Sorg - en naturlig och normal reaktion

Sorg - en naturlig och normal reaktion

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Sorg är en naturlig och normal reaktion som någon gång sker hos de allra flesta. Sorg behöver inte nödvändigtvis vara något negativt, även om man ibland kan behöva hjälp att gå vidare.

Förlusten av någon som har stått oss nära, betytt mycket för oss eller har någon annan koppling som är värdefull utlöser en sorgereaktion. Även om sorg vanligtvis förknippas med döden så finns det även andra händelser i livet som kan innebära att man sörjer.

Alla sörjer på sitt sätt

Du har rätt att sörja på ditt sätt, det är viktigt att vara medveten om. Det finns ingen manual, inget enkelt sätt att säga att "så sörjer vi". Det är helt individuellt men också beroende på situationen, vad hände, vem var det som händelsen handlade om och hur ser livet ut i övrigt. 

Det är vanligt att blanda ihop sorg med kris, särskilt som sorg även kan uppstå vid förlustkänslor i samband med  till exempel skilsmässa. Det är dock skillnad på sorg och kris:

Sorg är en naturlig reaktion på en förlust och kräver ofta en ganska lång anpassningsprocess

Kris är när du tillfällig tappar fotfästet och inte vet hur du ska hantera en plötsligt uppkommen situation

Oavsett är det individuellt hur du reagerar och din sorg är din egen som ingen kan ta ifrån dig.

Chock vanlig första reaktion

Chock är vanligvis den första reaktionen i samband med exempelvis plötsligt dödsfall men även vid andra, betydelsefulla, förluster. Du kan säkert känna känslor av ångest och att det kan vara svårt att greppa det som har hänt. Chocken är faktiskt ett skydd, det skyddar oss från att överväldigas av förlusten på en gång. När chocken har släppt kommer oftast andra reaktioner och tar vid.

Några vanliga reaktioner är:

  • nedstämdhet och förtvivlan
  • saknad och längtan
  • ensamhet och övergivenhet
  • skuldkänslor
  • sömnsvårigheter
  • koncentrations- och minnessvårigheter
  • irritation och ilska
  • kroppsliga besvär

Det är normalt att du växlar mellan olika känslolägen, det finns inte någon "säker" linje hur du reagerar. Yttre faktorer som miljö, dofter, ljud, musik och liknande kan framkalla känslor och att överhuvudtaget växla mellan känslolägen är normalt och ett sätt att hantera sorgen. Sorg är ingen sjukdom, men kan ge sjukdomsliknande symtom. Oro, ångest och stress kan leda till muskelspänningar, huvudvärk, och magont eller illamående. Dålig matlust kan leda till brist på viktiga ämnen som kroppen behöver för att fungera som den ska. Man kan också bli mottagligare för sjukdomar för att immunförsvaret blir sämre.

Viktigt med bearbetning

Sorg och saknad kan finnas kvar resten av livet men i förändrad form. Att lära sig leva vidare är en del av sorgearbetet och att bearbeta förlusten och skapa ny mening i sitt liv är en process. En process som kan ta lång tid och är lika individuell som sorgearbetet självt. Det är vanligt att känslorna blossar upp i samband med högtider, särskilt årsdagar, men känslorna kommer att förändras.

Förhoppningsvis lär du dig att känna mer glädje i vardagen ju längre tiden går. Det viktiga är att du låter dig sörja, bearbeta och sedan även hittar sätt att gå vidare. 

När sorgen blir en depression

Ibland kan sorgen och känslorna vara så överväldigande att det går över i depression. Då kan det krävas medicinsk behandling eller samtal med någon som kan ge dig de verktyg du behöver för att hitta tillbaka till en balans. För det handlar om en balans mellan att låta sig sörja och ändå fungera i vardagen. När det är så starka känslor som sorg inblandat är det dock inte helt ovanligt att det blir svårhanterat och du ska aldrig känna dig rädd för eller att det är pinsamt att söka hjälp utifrån. 

Varningstecken om sorgen övergår till depression

  • Ökad medicinkonsumtion
  • Kraftig viktminskning
  • Social isolering
  • Svåra skuldkänslor
  • Självmordstankar

Är du anhörig eller bekant och märker att den sörjande har dessa tendenser, närma dig försiktigt. Tänk på att det är starka känslor i omlopp och att det därför kan vara svårt att nå fram. Det viktigaste är ändå att du gör någonting, det händer att människor ibland blir "rädda" kring sorg och då väljer att backa. Våga fråga om det är något du kan göra, som anhörig eller bekant, bara att få frågan kan vara viktigt för den sörjande som behöver bli sedd. Även om det ibland sägs det att det är viktigt att bearbeta sin sorg så känner inte eller visar alla inte någon stor sorg, varken precis efter dödsfallet eller långt senare. Vi människor är olika och att reagera så kan vara lika normalt för en del personer som att känna stor sorg under lång tid är normalt för andra.

Att var ett stöd

Sörjande blir ofta sårade när de upplever att vänner i samband med en förlust "försvinner". Det kan bero på att man som anhörig eller bekant själv upplever det som svårt att hantera sina egna känslor eller att inte veta vad du ska säga. Då är det viktigt att visa att du bryr dig och inte överger den som sörjer, det kan räcka med en fråga om hur personen mår eller göra något mer konkret som att fråga om det behövs någon hjälp i hemmet. Det kan vara så att din enda roll blir att lyssna, men det betyder mycekt för den som behöver prata. 
 
Hur barn hanterar till exempel en förlust av en nära anhörig beror på hur moget barnet är. Barn sörjer också på sitt eget sätt och i sin takt, det är viktigt att vid en förlust aldrig glömma barnen som behöver vuxnas stöd. Det för att både förstå men också hantera sin sorg. Känner du själv att det blir svårt att hantera sorgen och dessutom hjälpa barnen förstå så finns det hjälp att få - det är viktigt att ta hand om barnens sorgearbete. 

Inom landstingets hälso- och sjukvård eller kommunens vård och omsorg finns inga mottagningar som arbetar särskilt med sorg, men du kan få hjälp på din vårdcentral. Om det behövs kan din läkare skriva en remiss för samtalsstöd hos kurator eller psykolog knuten till vårdcentralen eller vid mer omfattande behov remittera dig till den psykiatriska vården. Det finns även flera föreningar och organisationer som erbjuder stöd vid sorg.

Det är viktigt att våga sörja!

Organisationer och föreningar:

Källa: Vårdguiden