som högt blodtryck och diabetes typ två. Vissa besvär är direkt kopplade till vikten medan andra blir en konsekvens, många som drabbas av övervikt och fetma lider även av det psykiskt och som ett socialt stigma. Man kan bli både deprimerad och hålla sig undan sociala sammanhang. Den kanske ständiga kampen mot övervikt parallellt med en upplevelse att samhället i stort ser ner på personer som lever med övervikt och fetma kan vara jobbigt. Det är därför viktigt att när man pratar om, och behandlar, övervikt och fetma inte bara går på det fysiska utan även tar hand om det psykiska. 

Man hör ofta talas om bukfett och underhudsfett och det förstnämnda är skadligare än det sistnämnda. Bukfetma är det fett som sätter sig som ett stort fettlager både runt midjan och inne i magen. Eftersom bukfettet går in i blodet och kan orsaka skador på blodkärlen, levern och bukspottskörteln är det farligare än underhudsfettet. Bukfettet kan även påverka blodfetter och blodtrycket negativt och orsakar att insulinet fungerar sämre vilket bidrar till att sockret bryts inte bryts ner lika bra i kroppen. Underhudsfett sitter istället innanför huden och lagras till exempel på våra lår och höfter och är inte lika farligt. 

Påfrestande både för in- och utsidan

Sammanhängande för övervikt och fetma är att det påverkar vår kropp både på insidan och utsidan. På utsidan kan rörelseförmågan och orken försämras och lederna kan besväras av en alltför tung kropp att bära upp. På insidan påverkar kroppens inre system som styr viktiga funktioner, som just blodtryck och blodsocker. Hur vi äter, eller inte äter, aktiverar även hjärnans belöningssystem vilket gör att maten till slut blir som en drog, något vi inte kan vara utan, samtidigt som vi inser att det är ohälsosamt att gå upp för mycket i vikt. 

Om man upplever att ens övervikt eller fetma ger besvär och att man trots att man själv har försökt ändå inte gått ner i vikt behöver man kontakta vården. Inledningsvis kontrollerar man olika värden som blodtryck och blodprov, detta för att mäta blodsocker och blodfetter eftersom man då kan se huruvida man har diabetes eller en skadlig mängd fetter i blodet. Läkaren kan även kontrollera sköldkörteln och EKG. Framförallt utreder man matvanor och livssituation. Genom att kartlägga faktorer som vad man stoppar i sig, om man lever under stress eller depression och andra livsstilsfaktorer som man vet påverkar vikten kan man bättre reda ut vad det är som behöver tas om hand om först vilket kan variera. Är problemet att man gått upp i vikt på grund av att man inte kan röra på sig kan man behöva behandla smärta eller muskelvärk, är det däremot på grund av läkemedel kan man antingen behöva förändra det eller få hjälp att lägga om kost och motion. Är problemet inget av ovanstående, utan bara de facto att man har ökat i vikt till en ohälsosam nivå kan man få träffa en livsstilssköterska eller dietist. Det finns även olika former av gruppbehandling som man kan ta till hjälp. 

Olika åtgärder för att minska i vikt

I de fall det behövs, och man tillsammans med vården har gått igenom det noga, kan det bli aktuellt med operation. Det finns idag olika typer av operation som kan hjälpa till vid viktminskning. Det viktiga är att inte se något av dessa som en snabb lösning utan en del av en långsiktig plan. En överviktsoperation är ingenting man gör för att avlägsna ett problem utan en hjälp på vägen som man sedan behöver underhålla. Därför behöver läkare och patient gå igenom för och nackdelar samt vad en överviktsoperation innebär när man väl har kommit hem igen. 

