Ange ditt sökord

Myastenia gravis kan bl a göra det jobbigt att gå i trappor. Foto: Shutterstock

Myastenia gravis kan bl a göra det jobbigt att gå i trappor. Foto: Shutterstock

Myastenia gravis (MG) – symtom, behandling och prognos

Myastenia gravis (MG) är en autoimmun muskelsjukdom som påverkar överföringen av impulser mellan nerver och muskler. Musklerna som drabbas tröttas ut onormalt snabbt och brukar återfå sin kraft efter vila. Nerverna och musklerna fungerar som vanligt, men inte överföringen mellan dem. Sjukdomen går inte att bota, däremot går det att behandla symtomen och bromsa utvecklingen.

Annons:

Myastenia gravis brukar delas upp i olika former. Några exempel är tidigt debuterande MG, sent debuterande MG, tymom-associerad MG och MUSK-associerad MG.

Myastenia gravis är vanligare hos kvinnor än män. Det finns en viss ärftlighet. Andra autoimmuna sjukdomar som t ex sköldkörtelsjukdomar är vanligare hos personer med MG.

Symtom på myastenia gravis

De typiska tecknen på myastenia gravis är:

  • Problem med ögonmusklerna, t ex ögonlock som ofrivilligt stänger sig och dubbelseende (diplopi)
  • Svårt att tala, tugga, svälja och andas
  • Svårt med fysisk ansträngning, t ex att gå i trappor
  • Svag nacke
  • Ansiktsmyasteni (ansiktspåverkan, t ex svårt att dra upp mungiporna och puta med munnen)
  • Extremitetsmyasteni (påverkan på armar, lår, bäcken och skuldror. Kan t ex göra det svårt att skriva)
  • Svårt att hålla urin eller avföring

Besvärens omfattning och karaktär varierar mellan olika personer. Sjukdomen går ofta i skov där symtomen ökar eller  minskar under perioder.

Myastenia gravis kan även orsaka s k myasten kris, en akut form av sjukdomen. Det är ovanligt, men kan leda till andningspåverkan. Därför blir personer med myasten kris oftast inlagda på intensivvårdsavdelning på sjukhus. Men mycket har förändrats. Tidigare var MG en sjukdom som ledde till många dödsfall. Idag gör behandlingsmetoderna att så längre inte är fallet.

Undersökning och diagnos

Vid misstänkt myastenia gravis görs en neurologisk undersökning. Läkaren tittar på din sjukdomshistoria och symtombild. Det brukar göras ett s k muskulärt uttröttbarhetstest där de försvagade musklerna testas, t ex genom upprepade rörelser eller att tala en längre tid. Effekten av vissa läkemedel kan utvärderas för att hjälpa till att ställa rätt diagnos.

En neurofysiologisk utredning görs för att se hur signalerna mellan nerver och muskler ser ut. Det handlar t ex om att göra upprepade rörelser för att se om den uppmätta muskelstyrkan minskar. Ibland mäts också antikroppar (s k receptorantikroppar, AChR-ah) i blodet. Det kan också bli aktuellt med andra undersökningar för att utesluta sjukdomar med liknande symtom.

För en del med sjukdomen kan det ta tid att få sin diagnos. Eftersom symtomen ofta kommer och går kan det vara svårt att misstänka just MG. Dessutom liknar besvären många andra sjukdomar, t ex hypotyreos, hypertyreos, hyperparatyreoidism och Addisons sjukdom. Men det är bra att få diagnosen så fort som möjligt så att rätt behandling kan sättas in.

Behandling av myastenia gravis

Myastenia gravis är en kronisk sjukdom som inte går att bota, men det går att behandla symtomen och bromsa utvecklingen.

Några av behandlingsmetoderna som används är:

  • Kolinesterashämmare (symtomlindrande)
  • Immunomodulering (minskar risken för skov och kraftig sjukdom)
  • Operation (en tymektomi där tymuskörteln, en del av immunsystemet, avlägsnas)

Metoderna varierar mellan olika patienter, t ex baserat på vilken form av MG det handlar om.

Prognos och stöd

Idag har myastenia gravis en god prognos, förutsatt att behandling sätts in. Symtomen kan minimeras, såväl som risken för att drabbas av allvarliga komplikationer. Men det är också viktigt att få stöd av närstående och vården gällande sin diagnos.

Annons:

Källor:

1177.se

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: