Dyshidrotiskt eksem

Eksemet sitter oftast på händer och fingrar (80%), mer sällan på fötter. En form med speciellt stora blåsor kallas vesikulos eller Pompholyx, men är då vanligen uttryck för en kraftigare allergisk reaktion.

Klinisk bild

Eksemet börjar i sin klassiska form ofta med små fina blåsor längs fingrarnas sidor.

Därefter sker spridning till handflator med uppkomst av rodnad, fjällning, blåsor och sår efter tidigare blåsor.

Sjukdomsorsak

Alla eksem kan uppvisa någon form av blåsbildning. Ju mer akut ett eksem är desto fler och större blåsor kan förekomma. Någon bakomliggande allergi brukar inte kunna påvisas vid ett rent s.k. dyshidrotiskt eksem. Namnet dyshidrotiskt beror på att man förr ansåg att en defekt svettning in i huden skulle kunna vara en orsak till eksemet, särskilt när det uppträtt i miljöer med hög värme och luftfuktighet. Kraftigare psykisk stress verkar kunna ligga bakom en del fall.

Cirka hälften av patienterna har s k atopisk bakgrund, dvs har eller har tidigare haft tendens till hösnuva, astma eller böjveckseksem. Andra vätskande eksem med kraftigare blåsbildning (vesikulos, pompholyx) kan vara uttryck för en allergisk reaktion, t ex för metaller, men är då inte ett s k klassiskt dyshidrotiskt eksem. En svampinfektion på fötterna kan ibland orsaka blåsor på fingrar och i handflator.

Förlopp

Eksemet är i regel envist och svårbehandlat, med förändringar som kommer och går över lång tid, för att så småningom klinga av och försvinna, ofta oberoende av given behandling. Återfallsrisk föreligger.

Behandling

Akuta stadier med kraftigare blåsbildning behandlas med fuktiga omslag eller handbad. Inledningsvis krävs även behandling med starka kortisonpreparat, vilket senare successivt glesas ut.

Om eksemet blivit infekterat krävs antibiotikabehandling. Ibland behövs tillägg av medicinsk ljusbehandling, t.ex. PUVA. Bakomliggande stressfaktorer bör även beaktas. Kontakter med hudretande ämnen skall minimeras och händerna skyddas med handskar, också vid allt våtarbete.