Önskan att bli brun ökar risken för cancer

Önskan att bli brun ökar risken för cancer

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2013-11-27
Författare: Maja Lundbäck

Svenskens önskemål om att bli brun som ligger bakom ökningen av olika former av hudcancer.

Det hävdar hudläkaren Per-Håkan Olausson, som tillsammans med sina kollegor på SkinDoc i Danderyd utanför Stockholm tar emot hundratals patienter med olika former av solskador varje vecka. 

Typiska fläckar

– Många av våra patienter har röda, fnasiga fläckar som kommer och går, säger Per-Håkan Olausson.

Fläckarna är typiska för aktiniska keratoser, förstadiet till skivepitelcancer. De sitter ofta på händer och ansikte och andra hudområden som utsätts för mycket sol. 

Specialister på aktiniska keratoser

SkinDoc har specialiserat sig på aktiniska keratoser och olika former av hudcancer. När du kommer till hudkliniken gör någon av de elva läkarna en klinisk bedömning av solskadan. 

– Vi tittar och känner på hudförändringen. Men det är inte alltid lätt att ställa diagnos eftersom det finns en del inflammatoriska sjukdomar som också kan vara fjällande och röda, säger han. 

Diagnosen får patienten ändå nästan uteslutande med en gång. Sedan väljer läkaren behandlingsmetod i samråd med patienten.

Olika behandlingsmetoder vid aktinisk keratos

Om de aktiniska keratoserna är mer allvarliga gäller behandling på klinik. Frysbehandling, fotodynamisk terapi, laserslipning och kemisk peeling är några vanliga metoder. Ofta tvingas patienten komma tillbaka och behandla fler fläckar. Men om skadorna inte har funnits så länge är de oftast mindre allvarliga och då kan patienten behandla sig själv hemma med hjälp av en kräm. 

– Krämen stryks över en hel hudyta. Om man har fått fläckar på näsan kan man behandla hela näsan med krämen, säger han.

Ökning av patienter

Förr var aktiniska keratoser enbart en sjukdom för pensionärer, men detta gäller inte längre.

– Våra läkare märker av en konstant ökning av patienter med den här typen av solskador. Det är vanligt från 40-årsåldern. Men även yngre soldyrkare kommer hit, säger han.

Statistik från Socialstyrelsen visar att det har skett en 700-procentig ökning av skivepitelcancer sedan 1960-talet. 

– Då kan man anta att aktinisk keratos har samma ökning, säger han.

Störst är risken för ljushyade personer som tillbringar mycket tid utomhus.

– Det är den samlade solexponeringen under livet som är problemet. Solskydd är därför jätteviktigt, säger han.

Remiss från husläkare

De flesta som kommer till SkinDoc har en remiss från sin husläkare. Men det är också möjligt att vända sig till hudkliniken direkt. 

– Det är viktigt att inte vänta. Sök hjälp för dina solskador så att du får rätt diagnos och kan påbörja behandling. Så länge skadan behandlas övergår sjukdomen inte i cancer. Men om du har dåligt immunförsvar, som många äldre har, kan utvecklingen till cancer gå fort, säger han.

 

Veckans fråga

Blev du någon gång mobbad när du gick i skolan?

Nyhetsbrev

E-postadress