Ange ditt sökord

Det är vanligt att barn är tysta i vissa sociala miljöer, men när det pågår länge kan det behövas stöd. Foto: Shutterstock

Det är vanligt att barn är tysta i vissa sociala miljöer, men när det pågår länge kan det behövas stöd. Foto: Shutterstock

Selektiv mutism – ofrivillig tystnad hos barn

Selektiv mutism är en ångestdiagnos som innebär att barn är ofrivilligt tysta i vissa miljöer. Det drabbar ungefär 1 av 100 barn och är vanligare hos flickor och flerspråkiga barn. Ibland går det över på egen hand, men tidig behandling minskar risken för att det påverkar livet i framtiden.

Annons:

Vad är selektiv mutism?

Det som kännetecknar selektiv mutism är att språkförmågan finns där i vissa miljöer, men att ångest hindrar barnet från att tala i andra. Att barn inte talar i nya miljöer är ganska vanligt. Men när det pågår i över en månads tid börjar det bli ett problem som behöver tas om hand.

Problematiken brukar uppstå i förskoleåldern, oftast tre- till fyraårsåldern. Ibland kan talet ersättas av ljud eller gester, t ex nickningar, i de pressade miljöerna. Barnet kan inte göra något åt det. Ångesten som förknippas med miljöerna där det är tyst är helt enkelt så stark att det inte klarar av att prata.

Ett vanligt exempel är barn som pratar i sällskap med familjen eller vänner, men inte klarar av att göra det i förskolan eller skolan. För en del barn blir tystnaden misstolkad, t ex som blyghet, nonchalans eller andra saker som det egentligen inte handlar om. Risken för feldiagnoser finns där, och troligen är mörkertalet stort. För många barn finns problemen antagligen redan från början, men de upptäcks inte förrän de når skolan och dess högre prestationskrav.

Orsaker till selektiv mutism

Det finns inte någon entydig orsak till selektiv mutism men det är vanligt att ångest existerar inom familjen. Selektiv mutism är ofta kopplat till andra ångestdiagnoser, t ex social ångest och separationsångest. Barn med autismspektrumdiagnoser och inlärningssvårigheter kan också utveckla selektiv mutism som en del av sina besvär.

Behandling av selektiv mutism

Ibland kan selektiv mutism gå över på egen hand, men prognosen är bättre ju tidigare behandling sätts in.

Behandlingen består ofta av kognitiv beteendeterapi (KBT) i syfte att få barnet att slappna av i jobbiga miljöer och förbättra den sociala färdigheten. Med hjälp av KBT jobbar barnet tillsammans med terapeuten för att förändra tankar, känslor och beteenden. Familjen, skolan och andra parter behöver också arbeta tillsammans för att hjälpa barnet att känna sig mer bekvämt. Ibland kan medicin mot ångest sättas in hos äldre barn.

De som inte får behandling riskerar att fortsätta vara ofrivilligt tysta långt in i vuxenlivet. Risken är att det leder till svårare ångest, social fobi och andra former av psykisk ohälsa. Dessutom kan det ha stor påverkan på utbildning, yrkesliv och social utveckling.

Att vara anhörig

Selektiv mutism hos ett barn i familjen kan leda till ångest över framtiden. Vad händer med utbildning, yrkesliv och det sociala livet om det inte löser sig? Situationen kan framstå som maktlös, och det är lätt att känna att det är ens eget fel som förälder. Men det är ytterst sällan föräldraskapet som är orsaken.

Hur som helst kan det leda till missförstånd som orsakar ännu mer ångest, till och med hos hela familjen, och därför är det viktigt att inte pressa barnet att tala. Ibland kan även föräldrar behöva stöd för att klara av situationen.

När bör du söka vård?

Selektiv mutism är ett av många ångestbesvär hos barn där prognosen förbättras avsevärt av professionell hjälp, speciellt tidig sådan. Sök vård, t ex på bvc, en vårdcentral, bup eller elevhälsan:

  • Om ditt barn har ångest som påverkar vardagen
  • Om du känner att du själv inte kan hantera situationen
  • Om besvären påverkar barnets utveckling
Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: