Ange ditt sökord

Narkolepsi – symtom, orsaker och behandling

Narkolepsi – symtom, orsaker och behandling

Narkolepsi är ett ganska ovanligt kroniskt tillstånd där man får problem med hjärnans sömnsignaler. Det vanligaste tecknet är att sömnighet och trötthet uppstår trots tillräcklig sömn under natten.

Annons:

Narkolepsi blev uppmärksammat i Sverige under den så kallade vaccinskandalen 2009, när flera fall kopplades till vaccin mot svininfluensan. Sjukdomen är ovanlig och visar sig oftast i tonåren för första gången. Fördelningen mellan män och kvinnor anses vara ungefär jämn.

Namnet “narkolepsi” härstammar från franskans narcolepsie, vilket betyder domningsattack. Narkolepsi brukar ibland kallas för sömnsjuka, vilket är felaktigt eftersom de medicinska diagnoser som heter sömnsjuka är helt andra sjukdomar.

Symtom på narkolepsi

Några av de typiska symtomen på narkolepsi är:

  • Sömnattacker (ofta vid lugnare aktiviteter)
  • Dagtrötthet
  • Förlorad muskelkontroll, så kallad kataplexi (ofta vid kraftiga känsloyttringar)
  • Sömnparalys
  • Hallucinationer

Sömnattacker och sömnighet

Sömnigheten och sömnattackerna är det mest kända och framstående narkolepsisymtomet. De som är drabbade av narkolepsi kan somna eller bli sömniga under monotona aktiviteter, t ex stillasittande vardagssituationer som kontorsarbete eller en föreläsning. Nattsömnen är splittrad och man vaknar många gånger upp ett flertal gånger under natten, med kraftig trötthet under dagen som följd. Kampen mot att somna under dagen resulterar ofta i att man behöver sova arbetet eller studierna, vilket kan försvåra det sociala livet, träning och andra aktiviteter.

Kataplexi (förlorad muskelkontroll)

Kataplexi, förlorad muskelkontroll, är ett symtom som kan uppkomma vid olika typer av känsloyttringar. Det kan handla om både positiva och negativa känslor. Exempelvis kan man falla ihop eller känna sig svagare i nackmusklerna när man börjar skratta. Dessa symtom varar oftast inte i mer än några minuter och man brukar vara vid medvetande medan de uppstår. Anfallen kan komma flera gånger om dagen och kännas socialt handikappande.

Hallucinationer och sömnparalys

När man somnar eller vaknar kan hallucinationer uppstå. Dessa kan vara skrämmande, eftersom man ser, hör och känner saker som inte finns. I samband med hallucinationer kan man få sömnparalys. Sömnparalys är ett förlamningstillstånd som sker när man vaknar och somnar. Sömnparalysen håller i sig en kort stund, men under den stunden kan du inte röra dig eller tala. Hallucinationer och sömnparalys är ett resultat av att de som lider av narkolepsi hamnar i drömsömnen (REM, Rapid Eye Movement) ovanligt snabbt. Normalt sett brukar längre perioder av REM-sömn ske i slutet av sömnen.

Narkolepsi kan leda till andra svårigheter

Sömnen brukar generellt vara avbruten, orolig och under kortare stunder. Narkolepsins effekt på sömnen kan leda till följder som nedstämdhet, viktuppgång och svårigheter med koncentration och minne. Många med narkolepsi sällan får den mängd djupsömn som behövs för att bearbeta minnen, vilket t ex försämrar möjligheten till inlärning.

Symtomen kan variera kraftigt mellan olika personer med narkolepsi. Dock brukar symtomens svårighetsgrad stanna kvar vara på ungefär samma nivå för individen när de är obehandlade. Symtombilden vid narkolepsi kan misstas för t ex sömnapné, depression, missbruk, läkemedelsbiverkningar eller på annat sätt orsakad sömnbrist.

Orsaker till narkolepsi

Orsaken till narkolepsi är att ett mindre område i hjärnan blivit skadat. Skadan gör att man får brist på de ämnen som kontrollerar hur man sover och vaknar. Samma område kontrollerar även vissa muskelspänningar.

Bristen är en följd av reaktioner i immunsystemet. Det är troligt att narkolepsi är en autoimmun sjukdom, en sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnad. De som är drabbade av narkolepsi har problem att reglera en hormontyp som heter orexin (den kallas ibland för hypokretin). När orexin fungerar som vanligt är nivåerna i kroppen höga under vakenhet och låga under sömn. Denna balans är rubbad när man har narkolepsi.

Vissa människor tros ha genetiska orsaker som gör att de löper risk att utveckla narkolepsi. Teorin är det sedan kombineras med en utösande faktor som gör att sjukdomen slår till.

Hur ställs diagnosen?

Vid misstänkt narkolepsi brukar man få en remiss till en neurolog, en läkare som är specialist på att behandla och utreda sjukdomar i nervsystemet. Diagnosen narkolepsi brukar ställs genom att undersöka symtomen och utföra några test. Läkaren ställer frågor om sömnvanor dag och natt samt kataplexi och eventuella hallucinationer.

Några test som kan utföras när man utreder narkolepsi är:

  • Ett MSLT-test (mäter hur fort man somnar och hur fort och ofta man hamnar i REM-sömn)
  • En polysomnografi (mäter sömnen under en natts sömn)
  • En actigrafi (mäter sömn och vakenhet under en vecka)
  • Mätning av orexin i ryggmärksväskan (så kallad lumbalpunktion)
  • Ett blodprov där det kan fastställs om man har genen som kopplas till utveckling av narkolepsi
  • Datortomografi (CT) och magnetkamera (MR) om andra eventuella orsaker till symtomen behöver uteslutas

Behandling av narkolepsi

Narkolepsi är en kronisk sjukdom som inte går att bota. Symtomen kan dock lindras med läkemedel. Läkemedlen kan behöva kombineras för att ha maximal effekt mot olika symtom som sömnattacker, förlorad muskelkontroll och nattlig sömnlöshet. En individuell behandling brukar sättas ihop baserat på symtomen.

Syftet med behandlingen är att återfå funktionen i vardagen. Rätt kombination av läkemedel och en anpassad livsföring med regelbundna rutiner gör att de flesta till slut kan fungera bra i arbetslivet och på fritiden. Korta sovstunder under dagen kan göra att de som har narkolepsi återfår energin och brukar rekommenderas. Regelbunden fysisk aktivitet har positiv effekt.

När bör man söka vård?

Om du tror att du har narkolepsi kan du kontakta din vårdcentral. Det finns många olika tillstånd som gör att man får problem att sova eller känner sig trött. Eftersom narkolepsi är en ovanlig sjukdom kan du behöva påpeka att du misstänker att den är orsaken till sömnsvårigheterna.

Annons:

Källor:

1177.se

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Allt om multipel skleros (MS)
1 juni, 2017 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Stresshantering – 10 tips hur du hanterar stress
28 maj, 2020 Sömn & Stress

Stresshantering – 10 tips hur du hanterar stress

Att kunna hantera sin stress är en framgångfaktor som k...

Migrän? Gör Migräntestet!
19 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Annons:
Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Dina drömmar avslöjar ditt känsloliv
27 februari, 2020 Sömn & Stress

Dina drömmar avslöjar ditt känsloliv

Hur du känner i drömmen återspeglar sig i det vakna liv...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Kvinnor och män kan drabbas olika av sömnapné
19 februari, 2020 Sömn & Stress

Kvinnor och män kan drabbas olika av sömnapné

Många studier visar samband mellan sömnapné och hjärt-k...

Annons:
Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Annons:
Index visar: Svenskarna lever i obalans
18 december, 2019 Sömn & Stress

Index visar: Svenskarna lever i obalans

Många svenskar lever obalanserade liv, det visar ett ba...

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
2 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro
25 november, 2019 Sömn & Stress

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långv...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq