Ange ditt sökord

Smärta kan ha många ansikten för dig som är drabbad. Foto: Shutterstock

Smärta kan ha många ansikten för dig som är drabbad. Foto: Shutterstock

Smärta och värk – vilken typ har du?

Hur smärta upplevs kan bara beskrivas av den som har ont. Det finns många olika typer av smärta som alla inverkar på det dagliga livet och påverkar livskvaliteten. Det finns olika behandlingsalternativ för dig som lever med långvarig smärta.

Annons:

Beroende på vilken typ av smärta du har ska behandlingen skräddarsys efter just din typ av smärta, ålder och andra sjukdomar som du kan ha. 

Smärtans många ansikten

Smärta kan ha många ansikten allt ifrån en svag ömhet till ett skarpt ihållande smärttillstånd. Smärtan kan komma hastigt och kallas då akut eller pågå under lång tid. Har smärtan funnits mer än sex månader räknas den som långvarig. Man behöver inte ha ont hela tiden, utan värken kan komma och gå. Många som lider av långvarig smärta har ännu inte fått någon diagnos. Smärtan kan vara central, då uppstår smärtan på grund av skada i hjärna eller ryggmärg (multipel skleros, Parkinson, stroke m.m.) eller perifer. Vid perifer nervsmärta sitter skadan utanför hjärnan och ryggmärgen (bältros, diskbråck, operationsskador m.m.)

För att förstå varifrån smärtan kommer brukar läkarna dela in den utifrån sitt ursprung:

  • Nociceptiv smärta – Vävnadsskadesmärta, ex benbrott, brännskador
  • Neuropatisk smärta – nervsmärta –
  • Smärta utan känd orsak – Övriga smärttillstånd

Testa vilken typ av smärta du har

Det finns olika typer av smärta och beroende på vilken typ av smärta du har ska den behandlas olika. Två vanliga smärtor är vanlig nociceptiv smärta (vävnadssmärta) som oftast uppkommer av skada eller förslitning, den andra är perifer neuropatisk smärta (nervsmärta) som ofta uppkommer vid kroppskada, operationer, bältros eller diabetes. För att få en korrekt diagnos av din smärta behöver en läkare få underlag som kan vara till hjälp vid bedömningen. Att leta efter rätt typ av smärta nedan kan hjälpa din läkare att få en tydligare bild av din smärta.

Gör såhär: Välj ut de olika smärttyperna som passar in på din smärta och ange på en skala från 1 till 10 hur intensiv smärtan är (1 = ingen smärta, 10 = värsta tänkbara smärta).

Domningar

Krypningar

Stickningar

Molande

Brännande

Ilande

Huggand/skärande

Bultande/pulserande

Tryckande

Diagnos vid smärta

Nervsmärta är svårt att diagnostisera och sannolikt underskattas problemet kraftigt. En grov uppskattning är att 1,5 % av Sveriges befolkning (75 000 kvinnor och 55 000 män) lider av nervsmärta som kräver behandling. Detta motsvarar 4 700 nya fall per år av vilka 2 700 är kvinnor och 2 000 män. 

Den vanligaste orsaken till nervsmärta är skador som uppkommer i samband med operation. Drygt en miljon operationer utförs årligen och det finns uppgifter om att 2-10 % av patienter som opereras drabbas av långvarig och svår behandlingskrävande nervsmärta.*

Behandling vid smärta

Det är viktigt att söka hjälp och få orsaken till sin smärta utredd och så snabbt som möjligt komma under behandling. Det finns idag ett flertal effektiva behandlingsalternativ för vanlig smärta samt nervsmärta.  Eftersom det finns många olika smärttillstånd finns det många olika behandlingsmetoder. Ingen metod hjälper vid all slags smärta, utan behandlingen måste anpassas till varje enskild person. Man kan få pröva olika metoder för att hitta vad man bäst blir hjälpt av.

Kyla eller värme Tillfällig, lindrig värk kan dämpas med hjälp av kyla eller värme. Vid akut skada, som till exempel en stukning, kan kyla minska smärtan. Vid menssmärtor eller värk som beror på stela muskler kan en ytlig värmebehandling med hjälp av till exempel en värmedyna kännas skönt.

Smärtstillande läkemedel Vilket läkemedel man får beror i första hand på typen av smärta som det handlar om, hur svår smärtan upplevs samt eventuella bieffekter som sömnstörningar. Det finns flera olika läkemedel mot smärta och läkaren måste bland annat även ta hänsyn till bland annat ålder och om man har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel. Vanligaste läkemedelsbehandlingen vid nervsmärta är centralt verkande antidepressiva eller antiepileptika. 

Elektrisk stimulering av nerver (TENS) TENS är en förkortning av transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Om man har svår nervsmärta kan man i stället för TENS få behandling med ryggmärgsstimulering. Då opereras en speciell elektrod in mot ryggmärgen och stimuleringen sköts via en dosa under huden.

