Ange ditt sökord

Njursvikt – om akut och kronisk njursvikt

Njursvikt – om akut och kronisk njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte längre av sina uppgifter i kroppen, att rena blodet från skadliga ämnen och föra bort onödigt vatten. Sjukdomen brukar delas upp i akut eller kronisk njursvikt.

Annons:

När man får njursvikt stannar de saker som njurarna annars skulle filtrerat ut kvar i kroppen. De ämnen och det vatten som stannar kvar gör att kroppen hamnar i obalans. Njurarna renar kroppen på många olika onödiga ämnen, både sådana som bildas i kroppen och de som kommer från det vi äter och dricker. Behandlingen och prognosen för njursvikt beror på om man lider av akut eller kronisk njursvikt, de underliggande orsakerna samt hur njurfunktionen ser ut.

På engelska brukar njursvikt kallas för ”kidney failure” eller ”renal failure”.

Symtom på njursvikt

Man har ungefär samma symtom vid kronisk och akut njursvikt. Symtomen varierar dock beroende på hur pass nedsatt njurarnas funktion är. De vanligaste symtomen på njursvikt är:

  • Onormal trötthet
  • Bristande aptit
  • Klåda på kroppen
  • Illamående

Eftersom symtomen är så allmänna och möjliga att koppla till andra sjukdomstillstånd och tillfälliga perioder av t ex stress kan det vara svårt att tänka på att något skulle vara fel med njurarna. När njursvikten blir svårare tillkommer allvarligare symtom som svullna ben, andningssvårigheter, rubbad hjärtrytm och att man börjar blöda lättare.

Akut njursvikt

Akut njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras plötsligt. Ofta handlar det om faktorer som uppstår någon annanstans i kroppen och sedan påverkar njurarna.

Några orsaker till akut njursvikt kan vara:

  • Vätskebrist (vanliga orsaker till vätskebrist är kraftiga kräkningar och svårare typer av diarré där man förlorar mycket vätska)
  • Inre blödningar
  • Blodförgiftning
  • Hinder (förstorad prostata, njursten, tumörer i njurvägarna)
  • Svampförgiftning
  • Sorkfeber

Vätskebrist kan göra att det inte passerar tillräckligt mycket blod genom njurarna eftersom bristen sänker mängden blod och gör att blodtrycket sjunker. Undvik att äta svampar som du inte känner till väl som ätliga. Det finns en del giftsvampar i Sverige som kan leda till akut njursvikt.

Du bör undvika vissa läkemedel om du blir magsjuk och uttorkad när du tar antiinflammatoriska preparat eller läkemedel mot högt blodtryck. Ta dem inte när du är magsjuk, eftersom det kan leda till akut njursvikt.

Kronisk njursvikt

Vid kronisk njursvikt försämras funktionen under en längre tid. Kronisk njursvikt är vanligare än akut njursvikt.

Några orsaker till kronisk njursvikt är:

  • Njurinflammation (Glomerulonefrit)
  • Långvarig diabetes typ 1 eller typ 2
  • Svårare åderförkalkning (åderförfettning)
  • Cystnjurar (Polycystisk njursjukdom)
  • Njurbäckeninflammation (Pyolenefrit)
  • Högt blodtryck (hypertoni)
  • Rökning

Vid diabetes eller högt blodtryck har man förhöjd risk att få njursvikt. Båda sjukdomarna kan påverka njurarnas blodkärl och leda till kronisk njursvikt. Det är viktigt att vara noga med sin behandling och gå på sina läkarkontroller. Rökning påverkar blodkärlen negativt och kan bidra till njursvikt.

Vår njurfunktion sjunker även naturligt när vi åldras. Det behöver dock inte betyda att vi får njursvikt som behöver behandlas.

Njurarnas uppgift i kroppen

Njurarna brukar kallas för kroppens reningsverk. Njurarna filtrerar bort onödiga och skadliga ämnen från kroppen. Njurarna ser ut som bönor och brukar vara ungefär 6 gånger 12 centimeter stora. En njure väger ungefär 160 gram. De kan filtrera 180 liter kroppsvätska per dygn.

Deras kraftiga kapacitet gör att det kan ta ett långt tag innan man märker av njursvikt. Det kan dröja fler åt innan symtomen visar sig. Då kan njurarnas kapacitet redan ha sjunkit rejält.
Några av de viktigaste sakerna som njurarna gör är:

  • Reglerar vattennivån som i sin tur reglerar blodtrycket, t ex genom att producera rätt mängd urin
  • Balanserar mängden av olika mineraler
  • Reglerar salt- och surhetsgraden i blodet
  • Producerar viktiga hormoner, t ex erytropoetin (EPO) och renin
  • Bygger upp skelettet genom att aktivera det D-vitamin vi får i oss från solen

Följder av njursvikt

När njurarna inte fungerar som de ska kan det leda till följdbesvär. Blodbrist och D-vitaminbrist är två möjliga följder av att njurarna inte kan utföra sina uppgifter vid njursvikt. Om man tar läkemedel kan njursvikten göra att kroppen tar upp för stora mängder av innehållet.

Kronisk njursvikt kan påverka möjligheterna att bli gravid. De med lätt njursvikt brukar inte påverkas så mycket, men svår njursvikt kan göra att mensen minskar eller upphör helt. Det är ovanligt med graviditeter vid svår njursvikt och det kan även vara riskfyllt. Om du lider av svår njursvikt och vill bli gravid bör du prata med din läkare för att kontrollera dina förutsättningar.

Svårare njursvikt kan påverka sexlivet. Trötthet och annan påverkan från sjukdomen kan orsaka besvär. Män kan t ex få svårt att få eller bibehålla sin erektion.

Söka vård vid misstänkt njursvikt

Om du får några av dessa symtom bör du kontakta en vårdcentral:

  • Klåda på kroppen, kraftig trötthet och illamående
  • Blodig eller skummande urin
  • Du kissar mycket mer sällan än vanligt

Att leva med njursvikt

Kronisk njursvikt innebär förändringar i livet som man behöver anpassa sig till. Det kan handla om olika läkemedel, regelbundna läkarkontroller, livsstilsförändring och längre fram i tiden dialys eller njurtransplantation.

Sjukdomen innebär förändringar som du kan behöva fundera över och diskutera med din läkare eller en kurator. Det finns speciella kuratorer som är kopplade till njurmottagningar och dialysmottagningar.

Det finns även organisationer som t ex Njurförbundet där du som njursjuk eller anhörig kan få kontakt med andra som går igenom liknande saker.

Annons:

Källor:

1177.se

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling
11 december, 2019 Hjärta & Kärl

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt elle...

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Svullna ben och fötter (ödem)
19 januari, 2016 Hjärta & Kärl

Svullna ben och fötter (ödem)

Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett lång...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Världsnjurdagen 12 mars: Coronaviruset oroar njursjuka
12 mars, 2020

Världsnjurdagen 12 mars: Coronaviruset oroar njursjuka

Var tjugonde dödsfall i världen orsakas av njursjukdom,...

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
6 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Annons:
Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Ny statistik visar: Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt
11 december, 2019 Hjärta & Kärl

Ny statistik visar: Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt

Antalet personer som insjuknar i och dör av hjärtinfark...

Annons:
Färre drabbas av stroke i Sverige
5 december, 2019 Hjärta & Kärl

Färre drabbas av stroke i Sverige

Antalet personer som drabbas av stroke har minskat och ...

Julkalendern: Christina Schollin pratar julkalender, hjärthälsa och nyårslöften
29 november, 2019 Hjärta & Kärl

Julkalendern: Christina Schollin pratar julkalender, hjärthälsa och nyårslöften

Högaktuella Christina Schollin avslöjar sitt traditione...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Blödarsjuka kan snart vara botad
7 november, 2019 Hjärta & Kärl

Blödarsjuka kan snart vara botad

Blödarsjuka (hemofili) är en grupp av flera sjukdomar s...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq