Mat är viktigt för hälsan. Det vimlar av dieter och det är milt sagt lätt att gå vilse. Här kan du läsa mer om vetenskapen kring mat och det är även här du får tips på goda recept. Se även artiklar under temat “Övervikt” och “Diabetes”.
Glutenintolerans, eller celiaki, är en ärftlig autoimmun sjukdom som drabbar många svenskar. Glutenprotein triggar kroppens egen försvarsmekanism som förstör tarmluddet som tar upp näringen i vår tunntarm. För att fastställa diagnos behöver en läkare göra en samlad bedömning av symtom och svar från blodprov. För att blodproverna ska visa rätt analyssvar är det viktigt att inte utesluta gluten ur sin kost.
Att inte få i sig tillräckligt med näring som äldre kan orsaka ett stort fysiskt lidande och ökar risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och fallskador. Ju tidigare man upptäcker undernäring desto snabbare kan åtgärder sättas in och mildra konsekvenserna. Med rätt energi och näring kan undernäring undvikas.
Om man varje dag äter grönsaker, bär, fullkorn och flera gånger i veckan väljer fet fisk, har man en god grund till en hälsosam kost, säger Emily Sonestedt, forskare vid Lunds Universitet. För att bibehålla en god hälsa är det viktigare att äta näringsrik mat, än att se till mängden fett kontra kolhydrater.
Att musklerna bryts ned och förlorar sin funktion är en allvarlig konsekvens av åldrandet och kan orsaka fallolyckor och sämre ämnesomsättning. Tillståndet kallas sarkopeni och kan förebyggas genom fysisk aktivitet och proteinrik kost. Det finns också ett internationellt test som avslöjar om du ligger i riskzonen.
Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig eller orkeslös kan bero på järnbrist. Järnbrist är en av våra vanligaste folksjukdomar och vad många dessutom inte känner till är att du kan ha ett bra blodvärde (Hb) men ändå ha järnbrist. Järnbrist kan behandlas med tabletter, intravenöst eller injektioner.
Tarmbarriären är människans första försvar mot farliga ämnen i tarmarna och systemet har många både fysiska och kemiska egenskaper. Tarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten. Senare års forskning har visat att mag-tarmkanalens bakterieflora (mikrobiota), från munnen till tjocktarmen, men även på hud och slemhinnor, har betydelse för hälsa och sjukdom. Idag bedrivs omfattande mikrobiotaforskning i världen.
Skippa potatis, ät som på stenåldern, minimera kolhydratintaget! Nya kostmetoder sätter gamla sanningar ur spel och förpassar sunda förnuftet till garderoben. Vad är “rätt” och vad är “fel”?
Boken Nam-nam vänder sig till föräldrar som intresserar sig för sina barns matvanor och för dem som arbetar med mat för barn. Faktaspäckad som en uppslagsbok och full av matlust och lekfullhet. Om alla föräldrar hade fått den i sin hand vid graviditetens början hade vi sluppit mycket oro. Och hade den funnits till hands på MVC och framförallt BVC hade vi säkerligen fått bättre svar på våra många frågor om barnmagar, aptit, överkänslighet mot livsmedel och förstoppning.
Var trivs Aroma, Ingrid Marie och Gavensteiner bäst, vilket sort skördas när och hur mycket frukt blir det? Turen har kommit till det kanske mest svenska av alla fruktträd – äppelträdet.
Vi blir fler och fler som vill odla våra egna, obesprutade grönsaker och kunna njuta dem färska, direkt från det egna köksväxtlandet. Men hur gör vi för att odla dem rätt? Det är så enkelt att hälla på några nävar gödsel då och då och hoppas på att det ska växa bättre och snabbare.
Alla pratar om det, ingen kan definiera det och få vet något om det. Vi gör här ett försök att reda ut begreppen. Vem har inte blivit tvungen att dricka varm mjölk med honung för att bota förkylningen? Kanske ätit sura citroner för att lindra hostan eller botat det dåliga humöret med isbergssallad. Piggar du kanske upp dig med spenat och grönkål och försöker skrämma bort hösnuvan med rädisor? Eller luktar du som en hel salami av universalmedlet vitlök?
En av de allra vanligaste åkommorna i västvärlden är så kallad stressmage vilket drabbar cirka 30 procent av alla vuxna. I Sverige används läkemedel för drygt 2,5 miljarder kronor per år för olika magåkommor och summan växer. Med en matsmältningsapparat i balans där de hälsosamma bakterierna har kommandot skulle bilden se annorlunda ut.
Det sitter en kanin på trean! Katastroflarm! Sparrisburkar fram, djupdykning i grönsakskylen! Med nöd och näppe kunde restaurangerna åstadkomma en vegetarisk tallrik eller åtminstone servera kokt ris med vindruvor eller någon annan gastronomisk sensation. Kaninen var en vegetarian som satt på bord tre och stridsropet var serveringspersonalens sätt att tala om för köket att nu har vi ett problem i matsalen.