Nervblockad Nervblockader används framför allt som bedövning under och efter operation. När man får en tillfällig nervblockad så sprutas lokalbedövningsmedel in i närheten av nerven. Effekten sitter då i upp till några timmar. Bedövningen kan förlängas genom att en tunn slang förs in intill nerven och mer bedövningsmedel fylls på via slangen. Blockaden kan upprepas några gånger, men bör inte användas som en regelbundet återkommande behandling under lång tid.

Det finns också andra behandlingsalternativ som avslappning, massage och tänjning av musklerna, sjukgymnastik och akupunktur. Kombinerad träning och kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska vissa typer av långvarig smärta. Man kan också få ett träningsprogram som provats ut av en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor.

Den smärtlindrande effekten och biverkningarna av olika läkemedel kan skilja från en person till en annan. Därför kan det hända att man får pröva olika läkemedel tills man hittar ett som fungerar bra mot smärtan utan att ge alltför besvärande biverkningar.

Lokal behandling vid smärta

Vid perifer neuropatisk smärta kan man välja på att behandla systemiskt eller lokalt. Systemiskt innebär att läkemedlet kommer in i kroppen på annan plats än där smärta upplevs, det vill säga som injektion någon annanstans på kroppen eller som tablett. Tablettbehandling är vanligt vid smärta. Nackdelen vid tablettbehandling är biverkningar som trötthet, yrsel och problem med mage- och tarm. 

Motsatsen till systemisk behandling är lokal behandling. Tand- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) godkände 2011 att subventionera ett plåster som är specifikt framtaget för behandling av lokal nervsmärta. Det verksamma ämnet i plåstret är en syntetisk form av ämnet kapsaicin, ett ämne som finns i chilifrukter. De kliniska prövningsprogram som låg till grund för beslutet från TLV visade bland annat visa att plåstret minskade nervsmärtan signifikant hos patienter och även hade en långvarig effekt. En timmes behandling med plåstret, kan ge upp till 3 månaders smärtlindring. Den här typen av lokal smärtbehandling är receptbelagd så tala med din läkare för att få ytterligare råd om behandling. 

Viktigt att få hjälp

För personer som haft en långvarig smärta är det viktigt att söka hjälp och få orsaken utredd. Vilken behandling som lämpar sig bäst beror på vilken typ av smärta man har. Innan man söker hjälp är det därför bra att själv – så utförligt som möjligt – beskriva hur och var det gör ont. Det är också viktigt att tänka på hur smärtan påverkar arbetet, det sociala livet eller privatlivet. Genom att besvara ett frågeformulär och/eller föra en så kallad smärtdagbok kan smärtan beskrivas. Det kan ge en god vägledning till läkaren som ska utreda orsaken. 

Människan är bra på att vänja sig vid olika typer av intryck och händelser, men studier har visat att smärta och oljud är två stimuli som människan inte anpassar sig till. Konstant smärta leder till lägre livskvalitet, därför är det viktigt att du får hjälp med just din typ av smärta.

Se film om smärta här nedan.

Annons:

Källor:

1177, Läkemedelsverket, FASS

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism
12 maj, 2020 Rörelseapparaten

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism

Reumatism är samlingsnamnet på ungefär åttio olika sjuk...

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

För patienter som drabbats av knäartros gav fysioterapi...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Annons:
Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd
29 juni, 2020 Rörelseapparaten

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd

En stor majoritet av personer med lipödem får inte det ...

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
8 juni, 2020 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
Lipödem månaden:  “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”
3 juni, 2020 Rörelseapparaten

Lipödem månaden: “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”

Symtomen kom smygande i puberteten. Växande ben och vad...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
14 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation
18 mars, 2020 Barn & Graviditet

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation

“Doktorn frågar” är podden som vänder på det klassiska ...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Annons:
Frakturkedjor minskar risk för upprepade frakturer vid benskörhet
2 mars, 2020 Kvinnans hälsa

Frakturkedjor minskar risk för upprepade frakturer vid benskörhet

Benskörhet är en av de stora folksjukdomarna , och har ...

Att leva med smärta: “En stor sorg att inte orka vara den man vill”
24 februari, 2020 Kvinnans hälsa

Att leva med smärta: “En stor sorg att inte orka vara den man vill”

Att alltid ha ont begränsar Kent Revedals liv långt mer...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Annons:
Allt om Peyronies sjukdom – behandling vid krokig eller böjd penis
14 februari, 2020 Mannens hälsa

Allt om Peyronies sjukdom – behandling vid krokig eller böjd penis

Att drabbas av krokig eller böjd penis är relativt vanl...

Ryggsmärta kan vara svårupptäckt inflammationssjukdom
7 februari, 2020 Rörelseapparaten

Ryggsmärta kan vara svårupptäckt inflammationssjukdom

Ont i ryggen, ofta i ryggslutet och så stark smärta att...

Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv
7 januari, 2020 Rörelseapparaten

Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv

Artros är en av våra största folksjukdomar med närmare ...

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus
29 december, 2019 Rörelseapparaten

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus

Nu har snö och is lagt sig på många gator runtom i land...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq