Ange ditt sökord

Utarmning av maten

Utarmning av maten

Är vi på väg att få en utarmning av födan!? Vilket behov har vi egentligen av tillskott till vårt dagliga födointag idag? Får vi i oss den mängd näringsämnen vi egentligen behöver i vår vanliga kost?

Annons:

Vi vet ju att med födan får vi äggviteämnen, kalorier, mineraler och vitaminer med mera, vilka är nödvändiga för vårt liv och hälsa. Under århundraden har tillgången på föda varit av varierande förekomst givetvis beroende på var man har levat här i världen. Man har lärt sig förstå och hantera maten på rätt sätt för att släktet har kunnat fortleva.

Under det senaste århundradet har man genom ökad levnadsstandard kunnat konstatera att behovet av energi det vill säga kaloriintag minskat påtagligt. För hundra år sedan var dagsbehovet av kalorier cirka fyra tusen, medan det idag går åt betydligt mindre mängd kanske halvparten. Vårt behov av mineraler och vitaminer är dock detsamma, som vi måste få i oss trots mindre mängd föda!

I spannmål som till exempel korn, vete, råg, havre och ris har vi de viktigaste mineralkällorna globalt sett. Vi har dock vissa svårigheter att tillgodogöra oss mineralerna eftersom de innehåller ett ämne som heter fytinsyra och förhindrar dess upptag. I spannmål finnes ett naturligt enzym, fytas, vilket är bra på att bryta ned fytinsyran, men för att aktiveras måste spannmålen beredas först! I alla kulturer har man vetat att den nyskördade säden behöver tre grundsteg innan den blir fullvärdig: vatten, värme och tid. Det behövs blötläggning olika länge och olika mycket beroende på sort.

Vidare behövs det torkning, samt att man sedan kunna stampa för att skilja bort skalen. På det här viset kan fytinsyran brytas ned och man således får i sig de mineraler som finns i stor mängd i våra spannmål. Vid vår raffinering av till exempel vete till vitt mjöl försvinner tyvärr en stor del av våra vitaminer och mineraler. Går man tillbaka ett halvt till ett sekel, var det en klassfråga vem som hade råd med det raffinerade dyra vetemjölet.

Vitaminer minskar

Nu får man istället syntetiskt tillsätta dessa ämnen, som ju diskuteras en hel del. Vi börjar nu se att de välutbildade människorna åter börjar att äta som arbetarklassen gjorde tidigare. En kvinna vid namn Kerstin Fredlund har forskat en hel del i ämnet och nu tycks man från livsmedelsindustrin sida ha fått intresse för hennes forskning.

Man har nu i årtionden med all rätt, propagerat för mera frukt och grönt till maten och betonat vikten av den vegetariska delen i kosthållet. Utan tvekan har vi sett ett genomslag bland våra ungdomar under de senaste åren. Hälsorörelsen har lång erfarenhet och bred kunskap hur man utnyttjar frukt och grönt på ett enkelt och gott sätt för att komplettera kosthållet.

Detta är särskilt viktigt när det gäller utnyttjandet av rotfrukter, bönor linser och så vidare. Det har nu kommit rapporter från Tyskland om att näringsinnehållet i vår mat reducerats på ett oroande sätt. Man har vid jämförande studier mellan åren 1985 och 1996 kunnat konstatera en klar minskning beträffande innehållet av mineraler och vitaminer.

 

  • I broccoli har kalcium minskat med 68%, vitamin B6 med 59%, vitamin C med 58% och magnesium med 35%

 

  • I spenat minskar magnesium med 68%, vitamin B6 med 59% C-vitamin med 58%

 

  • I bananer minskar kalcium med 12 %, folsyra med 84%,

 

  • I äpplen finner man 80% mindre C-vitamin, men istället ökar kalcium och magnesium med 12 respektive 20% Om detta nu stämmer måste vi nu exempelvis äta bland annat fem gånger så många äpplen, sju gånger så många bananer, tre gånger så mycket spenat och broccoli som för tio år sedan!

Tillskott via tabletter

Det vore intressant att veta om det finns studier på ovan nämnda från andra platser i världen! Från socialstyrelsens sida gick man ut med en allmän rekommendation att kvinnor i barnafödande ålder bör öka sitt intag av folsyra i första hand via folsyrarika livsmedel, som frukt, grönsaker och rotsaker. Tillskottet kan också ske via tabletter som man köper på apoteket.

Man rekommenderar detta för att minska risken för uppkomsten av fosterskador i centrala nervsystemet. Extra folsyra anses inte kunna ge upphov till några risker varken för mamman eller fostret. Det framkommer vidare att socialstyrelsen förbereder en rapport om berikning av vete- och rågmjöl för att man genom brödintaget skall få i sig tillräcklig mängd med folsyra i blodet. Återigen kan man fundera över det primära i sammanhanget det vill säga att beredningen av våra sädesslag görs på samma sätt som man gjorde i det gamla bondesamhället.

Det har annars varit svårt att invändningsfritt leda i bevis om generellt vitamintillskott har en hälsobefrämjande effekt, lika lite som det anses vara skadligt. I enstaka studier påvisas dock goda effekter. Man har i USA följt infektionsstatus på äldre män och kvinnor under tolv månader och kunnat konstatera att infektionsbenägenheten var betydligt mindre i den grupp som fick extra vitamintillskott än den som fick placebo, det vill säga sockerpiller.

Speciellt var det skillnad om det handlade om personer med så kallad typ 2 eller åldersdiabetes. Hos barn har man kunnat se att periodisk tillförsel av vitamin A påverkar deras hälsa och överlevnad vid mässling och diarrésjukdomar.

Jag är helt övertygad om att vi kommer att få höra mera om hanteringen av våra grödor, vilka vitamin- eller mineraltillskott som absolut behövs, samt på vilket vis detta skall beredas. Skall det tillföras i beredningsstadiet eller som extra tabletter vid sidan av tallriken?

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!