Hur ser du på kostrekommendationerna att äta mer fett och inga kolhydrater vid typ 2 diabetes och/eller övervikt?
Karin Magnusson, dietist
– Som diabetiker är det bra att minska intaget av kolhydrater, men att ta bort alla kolhydrater tycker jag är att gå för långt, menar Karin Magnusson, dietist. Kolhydrater behövs för att ge hjärnan bränsle och de som tränar behöver det för att orka prestera maximalt. Dessutom innehåller de viktiga fibrer och B-vitaminer. Jag funderar på hur det kommer att fungera i vardagen på lång sikt. Om man ska göra en livsstilsförändring som ska hålla resten av livet bör man göra små förändringar i taget. Mycket fett är ok men den kompletta måltiden ska vara i lagom portioner. Det är lätt att tro att man får äta hur mycket fett man vill och det fungerar inte, utan portionsstorlekar är A och O.
– Vi bör ta till oss nya data om att fettreducerad kost inte säkert är det bästa alternativet för viktminskning, fler studier behövs dock. Däremot är debatten kring att vi ska äta mer protein och fett inte miljömässigt och etiskt försvarbart. Det är dessutom en kostnadsfråga, exempelvis för många barnfamiljer.
Thomas Kjellström, läkare
– När det gäller kostrekommendationerna med mer fett och ett minimum av kolhydrater för överviktiga och typ 2 diabetiker anser jag att det finns för lite vetenskapliga underlag för en sådan diet. Det finns främst kortare studier. Diskussionen om olika dieter imponerar inte på mig. Det är mängden mat vi äter som är viktigast, det vi stoppar i oss måste vi även göra oss av med.
Annika Dahlqvist, läkare
– Min kostprincip går ut på att äta generöst med naturligt fett, animaliska fetter. För de som har aktivt jobb eller motionerar mycket är det ännu viktigare. Man ska äta lagom med proteiner (mer för de som är aktiva) och mindre av kolhydraterna, lite beroende på om man är sjuk eller överviktig. Om man har diabetes, är hjärt-kärlsjuk, överviktig eller har annan inflammatorisk sjukdom bör man inta ett minimum av kolhydrater, bestående av grönsaker.
– Själv dricker jag ett glas fil och mjölk per dag och det fungerar för mig trots att det innehåller lite socker (laktos), men för de som är sjuka bör socker uteslutas helt. När det gäller kolhydrater får man även där prova sig fram, kanske kan det vara ok för vissa att äta lite bröd, när andra helt ska hålla sig ifrån det.
Vilken syn har du på att mättade fetter inte är farligt?
Karin Magnusson, dietist
– Bara för att man sett i några studier att mättat fett inte gör den skada man tidigare trott behöver det inte betyda att det är bättre att äta mättat fett än omättat. Man vet däremot att det finns positiva effekter av att äta omättade fetter. Framförallt då de fleromättade, till exempel Omega-3.
Thomas Kjellström, läkare
– Rekommendationerna har under 25 år varit att mättat fett är farligt. Men dessa råd bygger på ganska dåligt kunskapsunderlag och studier. Det är även anledningen till att kostråden har varierat mycket under åren. Eftersom det inte har funnits tillräckligt med bra studier har man grundat sig på ett biologiskt resonemang, att det är rimligt att mättat fett är sämre än omättat fett. Men vi har heller inga bevis för att mättade fetter är nyttiga. Omättade fetter däremot har vissa fördelar, exempelvis en liten blodfettssänkande effekt.
Annika Dahlqvist, läkare
– Viktigast är att undvika industrins konstfetter (exempelvis margarin) och enbart äta animaliskt fett som innebär både enkel, fleromättat och mättade fetter. Cocosfett är bra fett så länge man väljer ekologiskt.
Grunden till dagens rekommendationer grundas på olika studier som har ifrågasatts – hur ser du på det?
Karin Magnusson, dietist
– Vi måste ändra budskapet efter ny vetenskap som kommer fram.
Thomas Kjellström, läkare
– Det är viktigt att förstå skillnaden mellan olika undersökningar som görs. Det finns studier på människor som har ändrat kosthållning och ätit på ett visst sätt under en längre tid, med goda resultat. Det kallas epidemiologiska studier, men det betyder inte att det har behandlingseffekter. För att visa att kosten har god behandlingseffekt måste man ha en kontrollgrupp, det vill säga en grupp som äter ”vanlig” kost och en grupp som äter den kost man vill testa. Studierna bör vara längre än tre månader.
Annika Dahlqvist, läkare
– Det finns inga bra vetenskapliga bevis för att det skulle vara bättre att äta kolhydratrik kost och det finns inte tillräckligt med bra studier för att helt kunna säga att det är bättre att äta fettrik kost. Fler långtidsstudier bör göras, men det finns data som pekar på att kolhydratsnål kost ger bättre hälsa (bättre blodfetter, lägre blodtryck och viktreducering).
– Jag menar då att vi än så länge får utgå ifrån evolutionen. Människor har i många tusen år ätit animaliska fetter, som exempelvis smör, utan att man har haft hjärt-kärlproblem. Dessa har däremot ökat allteftersom livsmedelsindustrin utvecklats och tagit fram bland annat margarin. Det finns inga jämförande studier på smör och margarin, men det skulle välkomnas. Många tusen som har börjat äta mer fett och mindre kolhydrater mår bättre och känner sig friskare. Livsmedelsverkets rekommendationer baseras på myter och tro hos många professorer.
Vilken typ av kost ger störst mättnadskänsla?
Karin Magnusson, dietist
– Proteiner mättar bäst, men även fibrer, fett och långsamma kolhydrater mättar bra. Målet är att få en balanserad kost, vi kan inte bara livnära oss på proteiner. Min rekommendation är istället att äta mycket bönor och linser, som har högt proteininnehåll, ger lång mättnadskänsla, men är bättre för miljön än att äta mycket köttprodukter.
Thomas Kjellström, läkare
– Fett och fibrer ger god mättnadskänsla. Men man ska komma ihåg att kallt vatten också ger mättnad. Det kan dessutom variera från person till person och därför bör man prova sig fram. Fett är helt ok att äta, i måttlig mängd.
Annika Dahlqvist, läkare
– Det är mycket individuellt och var och en måste prova ut hur mycket mat man kan äta för att gå ner i vikt, men min teori är att det är viktigare vad du äter än hur mycket. Det vill säga kalorier in och kalorier ut är sekundärt. Fett ger störst mättnadskänsla som håller i sig länge. Fibrer ger mättnad, men mer en obehaglig uppspänd känsla i magen. Det fyller buken men man blir inte ordentligt mätt och nöjd, utan hungern kommer snabbt tillbaka. Om man får förstoppning ökar man fiberintaget något, med vetekli eller havrekli. Sjuka och framför allt de med tarmsjukdomar bör inte äta fibrer då de kan bli sjukare.
Hur kan ni bäst hjälpa patienten med motivationen?
Karin Magnusson, dietist
– Jag utgår ifrån vad personen äter, dess vardag och försöker börja med att lägga till något istället för att ta bort. Man kan sätta målet att de ska äta en viss mängd bönor eller linser varje dag, tre portioner med grönsaker och inte dricka energi (hålla sig till vatten). Det gör ofta att de inte får i sig lika mycket ”dålig” energi, då de automatiskt blir mättare fortare och förhoppningsvis inte lika sötsugna. När någon kommer till mig för att de vill gå ner i vikt diskuterar jag med dem kring:
• Tidigare vikt och realistisk målvikt.
• Varför vill de gå ner i vikt och för vems skull?
• Är personen verkligen villig att göra dessa förändringar?
• Har de uppbackning hemma av familj och vänner?
• Om de vill så går det!
Thomas Kjellström, läkare
– För att motivera överviktiga bör man inte bara fokusera på vikten. Feta vet att de har övervikt. Istället bör man diskutera:
• Vilka drivkrafter har personen?
• Vad kan de inte göra på grund av sin fetma – lyfta barnbarn, promenera till ICA.
• Vilka problem/symtom vill de bli av med.
– Jag trycker gärna på att öka det fysiska kaloriuttaget för patienten. Det är viktigt att poängtera att man ska tycka att det är roligt och positivt att leva annorlunda, sundare. Här och nu kan man faktiskt förbättra sin livskvalitet, leva och må bättre. Att fokusera på att de kan få en hjärtinfarkt eller ledvärk om fem till tio år är inte alltid det bästa – men varför ska de inte unna sig att må mycket bättre redan idag?
– Man kan ha koll på sitt BMI (Body Mass Index), däremot är det lättare för många att mäta midjemåttet och det har dessutom större korrelation till insjuknandet i hjärt- kärlsjukdom. Män ska ha ett midjemått på max 100 centimeter och kvinnor max 88 centimeter.
Annika Dahlqvist, läkare
– När det gäller motivationsfaktorer är det viktigare att tala om de hälsoeffekter man får av att äta bättre kost, viktnedgången blir en bonus.
Avslutningsvis kan man säga att det inte är helt lätt att veta vad man ska äta eller vilka mängder. Det som alla verkar vara någorlunda överrens om är dock:
• Motion är bra för hälsan.
• Undvik att äta socker.
• Undvik att dricka energi – vatten är bäst.
• Det krävs livsstilsförändringar för viktreducering.
• Vad som är rätt sätt för dig att gå ner i vikt (vid övervikt) kan vara individuellt – prova dig fram.
• Det krävs fler bra långtidsstudier för att få reda på mer om hur kosten påverkar vår hälsa
Missade du första artikeln om övervikt? –tryck här!
