Ange ditt sökord

 Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Urtikaria

Urtikaria (nässelutslag) är ett vanligt sjukdomstillstånd som cirka 20% av alla vuxna har haft någon gång. Urtikaria är ibland, men långt ifrån alltid, allergiskt utlöst.

Annons:

Urtikaria

Det finns många andra uppkomstmekanismer, och också olika former av urtikaria.

Akut urtikaria

Detta är den vanligaste formen. Klåda och rodnade eller ljusa upphöjda kvaddlar i huden, kommer då på några minuter eller timmar, efter det att något utlösande ämne har tillförts kroppen. Ibland kan även lätt feber, svullnadskänsla i handflator och fotsulor, ledvärk eller magbesvär förekomma. I svårare fall kan svullnader i ansiktet uppkomma.

Exempel på orsaker till akut urtikaria är födoämnen (skaldjur, musslor, nötter, jordgubbar, kiwi, mögelost m m), färgämnestillsatser i sprit och godsaker, konserveringsmedel i läsk, dressing och såser, läkemedel (antibiotika, värktabletter med acetylsalicylsyra eller kodein, B-vitaminer, röntgenkontrastmedel m m), eller insektsstick (bi, geting). Akut urtikaria visar ofta kraftiga symptom med klåda och utslag, men klingar sedan vanligen av efter någon eller några veckor.

Kronisk urtikaria

Urtikaria som varar mer än 6 veckor kallas “kronisk” och kan pågå i flera månader, eller i sällsynta fall ett eller flera år. Den kan starta akut på grund av någon ovan nämnd orsak, och sedan fortsätta trots att den utlösande faktorn undvikes.

I de flesta fall hittar man ingen klart utlösande faktor vid detta tillstånd, trots ingående provtagningar. Förutom vad som ovan nämnts kan kronisk urtikaria uppkomma efter olika infektionstillstånd och sedan fortsätta trots att infektionen ifråga är utläkt. I sällsynta fall kan orsaken vara någon invärtesmedicinsk sjukdom. Psykiska faktorer kan ibland även ha betydelse för att utlösa eller underhålla sjukdomen. Vid kronisk urtikaria göres vanligen en allmän laboratoriekontroll. Allergitestningar brukar däremot sällan vara till någon praktisk nytta.

Specialformer av kronisk urtikaria

Ett urtikariatillstånd kan ibland vidmakthållas av t ex värme, kroppsansträngning och svettning (ansträngningsurtikaria), av kyla, kall blåsig vind eller kallbad (köldurtikaria), bad och dusch (vattenurtikaria), eller av tryck mot huden under t ex åtsittande kläder eller bälten (tryckurtikaria). S k dermografism upplevs ofta enbart som klåda, och först då man river sig slår utslagen upp.

Dessa specialformer uppträder ibland efter någon allmäninfektion. De anses inte bero på någon allergi i egentlig mening.

Dietråd

Salicylsyra i t.ex. värktabletter försämrar ofta all urtikaria och bör undvikas.

Detsamma gäller konserveringsmedlet bensoesyra. Salicyl- och bensoesyra förekommer även naturligt i vissa födoämnen , framförallt lingon, blåbär, hjortron, och tranbär, men också i fruktyoughurt, och även dessa bör därför undvikas.

Behandling

Akuta fall utgör sällan något behandlingsproblem. S.k. icke-tröttande antihistaminer är förstahandsval enligt europeiska riktlinjer.

Vid kronisk urtikaria krävs långvarig och regelbunden medicinering med antihistaminer. De äldre preparaten ger en besvärande dåsighet. Behandlingen har underlättats på senare år genom tillkomst av nya, icke tröttande mediciner. Högre doser än rekommenderade krävs dock i många fall. I särskilt besvärliga fall krävs tillägg av andra typer av mediciner eller ljusbehandling med kortvågigt UV-ljus (UVB).

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Eksem
7 september, 2020 Hud & Hår

Eksem

Eksem är en inflammation i huden där både över- och und...

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!