Ange ditt sökord

Vid njursjukdom klarar inte njurarna sina uppgifter i kroppen - att filtrera blodet och rensa bort avfallsämnen och gifter.  Foto: Shutterstock

Vid njursjukdom klarar inte njurarna sina uppgifter i kroppen - att filtrera blodet och rensa bort avfallsämnen och gifter. Foto: Shutterstock

Njursvikt – om akut och kronisk njursjukdom

Vid njursvikt klarar njurarna inte längre av sina uppgifter i kroppen, att rena blodet från skadliga ämnen och föra bort onödigt vatten. Sjukdomen brukar delas in i akut eller kronisk njursvikt/njursjukdom.

Annons:

Njurarnas viktigaste funktion är att filtrera blodet och rensa bort avfallsämnen och gifter ur blodet. De ska också se till att vi inte har överflödiga mängder vätska i blodbanan och i kroppen. När njurarna filtrerar blodet bildas urin för att transportera ut det vi inte behöver, och samtidigt ser njurarna till att ta vara på viktiga ämnen som vi behöver behålla i blodet.

Vid njursjukdom eller njursvikt klarar inte längre njurarna att filtrera bort avfallämnen och överflödigt vatten, och dessa stannar kvar i kroppen. Samtidigt kan den skadade filtreringsapparaten leda till att vi förlorar ämnen via urinen som vi borde haft kvar i blodbanan, till exempel proteinet albumin. Dessutom har njuren även andra funktioner, såsom reglering av blodbildningen och aktivering av vitamin D, vilket påverkas vid försämring av njurfunktionen.

Tidigare kallades alla former av nedsatt njurfunktion för njursvikt. Numera används ordet njursvikt enbart för njursjukdom i det allvarligaste stadiet, stadium 5. I övrigt används nu benämningen akut eller kronisk njursjukdom.

Kronisk njursjukdom förkortas ofta CKD, efter engelskans Chronic Kidney Disease.

Behandlingen och prognosen vid njursjukdom beror på om man lider av akut eller kronisk njursjukdom eller njursvikt, vilka underliggande orsaker som finns samt hur pass nedsatt njurfunktionen är.

Symtom vid njursjukdom eller njursvikt

Symtomen vid akut njursvikt eller vid kronisk njursjukdom eller njursvikt är ungefär desamma. Det luriga med kronisk njursjukdom är att det ofta inte ger så tydliga symtom förrän ett mer avancerat stadium av sjukdomen nås. Det första symtomet är oftast trötthet. Vid akut njursvikt, eller vid kronisk njursjukdom i stadium 4–5, uppträder symtom som:

  • Nedsatt allmäntillstånd, en förlust av kraft och energi (fatigue)
  • Bristande aptit, illamående, kräkningar, viktminskning
  • Klåda på kroppen
  • Svullnad runt ögon eller i benen, ökad vätskeansamling i kroppen
  • Frusenhet
  • Lätt att få blåmärken
  • Mag-tarmbesvär, till exempel lös avföring
  • Andfåddhet

Eftersom symtomen är så allmänna, och möjliga att koppla även till andra sjukdomstillstånd, kan det vara svårt att tänka på att något skulle vara fel med njurarna. Upplever du något av symtomen bör du kontakta vården för en undersökning. Särskilt viktigt är det för dig som redan har risk för att utveckla kronisk njursjukdom, det vill säga om du har högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter eller hjärt-kärlsjukdom.

Akut njursvikt

Akut njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras plötsligt. Ofta handlar det om faktorer och tillstånd som uppstår någon annanstans i kroppen och sedan påverkar njurarna. Tillståndet uppstår ofta snabbt, under några dagar eller veckor. Med rätt behandling av det som orsakat njursvikten är akut njursvikt oftast något som vi helt kan tillfriskna från. I en del fall kan dock en akut njursvikt övergå i en kronisk njursjukdom.

Några orsaker till akut njursvikt kan vara:

  • Vätskebrist (vanliga orsaker till vätskebrist är kraftiga kräkningar och svårare typer av diarré där man förlorar mycket vätska) ibland kombinerat med läkemedel som påverkar njurarna
  • Större inre blödningar
  • Blodförgiftning (sepsis)
  • Hinder i urinvägarna (förstorad prostata, njursten, tumörer i njurvägarna)
  • Svamp- eller andra förgiftningar
  • Sorkfeber

Vätskebrist kan göra att det inte passerar tillräckligt mycket blod genom njurarna. Bristen på vätska i kroppen minskar blodvolymen och mängden blod som filtreras och sänker samtidigt blodtrycket. eftersom bristen sänker mängden blod och gör att blodtrycket sjunker.

I samband med magsjuka när du blir uttorkad bör du vara försiktig med vissa läkemedel. Det gäller särskilt antiinflammatoriska läkemedel, vissa diabetesläkemedel och läkemedel mot högt blodtryck. Det finns en ökad risk för akut njursvikt om dessa läkemedel tas vid uttorkning. Kontakta vården och diskutera din medicinering vid svår eller långdragen magsjuka.

Kronisk njursjukdom och kronisk njursvikt

Vid kronisk njursjukdom försämras funktionen under en längre tid. Vanligen sker sjukdomsutvecklingen under månader eller år. Det uppskattas att cirka tio procent av Sveriges och världens befolkning har kronisk njursjukdom, men många går med oupptäckt sjukdom utan behandling.

Kronisk njursjukdom delas in i fem olika stadier beroende på njurarnas filtrationshastighet och mängden albumin som läcker ut i urinen. Stadium 5 är den allvarligaste graden och kallas för kronisk njursvikt.

Stadieindelning vid kronisk njursjukdom:

  • Stadium 1 – lätt njurskada
  • Stadium 2 – lindrig nedsättning av njurfunktionen
  • Stadium 3 – måttlig nedsättning av njurfunktionen
  • Stadium 4 – allvarlig nedsättning av njurfunktionen
  • Stadium 5 – svår njursvikt som ofta kräver njurersättande behandling (dialys eller transplantation) (läs mer om detta nedan)

Några orsaker till kronisk njursjukdom är:

Vår njurfunktion sjunker även naturligt när vi åldras. Från 50 års ålder sjunker njurfunktionen (filtrationshastigheten; GFR) med 0,5–1 ml/min och år. Det betyder att det finns många äldre som har en måttligt nedsatt njurfunktion på grund av åldern och behöver inte betyda att det är en kronisk njursjukdom som behöver behandlas.

Njurarnas uppgift i kroppen

Njurarna brukar kallas för kroppens reningsverk. De filtrerar bort onödiga och skadliga ämnen från kroppen, och i varje njure finns cirka en miljon filter. Njurarna är formade som bönor och brukar vara ungefär 6 cm breda och 12 centimeter långa. En njure väger ungefär 160 gram och de två njurarna kan filtrera 180 liter kroppsvätska per dygn. Filtreringsförmågan brukar mätas i milliliter per minut.

Njurarnas stora kapacitet gör att det kan ta ett långt tag innan man märker av kronisk njursjukdom. Det kan dröja flera år innan symtomen visar sig. Då kan njurarnas kapacitet redan ha sjunkit rejält. Därför är det viktigt med förebyggande kontroller hos de patienter som har en ökad risk att utveckla kronisk njursjukdom eller njursvikt.

Att kontrollera njurfunktionen är relativt enkelt. Med hjälp av ett blodprov kan man beräkna eGFR, njurarnas filtrationshastighet. Det är ett mått på hur många fungerande filter som finns kvar i njurarna. Med ett urinprov går det att mäta mängden av proteinet albumin som njurarna läcker ut i urinen, och på så sätt få ett mått på graden av njurskada, det vill säga hur skadade filtrerna är.

Några av de viktigaste sakerna som njurarna gör är:

  • Reglerar vattennivån som i sin tur reglerar blodtrycket, till exempel genom att producera rätt mängd urin
  • Balanserar mängden av olika mineraler i blodet
  • Reglerar salt- och surhetsgraden i blodet
  • Producerar viktiga hormoner för blodbildning och blodtryck, till exempel erytropoietin (EPO) och renin
  • Bygger upp skelettet genom att aktivera det D-vitamin vi får i oss från solen

Njursjukdom och njursvikt ger följder för andra funktioner i kroppen

När njurarna inte fungerar som de ska kan det leda till följdbesvär. Blodbrist och D-vitaminbrist är två möjliga följder av att njurarna inte kan utföra sina uppgifter vid kronisk njursjukdom eller njursvikt. Vid behandling med läkemedel kan en nedsatt njurfunktion leda till att kroppen ansamlar läkemedlet och dosen blir för hög.

Vid diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom ses en särskilt förhöjd risk att utveckla kronisk njursjukdom. Att ha kronisk njursjukdom innebär också i sig att man löper en ökad risk att utveckla, eller dö av,  hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt att vara noga med sin behandling och gå på sina läkarkontroller. Vid diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom finns riktlinjer om att vården ska kontrollera njurfunktionen med blodprov och urinprov varje år.

Kronisk njursjukdom kan påverka möjligheterna att bli förälder. De med lätt nedsatt njurfunktion brukar inte påverkas så mycket, men svår kronisk njursjukdom eller njursvikt kan göra att ägglossning och mens uteblir, eller att spermiekvaliteten försämras. Det är ovanligt med graviditeter vid svår kronisk njursvikt och det kan även vara riskfyllt. En nedsatt njurfunktion ökar risken för havandeskapsförgiftning (preeklampsi) i samband med graviditeten.  Vissa läkemedel kan också behöva sättas ut vid en graviditet. Om du har njursvikt och vill bli gravid bör du prata med din läkare för att kontrollera dina förutsättningar.

Kronisk njursjukdom kan också påverka sexlivet. Trötthet och annan påverkan från sjukdomen kan orsaka besvär. Män kan till exempel få svårt att få eller bibehålla sin erektion.

Behandling vid kronisk njursjukdom och kronisk njursvikt

Vid kronisk njursjukdom är det viktigt att behandla bakomliggande faktorer eller sjukdomar, samt se över livsstilsfaktorer som kan påverka njurfunktionen. Det finns ingen botande behandling vid kronisk njursjukdom, utan behandlingen har som mål att fördröja sjukdomens utveckling och försämring och behandla sjukdomens komplikationer.

Egenvård och livsstil vid kronisk njursjukdom

För dig som har kronisk njursjukdom kan kosten spela en stor roll. Att begränsa intaget av proteiner via kosten kan minska belastningen på njurarna och minska njursviktssymtom. Att begränsa intaget av salt, fosfor, kalium, kalcium och vätska ingår också i rekommendationerna, och det är viktigt att du får hjälp av en dietist för att få råd kring vilka livsmedel som ska minskas och hur mycket du behöver få i dig för att inte få brist på viktiga näringsämnen.

Andra viktiga saker som du kan göra själv är att vara noga med att följa den behandlingsplan du fått av din läkare för din diabetes eller ditt blodtryck. Det är helt centralt vid njursjukdom att sluta röka och begränsa intaget av alkohol. Har du en kraftig övervikt gynnar det din njurfunktion om du går ned i vikt,  och fysisk aktivitet är viktigt för att undvika förlust av muskelstyrka och kondition.

Läkemedelsbehandling vid kronisk njursjukdom

Läkemedelsbehandling vid kronisk njursjukdom kan innehålla flera olika typer av mediciner. För de med diabetes är läkemedel viktiga för att uppnå och upprätthålla en bra blodsockerkontroll. Blodtrycksmediciner som ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB) används för att skydda njurfunktionen hos de som har högt blodtryck och/eller protein i urinen. SGLT2-hämmare är läkemedel som används vid behandling av typ 2-diabetes, vid hjärtsvikt eller vid kronisk njursjukdom, med eller utan diabetes.

Vätskeansamling i kroppen, ödem, kan behandlas med olika typer av vätskedrivande läkemedel. Många med kronisk njursjukdom har blodbrist och kan då få behandling med injektioner av hormonet erytropoietin. Kalciumbrist behandlas med D-vitaminpreparat, och högt kalium som inte kan hanteras enbart via kosten kan behandlas med kaliumsänkande läkemedel.

Dialys vid kronisk njursvikt

Vid kronisk avancerad njursvikt, alltså njursjukdom i stadium 5, kan dialys bli aktuellt. Det finns två typer av dialys: hemodialys och peritonealdialys. Hemodialys innebär att blodet får cirkulera genom ett filter i en dialysmaskin och där rensas på avfallsprodukter och överflödigt vatten. Blodets surhetsgrad och olika mineraler som natrium och kalium normaliseras och sedan leds blodet tillbaka in i kroppen. Peritonealdialys innebär att blodet rensas genom att dialysvätska får rinna in i bukhålan.

Njurtransplantation

Vid svår njursvikt ger njurtransplantation det bästa resultatet och förbättrar livskvaliteten. Njurar kan doneras från levande eller avliden donator. Alla patienter är inte lämpliga för njurtransplantation, och dessutom råder det brist på njurar att transplantera. Många patienter får vänta i flera år innan de kan få en transplanterad njure.

Det bästa resultatet fås vanligen vid en donation från en levande släkting. Ju mer lika donatorns och mottagarens immunsystem är, desto större chans till ett långvarigt och gott resultat.

Efter transplantation behöver den som fått en ny njure få immunhämmande läkemedel under resten av livet för att förhindra att kroppens immunförsvar stöter bort det nya organet.

Söka vård vid misstänkt njursvikt

Om du får några av dessa symtom bör du kontakta din vårdcentral:

  • Blodig eller skummande urin
  • Du kissar mycket mer sällan än vanligt
  • Ökad vätskeansamling i kroppen – svullnad runt ögon och i benen
  • Klåda på kroppen, kraftig trötthet och illamående
  • Lätt för att få blåmärken
  • Yrsel
  • Andfåddhet

Du som har en kronisk sjukdom som diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter eller hjärt-kärlsjukdom bör få komma på regelbundna kontroller till vårdcentralen för att undersöka njurfunktionen.

Att leva med kronisk njursjukdom eller njursvikt

Kronisk njursjukdom innebär förändringar i livet som man behöver anpassa sig till. Det kan handla om olika läkemedel, regelbundna läkarkontroller, livsstilsförändring och längre fram i tiden dialys eller njurtransplantation.

Sjukdomen innebär förändringar som du kan behöva fundera över och diskutera med din läkare eller en kurator. Det finns speciella kuratorer som är kopplade till njurmottagningar och dialysmottagningar.

Det finns även organisationer som till exempel Njurförbundet där du som njursjuk eller anhörig kan få kontakt med andra som går igenom liknande upplevelse.


Annons:

Källor:

1177.se

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: