Vägen fram till diagnosen
Per Gulbrandsen, ordförande för Prostatabröderna, coach och föreläsare om sexuell hälsa vid prostatacancer, beskriver att han själv fick kämpa för att ens få ta ett PSA-prov, som kan avslöja om förändringar i prostatan behöver utredas vidare.
– Jag fick tjata hela sommaren 2018 innan jag ens fick provet taget, berättar Per. När resultatet kom hösten 2018 visade det 5,9 – en nivå som motiverade remiss till urolog.
Trots det följdes inte modern praxis.
– Läkaren tog biopsi direkt, helt utan föregående magnetkamera (MR). Jag var helt oförberedd på att man skulle ta biopsi. Idag vet jag att diagnoserna ska börja med MR för att minska risken för onödiga biopsier och hjälpa till att upptäcka de mest aggressiva tumörerna.
I januari 2019 genomgick han operation. Cancern kunde avlägsnas, och Per blev tumörfri – men han förlorade sin erektionsförmåga (erektil dysfunktion).
Kunskapsluckor inom vården vid prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste och dödligaste cancerformen bland män i Sverige. Varje år får drygt 10 000 män diagnosen, och enligt Socialstyrelsen dör ungefär 2 000 män årligen av sjukdomen. Trots detta finns ingen allmän screening, vilket experter diskuterat i decennier. Per anser att okunskapen i vården är stor.
– Många läkare undervärderar de långsiktiga biverkningarna som män tvingas leva med. Att 70 procent efter operation får erektil dysfunktion och ungefär 25 procent urinläckage borde vara en central del av vården och rehabiliteringen, men det talas det väldigt lite om.
En studie från Sahlgrenska universitetssjukhuset visar också att sexuell rehabilitering efter prostatacancer ofta är eftersatt. Till skillnad från hjärtpatienter, som får strukturerad och långvarig rehabilitering, får prostatacancerpatienter ofta ingen eller minimal hjälp.
Att återerövra sin kropp efter cancerbehandling
För Per blev frågan om sexuell hälsa central.
– Jag insåg hur viktig min relation till min kropp och mitt kön faktiskt är. Jag började massera och stimulera nervtrådarna för att förbättra blodflödet och försöka få i gång återhämtningen. Att träna kroppen inför och efter operationen hjälpte också. Det gjorde mig starkare både fysiskt och mentalt.
Tidigt stöd med läkemedel som PDE5-hämmare (till exempel tadalafil) kan bidra till att återhämta erektionsförmågan genom att främja blodcirkulation i penis. Penispumpar och regelbunden stimulering och massage ökar också blodtillförseln och kan minska risken för vävnadsförändringar i penis. Bäckenbottenträning minskar risken för urinläckage och är rekommenderat i internationella riktlinjer.
– Tyvärr skäms otaliga män i onödan och lider ofta av erektil dysfunktion i det dolda, menar Per. Detta blir tydligt då även många kvinnor hör av sig till mig för råd kring hur man kan stötta sin partner med potensproblem efter prostatacancer.
Psykologisk styrka och hopp
Per framhåller också betydelsen av mental inställning. Han har tidigare drabbats av en svår virusorsakad hjärnhinneinflammation (enterovirus) där läkare gav beskedet att han sannolikt aldrig skulle återhämta sig.
– Detta vägrade jag tro på och genom envis rehabilitering, träning, mental styrka och långa pass av njutning till avancerad musik, kunde jag så småningom börja jobba igen. Denna erfarenhet gav honom självförtroende när han senare mötte prostatacancern.
– Jag gav mig inte då, och jag tänkte inte ge upp nu heller. Idag skulle jag vilja påstå att jag med liknande metoder tagit makten över mitt sexualliv igen. Nu är mitt mål att ge män hopp, lust och mod att våga prata om det mest tabubelagda – sexuell hälsa efter prostatabehandling.
Den sexuella resan – ny syn på lust
Efter operationen upptäckte Per en ny dimension av sexlivet.
– Många tror att sexlivet tar slut utan erektion. Men sanningen är att orgasmer går att uppleva även utan stånd – och de kan vara längre och starkare än innan. Och penetration är inte avgörande för de flesta kvinnors njutning. Jag ser dessa insikter som en nytändning, en chans att upptäcka sexualitet på nya sätt.
Internationell forskning visar att orgasm kan upplevas via flera sensoriska vägar, och att män som förlorat erektionsförmågan ofta kan hitta nya sätt till sexuell njutning genom stimulering av andra känsliga områden, som bäckenbotten och anus.
Kirurgens erfarenhet – en avgörande faktor
En annan punkt Per ofta lyfter är kirurgens erfarenhet.
– I Sverige gör kirurger i snitt bara 2 prostatacanceroperationer i månaden. Internationella studier visar att resultatet för erektionsförmåga och urinläckage blir bättre om kirurgen gör minst 50–100 operationer per år. Det diskuteras inte ens här vilket är märkligt och enligt min mening en stor, dold hälsoskandal, då tiotusentals män idag lever med erektil dysfunktion efter prostatacancer, poängterar Per.
Enligt forskning från bland annat Karolinska Institutet har kirurgens erfarenhet stor betydelse för risken för komplikationer.
Livsstilens betydelse får återhämtning efter cancer
Per berättar också att mycket ligger i patientens egna händer. Regelbunden träning (styrka och kondition) minskar både biverkningar och förbättrar återhämtning. En balanserad medelhavskost med minimerat intag av processad mat och rött kött och begränsat alkoholintag rekommenderas i flera studier för att minska återfallsrisk. Positiv inställning och att hålla liv i sexuell aktivitet, även på nya sätt, hjälper både kroppen och relationen.
Informera om prostatacancer – ett uppdrag för livet
Idag ser Per sitt engagemang som ett kall.
– Jag coachar fortfarande andra män och deras partners gratis, för jag vet den förtvivlan många känner. Nyligen ringde en 49-årig man mig helt förstörd efter sin diagnos, mest orolig över hur sexlivet skulle bli. När jag berättade om mina positiva erfarenheter började han storgråta av lättnad. Då kände jag att det trots allt finns någon slags mening med min cancerdiagnos – att jag kan hjälpa andra män med prostatacancer att få tillbaka livskvaliteten.
Fakta om prostatacancer i Sverige
- Cirka 10 000 män får diagnosen varje år
- Omkring 2 000 män dör årligen av sjukdomen, vilket gör den till den dödligaste cancerformen för män
- 140.000 män lever med diagnosen prostatacancer
- Medianåldern vid diagnos är cirka 70 år
Vanliga behandlingsmetoder vid prostatacancer
- Aktiv monitorering (för långsamt växande tumörer)
- Operation (radikal prostatektomi)
- Strålning (extern strålbehandling eller brakyterapi)
- Hormonell behandling (androgensänkning)
- I vissa fall cytostatika eller nya precisionsläkemedel
Vanliga biverkningar efter behandling
(enligt svensk och internationell forskning)
- Erektil dysfunktion: cirka 50–70% efter operation
- Urininkontinens: cirka 20–30% efter operation
- Tarmproblem: vanligt efter strålbehandling
- Minskad sexlust: vanligt både efter kirurgi och hormonell behandling
Rehabilitering och livsstil
- Träning och motion förbättrar återhämtning, minskar urinläckage och ökar chansen att behålla erektionsförmåga
- Bäckenbottenträning är evidensbaserat för att minska inkontinens
- Psykosexuell rådgivning stärker livskvalitet och relationen till partner
Här kan du hitta mer information om prostatacancer:
Prostatabröderna | Prostatabröderna och Per bloggar även på Facebook.
Stöd Mustaschkampen – Swisha till 90 01 017