Det finns idag fyra registrerade läkemedel mot fetma, med olika funktion. Tre av dessa är tablettbehandlingar där två gör att kroppen tar upp mindre fett och en gör att aptiten minskar. Den fjärde är en injektion som även den gör att aptiten minskar och mättnaden ökar. Läkemedelsbehandling mot fetma är ännu en relativt ny metod och även om de godkända läkemedlen har bedömts som säkra är det svårt att säga vad effekten är under en längre tid. I vissa fall kan man även erbjudas en pulverbehandling som pågår under ett begränsat antal veckor, därefter börjar man äta vanlig mat igen. Behandlingen leds då alltid av en sjuksköterska eller dietist och en läkare, det vill säga att det inte är något man genomför på egen hand. Gemensamt för alla dessa insatser är att de alltid behöver komma med en livsstilsbehandling, det vill säga där man kartlägger vilka förändringar som man behöver göra för att få full effekt av sin behandling. Det finns inga genvägar och sannolikheten för en lyckad viktminskning ökar om man får en överblick över hur man kan förändra livsstilsfaktorer som påverkar vikten. 

Börja med livsstilsförändringar 

Innan det blir aktuellt med medicinska behandlingar, kanske till och med innan man behöver boka tid hos vården, kan det vara värt att göra förändringar på egen hand. Förutsatt att man inte har några medicinska hinder så går det oftast att ändra sina levnadsvanor, men det är långt ifrån lätt. Det är inte ovanligt att stöta på patrull på vägen, ofta i form av den egna viljestyrkan. Ett vanligt misstag är att man försöker för mycket, för snabbt. Alltför tuffa dieter eller omläggningar i kost kan vara svårt att följa under en längre tid. Då är det lättare att sätta upp små och genomtänkta förändringar som i förlängningen kan ge en positiv effekt på vikten, och hälsan. 

Eftersom man vet att livsstilsfaktorer som mat, alkohol, stress, sömn och fysisk aktivitet påverkar vikten kan det vara värt att börja där, och se över vilka förändringar som är enkla och effektiva att genomföra. Vilken metod som är bäst är individuellt, det bästa är att utgå från sig själv och vad man har för mål och att det är en hälsosam väg att gå. 

Ta reda på om du har övervikt eller fetma

Man kan använda följande metoder för att ta reda på om man har en ohälsosam vikt:

  • mäta midjemåttet.
  • Räkna ut BMI, alltså förhållandet mellan vikt och längd.

Gör så här när du mäter ditt midjemått:

  1. Använd ett måttband. 
  2. Stå upp och lägg måttbandet vågrätt strax ovanför navelhöjd.
  3. Känn var övre delen på höftbenet och nedre delen av revbensbågen sitter. Lägg måttbandet däremellan.
  4. Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter. 
  5. Mät utan att dra åt måttbandet.

Risken för sjukdomar ökar redan vid ett midjemått på över 94 cm för män och över 80 cm för kvinnor. Särskilt om du har ett BMI över 25. Vid midjemått över 102 centimeter för män och över 88 centimeter för kvinnor är risken ännu större för olika sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar.

BMI - Body mass index

BMI är ett mått på förhållandet mellan längden och vikten. Det används för att definiera fetma och övervikt. BMI står för body mass index. Räkna ut BMI så här: Väg dig och ta din vikt i kilo. Multiplicera din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.

BMI (kg/m2)  

< 18,5 = Undervikt

18,5-24,9 = Normalvikt

25-29,9 = Övervikt

30-39,9 = Fetma

>40 = Grav fetma

BMI-måttet har vissa brister. De gränsvärden som är framtagna för vuxna går till exempel inte att använda till barn. BMI-testet passar inte heller för kroppsbyggare eftersom måttet inte säger något om hur stor del av kroppsmassan som är muskler och hur stor del som är fett. BMI-testet passar inte heller bra för dig som är över 50 år. För äldre är BMI-gränserna ofta högre. En annan brist med BMI-måttet är att det inte tar hänsyn till hur fettet är fördelat i kroppen. Därför är det bra att kontrollerar midjemåttet när du mäter BMI. Man kan ha normal vikt enligt BMI och ändå ha mer fett runt midjan än vad som är hälsosamt. Den som har övervikt enligt BMI kan ha vikten fördelad på ett bra sätt och inte ha så mycket av det skadliga bukfettet.

 

Veckans fråga

Planerar du att vaccinera dig mot TBE i år?

Nyhetsbrev

E-postadress