Ange ditt sökord

Odla din hälsa

Odla din hälsa

Vi blir fler och fler som vill odla våra egna, obesprutade grönsaker och kunna njuta dem färska, direkt från det egna köksväxtlandet. Men hur gör vi för att odla dem rätt? Det är så enkelt att hälla på några nävar gödsel då och då och hoppas på att det ska växa bättre och snabbare.

Annons:

Vi vill få högsta möjliga kvalitet på det vi odlar, och så vill vi ju gärna att det ska vara just så: egna grönsaker som vi vet ”vad det är”. Men hur gör man?

Vi presenterar här tio lättodlade grönsaker och ger odlingsråd. Vi börjar med att se till att vi verkligen har grundförutsättningarna för ett bra resultat.

Jorden

Du måste vårda din odlingsjord. En god och välvårdad jord är en av förutsättningarna för att du ska lyckas. Jorden kan ha olika ursprung och egenskaper, nästan all jord går att få odlingsbar med rätt behandling.

Några viktiga punkter

  • Glöm inte jordbearbetningen. Det betyder höstgrävning och luckring vår och sommar.
  • Glöm heller inte att sätta till sådana mullämnen som kompost, brunnen stallgödsel, bark eller torvmylla.
  • Kom ihåg en väl avvägd gödsling med organiska fullgödselmedel.
  • Kalka de växter som kräver höga pH-värden.
  • Anordna ett växelbruk där olika växter varje år får byta plats i odlingen.
  • Gröngödsling bör ingå som en viktig del i växtföljden.

Bönor

Det finns många olika slags bönor. Mest lättodlade är brytbönorna och vaxbönorna. De trivs bäst i en måttligt tung, mullrik jord. Du kan även ha något tyngre jordar om du sköter luckringen ordentligt. Så först när jorden är ordentligt uppvärmd av vår och försommarsolen, det vill säga i senare delen av maj i Sydsverige, i början av juni i Mellansverige och ett par veckor senare i norra Sverige.

Sår du för tidigt, innan jorden är uppvärmd, ruttnar bönorna lätt i jorden. Radavståndet bör du beräkna till 40-50 cm. I raden sätter du bönorna med 8-12 cm avstånd och myllningsdjupet bör vara 4-6 cm. Efter några veckor börjar de unga plantorna visa sig. Glöm då inte luckring och rensning. När plantorna växer till, ska du kupa upp jorden en smula kring plantorna.

Bönor angrips sällan av växtsjukdomar eller skadeinsekter och är också i det hänseendet lättodlade. Skörda bönorna när de är väl utvuxna och innan fröna blivit helt utvecklade.

Ärtor

Ärtor är en lämplig kultur för den fritidsmässiga odlingen och det finns en mängd olika sorter att välja mellan, till exempel spritärter, märgärter, sockerärter och brytärter. Av sprit- och märgärter är det de omogna ärtorna som du nyttjar, av socker- och brytärtor är det hela ärtbaljan.

Ärter kan du odla i en normal trädgårdsjord men de trivs allra bäst om jorden är något lerhaltig och har ett högt pH-värde. Du ska så när jorden är ordentligt uppvärmd. Ta till ett radavstånd på 40-50 cm. I raderna lägger du ärtorna på 5 cm avstånd och myllar ner dem i jorden till 3-5 cm. Så snart plantorna vuxit till en smula, ska du kupa upp jorden omkring dem, luckra mellan raderna och hålla ogräset borta. Odlar du höga sorter måste du se till att de får någon form av uppbindningsanordning att klänga i. Växtsjukdomar och skadeinsekter slår sällan till i små odlingar. Skörda allteftersom ärtorna mognar.

Dill

Dill är en av våra mest uppskattade kryddväxter. Den är lättodlad om jorden är näringsrik, lucker och väl bearbetad. Så dillen i flera omgångar under sommaren, första gången när jorden reder sig och därefter med några veckors mellanrum.

Radavståndet bör vara 30-35 cm. Så fröna glest så slipper du gallra. Det dröjer sedan inte så länge förrän du kan skörda den första dillen. Skördar du däremot inte, utvecklas dillkronorna. För att få fina dillkronor för inläggningar och till kräftorna är en sådd i juni allra bäst. Dillen angrips lätt av dillbladlöss, som brukar sitta som små kolonier vid bladfästena.

Dillen kan också angripas av rothalsrötor. I båda fallen blir den gulaktig och vid svåra angrepp blir den helt förstörd. Dillen är starkt beroende av växelbruk. För att skydda den är det klokt att redan vid sådden täcka över den med fiberduk.

Persilja

Tillsammans med dillen är persiljan en av våra mest odlade kryddväxter. Så fröna så snart jorden reder sig med ett radavstånd på 25-25 cm. Så fröna grunt och glest. Då slipper du ifrån gallringen. Det dröjer rätt länge innan fröna gror och du får ha litet extra tålamod. Ett sätt att skynda på groningsförloppet är att stöpa fröna. Det innebär att du lägger dem i blöt ett dygn före sådden. Innan du sedan sår bör fröna få torka till en smula så att de inte klibbar mot varandra.

Skötseln under sommaren inskränker sig till luckring och rensning. Persilja är en lättodlad kryddväxt som ytterst sällan angrips av växtsjukdomar och skadeinsekter. Det finns både krusbladig och slätbladig persilja. Den krusbladiga är mest dekorativ medan den slätbladiga har en något mer uttalad smak.

Broccoli

Av de många olika kålslagen är broccoli den mest lättodlade. I varma lägen kan du så broccoli på friland men det klokaste är ändå att förkultivera plantorna på fönsterbrädan eller i drivbänken. Du sår fröna i ett såfat med såjord. Rätta tiden för att göra detta är senare delen av mars eller i början av april. När det inte längre är risk för nattfrost är det dags för utplantering på friland. Radavståndet bör då vara 50 cm och avståndet mellan plantorna 35-50 cm.

Kålväxter trivs bäst i något tyngre jord med ett gott mulltal, men de har inte speciellt stora krav på jorden. Vattna grundligt efter utplanteringen. När vattnet sjunkit undan, kupar du upp litet jord kring plantorna så att de står upprätt. Kålväxterna angrips lätt av skadeinsekter. Kålflugans larver angriper plantornas rötter. Kålfjärilen lägger ägg på bladen och larven äter sedan med stor aptit av bladen.

Även bladlöss kan ibland angripa de unga plantorna. För att skydda dem bör du täcka över med fiberduk. Broccoliskotten skördar du alldeles innan de mest utvecklade blomknopparna slagit ut. Det utvecklas sedan nya skott från plantan och du kan skörda på nytt.

Sättlök

Lökväxterna har gamla anor som köksväxter och under äldre tider hade de också ett stort medicinskt värde.

Av alla löksorterna är det sättlök som är den mest lättodlade. Den ger stora, välsmakande steklökar som du kan förvara hela vintern. Jorden ska vara en mullrik, ganska lätt jord med ett högt pH-värde. När den är tillräckligt uppvärmd av vår och försommarsol är det dags att sätta lökarna. Radavståndet ska vara 30-40 cm och avståndet mellan lökarna 10 cm. Sätt dem så djupt att de täcks helt av jord. Skötseln på sommaren är enkel, det handlar enbart om jordluckring och rensning. Mot slutet av sommaren, när bladen slutat växa och gulnar är det dags att skörda.

Låt sedan lökarna ligga kvar på jorden några dagar för att torka till. Vinterförvara dem oputsade på en torr och sval plats. Under lagringstiden vissnar lökbladen helt och då putsar du bort de blad som sitter löst. Lökarna kan ibland angripas av lökflugans larv. För att förebygga angreppen täcker du odlingen med fiberduk.

Morötter

Morötterna ska du odla i en mullrik, genomsläpplig sandjord. Har du lerjord, blandar du in sand i den varje höst. Så inte för tidigt eftersom tidigt sådda morötter lätt angrips av morotsflugan. Radavståndet ska vara 40 cm. Så fröna grunt och glest. Under sommaren gallrar du plantorna, men vänta inte för länge med att göra detta. Skapa ett avstånd på 5 cm mellan plantorna. Utöver gallringen ska du jordluckra och rensa på sommaren.

Morotskulturerna angrips lätt av morotsflugan och morotsbladloppan. För att skydda odlingen från dessa besvärliga parasiter, täcker du över odlingen med fiberduk. Det finns olika sorters morötter, både för tidigt och för sent bruk. Det finns korta, runda och långsträckta sorter. Odlar du för det omedelbara behovet, ska du välja tidiga sorter, men vill du ha morötter för vinterförvaring, väljer du sorter som är anpassade just för vinterförvaring. Lagra i en sval lokal med inte alltför torr luft.

Palsternackor

Palsternackor får en lättodlad rotfrukt som faktiskt trivs i ganska kalla lägen, upp till zon VII.
Den har små krav på jord men allra bäst trivs den i mullhaltig, något lerig jord. Sådden gör du så snart jorden reder sig. Ha ett radavstånd på 40 cm och så fröna grunt. När plantorna vuxit till, ska du gallra. Räkna med ett gallringsavstånd på 8-10 cm.

Sommarskötseln i övrigt inskränker sig till luckring och ogräsrensning. Du ska skörda sent. Palsternackorna kan faktiskt stå kvar i jorden så länge marken inte fryser till. Du förvarar dem allra bäst i en sval källarlokal. Det finns olika sorters palsternackor. En del har långsträckta rötter, andra har platta eller runda rötter. Sorterna med långsträckta rötter ger största skörden. Rötterna kan gå ganska djupt ner i jorden, så använd helst en grävgrep vid skörden.

Rödbetor

Också detta är en lättodlad rotfrukt för varje normal trädgårdsjord. Allra bäst odlingsresultat får du när jorden inte är för lätt. Du sår så snart jorden reder sig och i riktigt varma lägen kan du göra det två gånger under säsongen, första gången i maj och andra gången i mitten av juni.

Radavståndet bör vara 30-45 cm. När plantorna vuxit till och lämnat hjärtbladsstadiet ska du gallra till ett avstånd på 3-4 cm. Sår du mycket glest, behöver du inte gallra. Vill du vinterförvara rödbetor, kan du göra det men det krävs ett svalt källarutrymme. Det finns flera sorter att välja bland, några har avlång rot och det finns faktiskt också gula rödbetor.

Av: Lars-Eric Samuelsson och Ulf Schenkmanis

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!