Ange ditt sökord

T.v. Ulla Bonnevier och Helen Lejtzen, allmänläkare i Växjö T.h. Kenneth Mier, överläkare och kardiolog på Thoraxcentrum i Karlskrona. Foto: Shutterstock

T.v. Ulla Bonnevier och Helen Lejtzen, allmänläkare i Växjö T.h. Kenneth Mier, överläkare och kardiolog på Thoraxcentrum i Karlskrona. Foto: Shutterstock

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngning i aortaklaffen, är trots att den är vanlig inte en så känd sjukdom. Symtomen på aortastenos kan misstas för symtom för vanligt åldrande.

Annons:

Kenneth Mier, överläkare och kardiolog på Thoraxcentrum i Karlskrona berättar att symtomen på aortastenos kan vara bröstsmärta, trötthet och andfåddhet och om du upplever något av detta ska du söka dig till din vårdcentral.

Aortastenos – ett livshotande tillstånd

Aortastenos är inte en så känd sjukdom, trots att den är vanlig och omkring 1 av 8 personer över 75 år och äldre drabbas. Aortastenos betyder att aortaklaffen har en förträngning, ofta på grund av förkalkade artärer.

Förträngningen kan hindra blodet från att cirkulera från hjärtat ut i kroppen vilket är ett potentiellt livshotande tillstånd.

Lätt att upptäcka

I en tidigare intervju kunde du möta Ulla Bonnevier i Växjö vars liv plötsligt saktade in. Hon blev andfådd, trött, fick yrsel och svimningar, all ork var som bortblåst. Ulla orkade till slut inte promenera ens korta sträckor eller gå uppför trappor men tänkte som många andra att det skulle väl vara så att bli gammal, att det hör åldern till. När hon träffade läkaren visade det sig att hennes trötthet och andfåddhet vara en allvarlig hjärtklaffsjukdom.

Beslutet att besöka en läkare som lyssnade på hennes hjärta var på många sätt Ullas räddning.

-Symtom som yrsel, trötthet, andfåddhet, bröstsmärtor och svimningar, kan vara symtom på en allvarlig hjärtklaffsjukdom som aortastenos, säger Kenneth Mier.

Symtomen på aortastenos kan misstas för symtom för vanligt åldrande men om man känner bröstsmärta, trötthet och andfåddhet ska man söka sig till sin vårdcentral.

– Sjukdomen är egentligen enkel att upptäcka. Det krävs bara att läkaren tar fram sitt stetoskop och lyssnar på hjärtat. Om det finns ett blåsljud är det ett tecken på aortastenos.

Att snabbt söka vård kan vara livsavgörande

Läkaren lyssnar med sitt stetoskop efter blåsljud, vilket är ett tecken på aortastenos. Om det finns ett blåsljud skickar läkaren patienten till hjärtkliniken för ultraljudsundersökning. Vid misstanke får patienten träffa en kardiolog för vidare undersökningar som kranskärlsröntgen för att se hur blodcirkulationen, kärlen och hjärtat fungerar. Vid en hjärtkonferens diskuterar sedan thoraxkirurger, kardiologer, interventionella kardiologer och thoraxanestesiologer patienten och vilken behandling som behöver sättas in och om hjärtklaffen behöver bytas.

– Om klaffen behöver bytas har vi att välja på vanlig öppen hjärtoperation via bröstkorgen eller med TAVI (kateterburen aortaklaffimplantation) som är ett litet ingrepp in genom ljumske vilket är det som Ulla fått. Vilken metod det blir beror flera olika faktorer som ålder och hälsotillstånd hos patienten. Det är återhämtningen efter operation som är till fördel med TAVI. Numera behöver patienterna inte ens sövas för ingreppet. De kan skrivas hem redan efter några få dagar och oftast helt återställda, jämfört med cirka tre månaders lång återhämtning efter öppen hjärtkirurgi.

På vårdcentralen upptäckte läkaren ett blåsljud på Ullas hjärta. För Ulla blev det en remiss direkt för vidare undersökningar på Thoraxcentrum i Karlskrona. Kenneth Mier och hjärtteamet på Karlskrona sjukhus kunde där konstatera att hon led av den allvarliga hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngning i aortaklaffen.

– Patienter med allvarlig aortastenos och hög risk för operation på grund av ålder eller sjukdom vågade man inte operera alls förut, men nu finns ju TAVI som metod vilket ju är bra för dessa patienter. Alla patienter över 75 år kan få TAVI idag , säger Kenneth.

Be läkaren lyssna på ditt hjärta

Ulla Bonnevier mår mycket bra idag och kan leva som vanligt igen. Hon tar sina promenader utan problem.

– Livet är så härligt igen, jag känner mig både pigg och stark vilket är en ynnest när man är 87 år. Jag ska leva många år till, säger Ulla piggt.

Om man har de symtom och besvär som Ulla hade se till att besöka läkare på vårdcentralen, där ska de som en första undersökning lyssna på hjärtat med stetoskop.

– Se till att doktorn lyssnar på ditt hjärta, det kan vara livsavgörande, avslutar Kenneth.

Dr Helen Lejtzen, allmänläkare i Växjö uppmanar också den som har med symtomen enligt ovan att söka sig till vårdcentralen för att få en läkare att lyssna på sitt hjärta med stetoskop. Det är en enkel metod som kan upptäcka sjukdomen och rädda liv.

Korta fakta om aortastenos

På Karlskrona sjukhus utförs det cirka 50 TAVI-operationer per år. Lika många operationer är öppen hjärtkirurgi. 2019 har det i hela Sverige gjorts flera TAVI än öppen hjärtkirurgi, så metoden ökar.

Det enda effektiva sättet att behandla aortastenos är att byta ut hjärtklaffen. Detta kan utföras genom kateterburen aortaklaffimplantation (TAVI) eller öppen hjärtkirurgi. Tidigare var öppen hjärtkirurgi det enda sättet att byta ut en sjuk klaff.TAVI godkändes 2008 i Sverige som ett alternativt behandlingsalternativ för människor med allvarlig eller så kallad tät aortastenos.

Läs även

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Annons:
Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom
15 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom

Personer med dålig kondition eller fetma i övre tonåren...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Överviktskirurgi – ett sätt att minska vikten för gott
25 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Överviktskirurgi – ett sätt att minska vikten för gott

När försök att gå ner i vikt genom dieter och andra liv...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:
Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq