Ange ditt sökord

Axial spondylartrit drabbar rygg och bäcken, och ger stelhet och smärta. Foto: Shutterstock

Axial spondylartrit drabbar rygg och bäcken, och ger stelhet och smärta. Foto: Shutterstock

Axial spondylartrit – symtom, orsak och behandling

Axial spondylartrit är en inflammatorisk ryggsjukdom som främst drabbar kotpelaren och korsbensleder (sakroiliakaleder), men som även ger inflammationer i mindre leder och i senfästen. Det drabbar främst yngre personer, och leder till smärta och stelhet i ryggen.

Annons:

Denna inflammatoriska ryggsjukdom delas upp i två former; ankyloserande spondylit (tidigare kallat Bechterews sjukdom) och icke-radiografisk axial spondylartrit. Vid ankyloserande spondylit ses på röntgen att inflammationen i ryggen lett till en nybildning av ben, vilket med tiden kan göra att ryggen blir stel. Vid icke-radiografisk axial spondylartrit finns också en inflammation, men inga förändringar ses på vanlig röntgenbild.

Vanliga symtom vid axial spondylartrit

Det vanligaste symtomet är stelhet i ryggen, och den brukar kännas mest på sen-natten och morgonen. Stelheten brukar kännas både vid framåtböjning och sidoböjning. Efter att ha klivit upp på morgonen sitter stelheten vanligen i kring 30 minuter. För många kan också symtomen bli värre av att sitta länge.

Individer med axial spondylartrit har ofta nattlig värk i ryggen och i bäcken, och det är vanligt att vakna av värken. Många beskriver att de behöver kliva ur sängen och röra på sig en stund för att smärtan ska lätta. Smärtan strålar ofta ut från ryggen och ned i sätet eller upp mot bröstryggen. För de som har smärta och stelhet i bröstryggen kan det upplevas som andningssvårigheter.

Ryggbesvären brukar öka långsamt och gradvis över tid, och lindras vanligen av fysisk aktivitet och av anti-inflammatoriska läkemedel. Däremot brukar inte vila leda till att smärtan eller stelheten minskar, till skillnad från många andra typer av ryggbesvär.

Ett annat vanligt symtom är inflammationer i muskelfästen, till exempel i hälsenan eller i muskelplattan under fotsula. Ett jämt svullet finger (“korvfinger”) eller tå (“korvtå”) ingår också i symtombilden. Hos 40 procent av personerna med axial spondylartrit utvecklas dessutom inflammationer i lederna i armar, händer och ben. Också ögoninflammationer och hudförändringar kan förekomma.

Symtomen kommer vanligen smygande långsamt, och för att ställa diagnosen behöver patienten ha haft sina symtom minst tre månader. Ibland har sjukdomen perioder där den är mer aktiv, som ett skov, och då kan även symtom som lätt ökad kroppstemperatur, nedsatt matlust, viktnedgång och trötthet förekomma.

Orsaker till axial spondylartrit

Axial spondylartrit beror på en inflammation som drabbar kroppens leder och sen- och muskelfästen. Orsaken till inflammationen är inte helt klarlagd, men ärftliga faktorer har stor betydelse.  Axial spondylartrit är vanligare hos de som är bärare av vävnadstypen HLA-B27. Däremot kan man inte säga att alla som bär på HLA-B27 utvecklar axial spondylartrit. Hos de individer som drabbas är cirka 90 procent bärare av HLA-B27, men det finns många i befolkningen som är bärare av den vävnadstypen utan att utveckla någon inflammatorisk ryggsjukdom.

Utöver genetisk benägenhet har man sett ett antal riskfaktorer som ökar risken att utveckla axial spondylartrit. Att själv ha psoriasis, psoriasisartrit eller inflammatorisk tarmsjukdom ökar risken för att drabbas av axial spondylartrit, och likaså om man har nära släktingar med någon eller några av dessa diagnoser. Ibland kan sjukdomen också utlösas av en infektion, som klamydia, gonorré eller olika typer av tarminfektioner.

Axial spondylartrit är vanligast hos yngre män

Axial spondylartrit förekommer hos cirka en till två per 1000 personer i Sverige. Sjukdomen börjar ofta före 45 års ålder, och den vanligaste åldern för insjuknande är i 15 till 30 årsåldern. Diagnosen är vanligare hos män än hos kvinnor.

Utredning och diagnos vid axial spondylartrit

Om du misstänker att du har axial spondylartrit, eller någon annan inflammatorisk ryggsjukdom, ska du vända dig till din vårdcentral för utredning.

Läkaren kommer att undersöka rörligheten i din bröstkorg och ländrygg, och undersöka kroppens övriga leder för att se om det finns tecken på inflammation. I undersökningen ingår också att bedöma sen- och muskelfästen, hud, ögon, hjärta, lungor och naglar.

Blodprover är inte till någon större hjälp i utredningen. Sänka och snabbsänka (CRP) avspeglar den inflammatoriska aktiviteten i lederna ganska dåligt, men de proverna tas framför allt om man misstänker att patienten också har en inflammatorisk tarmsjukdom. Ibland kontrolleras man också om patienten har vävnadstypen HLA-B27, men det är inte något obligatoriskt prov, eftersom det provet kan vara positivt även hos helt friska. Misstänker man att ryggsjukdomen utlösts av en infektion, som klamydia, gonorré eller tarminfektion, tas blodprov för att påvisa antikroppar i blodet mot bakterierna.

Bilddiagnostik är en viktig del i utredningen vid misstanke om axial spondylartrit. Magnetkameraundersökning av korsbenslederna kan vid axial spondylartrit visa inflammation i leden mellan korsbenet och höftbenet. Eftersom magnetkameraundersökning främst avbildar de mjuka delarna i kroppen, och inte skelettet, kan man upptäcka tidiga tecken på inflammation i mjukdelar.

Vanlig slätröntgen avbildar förändringar i skelettet, men sådana förändringar kommer efter relativt lång tid. Dessa förändringar utgörs av nedbrytning av brosk eller förkalkningar i leden mellan korsben och höftben, eller av inflammationer i senfästen. Man kan också se benpålagringar, stelhet och förstelningar i kotpelaren.

Behandling av axial spondylartrit

Grundbehandlingen vid axial spondylartrit är fysioterapi, egen träning och behandling med smärtlindrande och inflammationsdämpande läkemedel.  Målet med behandlingen är att minska smärta och stelhet, dämpa sjukdomsaktivitet, förebygga felställningar och öka livskvaliteten.

Rörelseträning är mycket viktig för att behålla styrka och bra hållning, och för att förebygga stela leder. Via fysioterapeut får patienten ett träningsprogram, och det rekommenderas att ägna sig åt minst 150 minuter av träning med måttlig intensitet, eller 75 minuter med hög intensitet, per vecka. För många med axial spondylartrit kan vattenträning i varm bassäng vara till stor nytta. Den regelbundna träningen för styrka och god hållning är livslång.

De inflammationsdämpande och smärtstillande läkemedel som används första hand är så kallade NSAID-preparat, som till exempel ibuprofen eller naproxen. De kan antingen tas varje dag, eller i perioder med mer besvär. Man eftersträvar att använda lägsta effektiva dos, eftersom preparaten i enstaka fall kan ge biverkningar i form av magbesvär eller påverkan på njurfunktion. Vid besvär med inflammationer i mindre leder eller i muskelfästen kan man också behandla med lokala kortisoninjektioner.

Om behandlingen med NSAID-preparat och rörelseträning inte har tillräcklig effekt kan läkaren på vårdcentralen skicka en remiss till reumatolog, vilket är specialistläkare i sjukdomar i muskler, skelett och leder. Till reumatolog kan man också remittera om det råder oklarheter kring själva diagnosen. Via reumatologspecialist finns möjlighet att behandla med läkemedel som är mer specifikt sjukdomsdämpande, så kallade biologiska läkemedel. De biologiska läkemedlen är TNF-alfa-blockerare, IL-17-hämmare respektive JAK-hämmare, och ges i injektionsform. De biologiska läkemedlen kan också ha en effekt på andra sjukdomar som är kopplade till axial spondylartrit, som psoriasisartrit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Prognos – så blir livet med axial spondylartrit

Axial spondylartrit är en långvarig, eller kronisk sjukdom. Till en början kan besvären komma i skov med omväxlande bra och sämre perioder, men så småningom blir ofta besvären mer konstanta. Det är viktigt med tidig diagnos och behandling för att den drabbade ska få behålla så mycket som möjligt av rörlighet, funktion och livskvalitet.

I samband med sämre perioder kan det finnas ett behov av sjukskrivning, och har den drabbade ett fysiskt tungt arbete kan det bli nödvändigt att byta arbetsuppgifter. Ett arbete som kräver att man sitter stilla långa stunder, eller upprepade gånger böjer sig framåt eller vrider huvudet, kan också vara svårt när man har axial spondylartrit.

Det finns på sikt en ökad risk för komplikationer och tillkomst av andra sjukdomar för den som drabbats av axial spondylartrit. De är till exempel ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt, eller frakturer i ryggraden till följd av benskörhet. Därför är det viktigt att också behandla riskfaktorer för dessa sjukdomar och undvika rökning och övervikt.

 

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: