Ange ditt sökord

Rörelse orsakar smärta vilket gör att du stannar upp när du är ute och går, som vid ett skyltfönster.  Foto: Shutterstock

Rörelse orsakar smärta vilket gör att du stannar upp när du är ute och går, som vid ett skyltfönster. Foto: Shutterstock

Även efter behandling gäller det att man behåller rökstoppet annars är det hög risk att besvären återkommer. Foto: Shutterstock

Även efter behandling gäller det att man behåller rökstoppet annars är det hög risk att besvären återkommer. Foto: Shutterstock

Rörelse och motion är en viktig del av att både förebygga och behandla fönstertittarsjuka. Foto: Shutterstock

Rörelse och motion är en viktig del av att både förebygga och behandla fönstertittarsjuka. Foto: Shutterstock

Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)/Benartärsjukdom – orsak, symtom och behandling

Att känna smärta i båda benen vid enklare rörelser som promenader är ett typiskt symtom vid claudicatio intermittens, känt som fönstertittarsjukan, och är en benartärsjukdom. För dig som är drabbad finns det hjälp att få för självklart ska man inte leva med smärta.

Annons:

Benartärsjukdom innefattar fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) och ett svårare tillstånd kallat kritisk ischemi. Man räknar med att cirka 20 procent av alla över 60 år lever med benartärsjukdom och experter har kallat det en dold folksjukdom.

Varför heter det fönstertittarsjukan?

Namnet fönstertittarsjuka kan initialt te sig lite märkligt för allmänheten men för den som är drabbad ter det sig fullt logiskt. Rörelse orsakar smärta vilket gör att du stannar upp när du är ute och går, som vid ett skyltfönster. Därav namnet fönstertittarsjukan.

Att sjukdomen leder till periodvis hälta, ett symtom som drabbar många, är anledningen till att man på latin benämner fönstertittarsjuka som claudicatio. Claudicatio betyder just hälta på latin.

Orsak till fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Den grundläggande orsaken är en form av åderförkalkning i blodkärlen som leder till att så kallad plack byggs upp med åren. Placken skapar i sin tur en förträngning i kärlen som leder till att blodet inte kan cirkulera och då får inte dina muskler något syre. Den typen av åderförkalkning kallas för perifer kärlsjukdom och när den sitter i artärerna som försörjer benen med blod uppstår fönstertittarsjukan.

Beroende på ålder så drabbas män mer än kvinnor, något som jämnas ut ju högre upp i åldrarna man kommer. Rökning är en vanligt förekommande orsak vid fönstertittarsjuka och benartärsjukdom.

Vanliga orsaker till fönstertittarsjuka

  • Rökning
  • Låg fysisk aktivitet
  • Ärftlighet
  • Diabetes
  • Högt blodtryck
  • Förhöjda blodfetter

Symtom vid fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Typiskt symtom vid fönstertittarsjuka är smärta i vadmuskulaturen. Smärtan uppstår vanligtvis vid enklare rörelser som promenader och släpper när du stannar upp och står still bara för att återkomma när du börjar röra på dig igen.

Anledningen är just att vid promenader och liknande behöver musklerna mer syre och ett ökat blodflöde till musklerna och om det inte är tillräckligt drabbas vi av smärtor och domningar.

Vanliga symtom vid fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

  • Smärta i vadmuskulaturen
  • Smärta i låren
  • Smärta i skinkorna
  • Smärta i ryggslutet
  • Återkommande trötthet i benen
  • Återkommande domningar i benen

Beroende på var förträngningarna i pulsådrorna sitter varierar det var på kroppen du upplever symtom. Som alltid med symtom varierar det från person till person och medan en del kanske bara känner av lättare domningar så kan andra uppleva svårare smärta.

Kritisk ischemi – en benartärsjukdom

Som tidigare nämnt ingår fönstertittarsjuka tillsammans med kritisk ischemi i gruppen benartärssjukdom. Kritisk ischemi innebär än mer försämrad blodförsörjning och syrebrist.

Till skillnad från fönstertittarsjuka så upplever man vid kritisk ischemi vanligtvis smärta även när man vilar. Om man är drabbad kan man även få problem med sömnen på grund av just smärtor i benen. Det kan även uppstå sår som inte läker eller områden med kallbrand.

Behandling vid fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Det är inte ovanligt att man har svårt att beskriva symtomen vid fönstertittarsjuka. Många kanske bara viftar bort smärtan på promenaden som något tillfälligt och åldersrelaterat. Det innebär också att man inte heller får den hjälp och behandling som behövs. Därför är det viktigt att om du känner igen dig i symtomen kontakta läkare och beskriva vilka besvär du upplever och i vilka sammanhang dessa uppstår.

Man fokuserar på två behandlingsområden vid behandling av fönstertittarsjukan och det är dels att reducera riskfaktorerna dels att behandla själva symtomen. För den som röker är ett rökstopp ett absolut måste då det är en allvarlig orsak till fönstertittarsjuka. För den som lider av andra sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom sätter man in behandling av dessa åkommor som blodförtunnande och trombocythämmande läkemedelsbehandling, en behandling som även kan påverka symtomen för fönstertittarsjukan positivt.

Det andra behandlingsområdet handlar om att tackla själva symtomen vilket görs bland annat genom träning i samråd med sjukgymnast eller liknande. Rörelse och motion är en viktig del av att både förebygga och behandla fönstertittarsjuka och för en del minskar smärtan och domningarna i samband med att man börjar gå lite längre sträckor.

Om dessa åtgärder inte har någon effekt finns det även annan behandling att tillgå som läkemedel för att lindra smärtan eller operation för att återställa flödet i kärlen om inget annat hjälper. Det är mindre förekommande vid fönstertittarsjuka men den behandling som används vid kritisk ischemi.

Att leva med fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Du ska inte behöva leva med smärta och det finns hjälp att få. Var tydlig med din närmaste omgivning vad det är du har besvär med och prata med din läkare om vilken behandling som finns att få. Du kan även göra en del förebyggande åtgärder på egen hand.

Förebyggande åtgärder vid fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

  • Sluta röka! Det är en av de absolut vanligaste riskfaktorerna och även efter behandling gäller det att man behåller rökstoppet annars är det hög risk att besvären återkommer.
  • Motionera mera! Motion och rörelse är en viktig faktor och prata med sjukvården om du behöver tips och råd, men sluta inte att röra på dig.
  • Ät gott och rätt! Grönsaker och frukt och bra mat förebygger risken för flertalet olika sjukdomar som ökar risken att drabbas för fönstertittarsjukan.

Smärtorna i benen vid ansträngning är inte farligt men kan ändå vara ett tecken på att dina muskler av någon anledning inte får tillräckligt med syre och blodtillförsel.

Om du upplever smärtor i vilande läge är det ett allvarligare symtom och du bör ta kontakt med vården. Ingen ska behöva leva med smärta om det går att undvika!

Annons:

Källor:

Praktisk Medicin, 1177, 1,6 miljonerklubben, Doktorn

Läs även

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Annons:
Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd
29 juni, 2020 Rörelseapparaten

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd

En stor majoritet av personer med lipödem får inte det ...

Värktabletter numera receptbelagda

Värktabletter numera receptbelagda

Från och med den 1 juni kan man inte längre köpa smärts...

Annons:
Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
8 juni, 2020 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Lipödem månaden:  “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”
3 juni, 2020 Rörelseapparaten

Lipödem månaden: “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”

Symtomen kom smygande i puberteten. Växande ben och vad...

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Annons:
Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

För patienter som drabbats av knäartros gav fysioterapi...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Annons:
Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation
18 mars, 2020 Barn & Graviditet

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation

“Doktorn frågar” är podden som vänder på det klassiska ...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq