Förmaksflimmer: orsak, symtom & behandling

Det är viktigt att upptäcka förmaksflimmer då det bland annat kan leda till blodproppar som orsakar stroke, den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Förutom att behandla själva förmaksflimret sätter man oftast in blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar som orsakar stroke.

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna och omkring 400 000 personer i Sverige har diagnosen. Vanliga symtom är hjärtklappning, snabb eller oregelbunden puls, trötthet, yrsel och andfåddhet. Vissa märker inga symtom alls.  

Det är viktigt att upptäcka förmaksflimmer eftersom tillståndet ökar risken för att blodproppar bildas i hjärtat. En sådan blodpropp kan följa med blodet till hjärnan och orsaka stroke. Därför behöver många med förmaksflimmer behandling med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för stroke.  

Behandlingen kan också omfatta läkemedel som sänker pulsen eller hjälper hjärtat att slå mer regelbundet, och ibland även elkonvertering eller ablation. Utöver den blodförtunnande behandlingen så är behandlingen helt symtomstyrd eller beroende på om man utvecklat samtidig hjärtsvikt. 

Vad är förmaksflimmer?

Hjärtat styrs normalt av elektriska signaler som startar i sinusknutan i hjärtats högra förmak. Signalerna sprids sedan genom förmaken och vidare till kamrarna, så att hjärtat slår regelbundet och pumpar blod runt i kroppen. Om det uppstår störningar i hjärtats elektriska system kan hjärtrytmen förändras. Det kallas hjärtrytmrubbning, eller arytmi.  

Vid förmaksflimmer har de elektriska signalerna i förmaken kommit i oordning. I stället för en jämn och samordnad rytm uppstår många snabba, oregelbundna impulser. Då flimrar förmaken i stället för att dra ihop sig som de ska. Hjärtat slår därför ofta oregelbundet och ibland snabbare än normalt, och blodet pumpas mindre effektivt. Det kan ge symtom som hjärtklappning, trötthet, yrsel och andfåddhet.  

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna. Vissa får tydliga symtom, medan andra knappt märker något alls. Det är ändå viktigt att upptäcka förmaksflimmer, eftersom tillståndet ökar risken för att blodproppar bildas i hjärtat och kan orsaka stroke. Med rätt behandling kan risken minska och många får också en bättre livskvalitet. 

Tecken på förmaksflimmer

• Hjärtat slår fler slag än vanligt, hjärtklappning
• Pulsen känns snabb och oregelbunden
• Obehagskänsla i bröstet i vila
• Nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning
• Yrsel
• Andnöd
• Svettning
• Trötthet
• Svaghet
• Bröstsmärta
• Illamående
• Svimning

Att diagnostisera förmaksflimmer

Många hjärtrytmrubbningar är kopplade till andra hjärt-kärlsjukdomar, vilket gör det viktigt med en noggrann utredning. Ett EKG är den viktigaste undersökningen för att upptäcka förmaksflimmer. Om flimret pågår när EKG tas kan läkaren se förändringar som är typiska för förmaksflimmer. Om besvären kommer i perioder kan man ibland behöva göra upprepade EKG eller långtidsregistrering av hjärtrytmen. Ett EKG kan även visa tecken på att det finns annan hjärtsjukdom, exempelvis genomgången hjärtinfarkt.

Förutom EKG gör läkaren också en bedömning av din allmänhälsa. Det kan till exempel innebära att man lyssnar på hjärtat, mäter blodtrycket och tar blodprover. I grundutredningen ingår även ultraljud av hjärtat, så kallad ekokardiografi, för att undersöka hjärtats struktur och funktion.

Hur stor utredning just du behöver genomgå kan skilja sig beroende på tidigare sjukdomshistoria. Det viktigaste är att läkaren tar reda på om hjärtats rytm har påverkats och inte längre är regelbunden.

Olika former av förmaksflimmer

Förmaksflimmer kan delas in i olika former beroende på hur länge flimret pågår och om hjärtrytmen går tillbaka till det normala av sig själv eller med behandling. Den vanligaste indelningen är: 

• paroxysmalt förmaksflimmer, som kommer i attacker och går över spontant  

• persisterande förmaksflimmer, som inte går över av sig själv utan behöver behandlas  

• permanent förmaksflimmer, där hjärtrytmen fortsätter att vara oregelbunden under längre tid.  

Orsaken till förmaksflimmer går inte alltid att fastställa. Risken ökar med stigande ålder, men förmaksflimmer ses också oftare hos personer med till exempel högt blodtryck, övervikt, annan hjärtsjukdom eller andra bakomliggande tillstånd. I de flesta fall är förmaksflimmer inte direkt ärftligt, även om ärftliga faktorer ibland kan ha betydelse. 

Faktorer som kan öka risken för förmaksflimmer

• Hög ålder
• Högt blodtryck
• Hjärtkärlsjukdom
• Olika typer av ämnesomsättningsrubbningar
• Alkoholöverkonsumtion
• Övervikt
• Sömnapné

Attackvis, eller paroxysmalt, förmaksflimmer innebär att flimret kommer i episoder som går över av sig själv. Besvären kan vara mycket olika från person till person. Vissa får bara enstaka attacker per år, medan andra får dem oftare. För många går flimret över spontant, men ibland behövs behandling för att lindra symtom eller bromsa pulsen.  

Risken för nya episoder varierar. Hos en del förblir flimret attackvis under lång tid, medan det hos andra med tiden blir mer långvarigt. Förmaksflimmer är därför ett tillstånd som kan förändras över tid. 

