Symtom på PMDS
Precis som vid PMS visar sig PMDS-besvär oftast några dagar innan menstruationen. De uppkommer framför allt under den sk lutealfasen, menscykelns andra fas som börjar efter ägglossningen. Skillnaden mellan dem är framför allt att de psykiska besvären är kraftigare vid PMDS. Symtomen är ofta så påtagliga att det ibland kan likna en depression (med skillnaden att de försvinner när mensen är över).
Några av de vanligaste symtomen på PMDS är:
- Nedstämdhet
- Irritation
- Humörsvängningar
- Oro och ångest
- Minskat intresse för dagliga aktiviteter
- Trötthet/minskad energi
- Sömnstörningar
- Koncentrationssvårigheter
- Svullenhet
- Ömma/spännande bröst
- Sötsug/förändrad aptit
För att få diagnosen PMDS behöver minst fem kriterier uppnås (och minst ett av de fem översta). Vanligtvis fyller du i skattningar av dina symtom under några av dina menstruationscykler.
Ibland kan PMDS förväxlas med andra sjukdomar. Några exempel är psykiska besvär som depression, paniksyndrom och bipolärt syndrom, men även hypotyreos kan ha liknande symtom. P-piller kan leda till en negativ humörpåverkan som liknar PMS och PMDS. När symtomen beror på ett preventivmedel räknas de dock inte som mensrelaterade besvär.
PMS eller PMDS?
PMS och PMDS har olika kriterier. Skillnaden handlar främst om att de psykiska besvären är kraftigare vid PMDS. När du söker vård och blir undersökt ställs en diagnos baserat på hur dina besvär ser ut, och du får sedan en behandling som baseras på diagnosen.
Orsaker till PMDS
Orsakerna till PMDS är fortfarande till stor del okända. Det tros vara kopplat till de ämnen som bryter ned könshormonet progesteron. Nivån av progesteron är extra hög efter ägglossningen och fram till menstruationen. Därför är en teori att de som har PMDS är mer känsliga för det som händer i kroppen när progesteronet bryts ned. Forskning har också indikerat att så är fallet.
Behandling av PMDS
Några saker som kan lindra PMDS är:
- Träning och annan fysisk aktivitet
- Hälsosam kost (mindre socker, mer grönsaker/frukt/bär)
- Avslappning (t ex yoga och mindfulness)
- Tillräcklig sömn
- Minskad stress (hög stress kan förvärra PMDS)
Det finns ingen läkemedelsbehandling som rutinmässigt sätts in, men ibland kan SSRI-läkemedel användas vid PMDS. Ibland kan det hjälpa att börja med p-piller. För vissa hjälper samtalsstöd och kognitiv beteendeterapi (KBT).
Att föra dagbok över menscykeln kan hjälpa dig att hantera PMDS, eftersom du då blir mer förberedd på när de tuffa perioderna kan komma. Du lär känna din kropp bättre och kan på så sätt anpassa dig och testa olika metoder för att lindra symtomen. Det kan även vara nyttigt för anhöriga, så att de är medvetna om när du kan tänkas må sämre och behöva stöd.
En del kosttillskott marknadsförs mot PMS och PMDS. Men det är bra att tänka på att dessa inte är läkemedel med bevisad effekt mot besvären. Det är upp till dig själv att känna efter om dessa hjälper, men det är bra att ha i åtanke att bevisad effekt saknas.
När bör du söka vård?
Om dina mensbesvär påverkar din vardag bör du söka vård för att få rätt hjälp. Hör av dig till din vårdcentral eller gynekolog. Du ska inte må dåligt i onödan – det finns hjälp att få mot både PMS och PMDS.