Faktorer som kan utlösa attackvist förmaksflimmer

• akut infektion
• annan akut kroppslig stress, t ex operation eller annan akut sjukdom
• hyperthyreos/tyreotoxikos, dvs höga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet
• hög konsumtion av alkohol

Blir flimret ihållande kan det ibland behövas en behandling som kallas elkonvertering för att återställa den normala sinusrytmen. Det är viktigt att veta att förmaksflimmer är en sjukdom som förändras över tid och efter många år med attackvisa flimmerepisoder kommer många att få ett så kallat permanent flimmer.

Permanent förmaksflimmer innebär att hjärtrytmen fortsätter att vara oregelbunden under längre tid och att man inte längre försöker, eller inte lyckas, återställa och bibehålla normal sinusrytm. Behandlingen inriktas då ofta på att bromsa pulsen, minska symtomen och förebygga komplikationer.  

Vid både paroxysmalt och permanent förmaksflimmer kan blodförtunnande läkemedel behövas för att minska risken för blodpropp och stroke. Om sådana läkemedel behövs avgörs av den individuella strokerisken, inte bara av vilken typ av förmaksflimmer man har. 

Behandling av förmaksflimmer

Både paroxysmalt förmaksflimmer och permanent förmaksflimmer innebär en ökad risk för att få en stroke och läkaren bör göra individuell bedömning om just du behöver blodförtunnande läkemedel. I övrigt är det symtomen på flimret som avgör annan medicinering för att minska antalet flimmerattacker eller sänka hastigheten på pulsen.

Ablation är en behandling där läkaren för in en tunn kateter till hjärtat via ett blodkärl, oftast i ljumsken. Med värme eller kyla behandlas de områden i hjärtat som skickar ut felaktiga elektriska signaler och utlöser förmaksflimret. Behandlingen används framför allt vid återkommande symtomgivande förmaksflimmer, särskilt om läkemedel inte hjälper tillräckligt eller ger biverkningar. För många minskar besvären tydligt efter ablation, men ibland behövs mer än en behandling.

Elkonvertering är en annan metod som innebär att du under narkos får en elstöt via bröstkorgen. Elstöten syftar till att återställa hjärtrytmen till regelbunden sinusrytm. Elkonvertering har ingen ihållande effekt på att bibehålla den normala hjärtrytmen.

Läkemedel används vid behandling av långvariga besvär. Det är viktigt att läkaren tillsammans med dig går igenom de läkemedel du får, eftersom det många gånger handlar om långa behandlingsperioder. Läkemedlen som används vid behandling av förmaksflimmer kan dels ges för att sakta ner pulsen och för att stabilisera hjärtats rytm.

I kombination med ovanstående behandlingar är blodförtunnande läkemedel en viktig del för att minska risken för förtida död och lidande. Det kan vara nödvändigt att fortsätta ta blodförtunnande läkemedel livet ut för att undvika proppbildning.

Risker med förmaksflimmer – stroke

6 000 personer drabbas varje år av stroke till följd av förmaksflimmer, enligt Socialstyrelsen. Därför är det viktigt att du får behandling och att man aktivt förebygger risken för blodproppar.

Varför bildas blodproppar? Förmaksflimmer innebär att hjärtats rytm påverkas. Om hjärtat inte slår regelbundet kan blod bli kvar i vänster förmaksöra utan att kunna pumpas runt ordentligt. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig (koagel), lossna och sedan följa blodströmmen till hjärnan där det kan fastna som en propp. Den typen av propp leder till stroke.

Blodförtunnande läkemedel

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den största folksjukdomen i Sverige i dag. Socialstyrelsen menar därför att det är viktigt att hjärtsjukvården fortsätter att utvecklas med hjälp av nya effektiva behandlingsmetoder.

Blodförtunnande läkemedel är något som de allra flesta har hört talas om och det mest kända är waran. Idag används i första hand dock andra blodförtunnande läkemedel som har mindre blödningsbiverkan än waran.

Behandlingen mot proppbildning är så pass viktig att Socialstyrelsen i sina Nationella riktlinjer för hjärtsjukvårdhjärtsjukvård skriver att ”80 procent av patienter med förmaksflimmer bör behandlas med blodförtunnande medel”.

Det är för att förebygga proppbildning man skriver ut blodförtunnande läkemedel till dig som lider av förmaksflimmer. Förutom personer med förmaksflimmer löper även personer som är över 65, har högt blodtryck och/eller hjärtsvikt, diabetes eller tidigare haft blodpropp och hjärtinfarkt, större risk för proppbildning.

Gruppen med DOAK (Direktverkande Orala Antikoagulantia)är idag de mest använda blodförtunnande läkemedlen. Ytterligare nya läkemedel är under utveckling. DOAK  har en fast dos, vilket innebär att du inte behöver åka till en särskild mottagning för att reglera doseringen av läkemedlet. Dessutom är dessa läkemedel inte känsliga för förändringar i mat- och dryckesvanor, såsom Waran.

Om du skulle få ett sår eller en skada blöder du lättare när du tar blodförtunnande läkemedel. Det beror på att blodet inte levrar lika snabbt som tidigare. Det kan vara speciellt besvärligt vid näsblod. Där kan medicinsk blodstoppande vadd hjälpa till att stoppa blödningen snabbare än bomull och toapapper. Skorpan som bildas rycks inte heller loss när man tar bort den blodstoppande vadden i jämförelse med bomull eller toapapper.

Att leva med förmaksflimmer