Ange ditt sökord

Varför blir jag allergisk?

Varför blir jag allergisk?

När man reagerar upprepade gånger och får symptom som snuva, ögonbesvär eller luftrörsirritation på något ämne i vår omgivning som de flesta av oss tål, är man allergisk. Har man blivit allergisk mot ett ämne, finns allergin kvar för resten av livet och kroppen reagerar redan vid mycket små mängder av ämnet.

Annons:

Idag kan man behandla allergiska symptom på flera olika vis även om det bästa sättet är att så långt som möjligt försöka undvika de ämnen som framkallar allergin, den så kallade allergenen. Det kan vara svårt speciellt om vi talar om pollen. Gäller det istället kvalster går det att undvika problemet och också förbättra inomhusmiljön avsevärt genom att städa och vädra. Annars kan man allergivaccinera sig och man kan ta mediciner mot allergisymptom.

Mediciner

Allegivaccination
Allergivaccination är ett mycket effektivt sätt att få bort besvären, tillfälligt. Upp till 90 procent av dem som allergivaccinerar sig känner mindre symptom. Vaccinationen går till så att det eller de allergen som orsakar de allergiska besvären appliceras under huden. Det som injiceras är riktiga ämnen som personen i fråga är allergisk mot.

På så sätt påverkas immunsystemet och genom den förändring som sker i immunförsvaret, minskar kroppens reaktioner mot de ämnen du är allergisk mot. Man kan vaccinera sig mot en rad olika enheter. Björk, hassel, al och gräs, gråbo, husdammskvalster eller pälsdjur, katt, hund och bi- och geting. Dock inte födoämnen.

Tabletter, nässpray och ögondroppar
Det finns också mediciner man kan använda sig av. Medicinerna kallas för antihistaminer och är en familj av mediciner som förhindrar allergisymtom. De finns i tablett- eller droppform för ögon, näsa och hud och används främst för klåda eller utslag. Vid allergisk rinit/hösnuva används i första hand antihistaminer, i andra hand kortison och i tredje hand immunterapi/allergivaccination.

– Alla medicinerna gör att symtomen eller besvären lindras och i bästa fall elimineras, säger Olle Löwhagen, professor och överläkare i allergisjukdomar vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han sitter nedsjunken i en fåtölj på sitt kontor och försöker med hjälp av bilder och texter i datorn förklara allergins gåta. Det finns många olika slags allergimediciner.

De vanligaste är Aerius, Clarityn, Cetirizin, Kestine, Reactin, Versal och Zyrlex. Bland ögondropparna finns bland annat två nya preparat (Opatanol och Zaditen) som är effektivt mot röda och kliande ögon.

Kortison
– Kortison är samlingsnamnet för en annan slags medicin som verkar genom att, på ett djupare sätt, hämma den allergiska reaktionen. Kortison är den mest potenta medicinen vid astma och allergi, men måste användas med försiktighet på grund av risken för biverkningar. Finns i inhalationsform vid astma och allergisk och icke-allergisk snuva, i salv- och krämform vid eksem och andra hudsjukdomar, i tablettform vid astma, säger Olle.

Biverkningarna vid högre doser (tabletter eller injektioner) kan yttra sig på flera olika sätt – man kan få högre blodtryck, minskad muskelmassa och det kan göra så att blodsockernivåerna stiger vilket kan leda till diabetes.

Pollen

Pollensäsongen har egentligen redan börjat. Om vi vrider tillbaka klockan några månader till mitten av februari hittar vi de första tecknen på pollen då hasseln gör entré, förutsatt att snön har smält. Snön ger nämligen pollenallergikern ett skydd men vid extrema förhållanden, som milda vintrar, kan pollensäsongen teoretiskt sätt redan starta i februari.

Just nu står de andra pollenbestånden och lurar bakom kulisserna och bara väntar på att få angripa oss vilket innebär flera månaders oavbruten pina för många av oss och speciellt för dem som reagerar på björk och gräs, men även för de med korsallergi, det vill säga när man är allergisk mot till exempel björk och samtidigt mot äpple eller hasselnöt.

Pollensäsongen kulminerar inte förrän i mitten av september med gråbo. Det är framförallt björk och gräs som gör sig påminda och är de största bovarna i dramat.

Lång pollensäsong

– 18 procent av Sveriges befolkning är pollenallergiker och majoriteten av dem reagerar på gräs, björk eller gråbo vilket beror på att de periodvis utsöndrar mycket stora mängder pollen. Lyckligtvis producerar björken mindre pollen vart annat år men kan ändå ställa till ordentligt med besvär, säger Olle.

– Björkarna släpper sitt pollen i början av april och gör det långt in i juni/juli. Inte blir det lättare av att ett björkhänge släpper ifrån sig mellan fem och tio miljoner pollenkorn, när det är som värst, säger Olle. Både björk, gräs och gråbo är vindpollinerande, det betyder att pollenet sprids med vinden och målet är att dimpa ner i rätt pistill för att avla nya björkar.

Eftersom det sker i så omfattande mängder, som med björk och gräspollen, är det svårt att skydda sig. Många av dessa pollenkorn möter oss människor som vi andas in. Fukten i näsan får pollenkornet att utsöndra ett protein. Det är då en allergisk reaktion uppstår.

Allergi kan vara svår att skilja på från annan över känslighet. Vid överkänslighet är inte immunsystemet inkopplat. Det ger symptom som liknar den allergiska med till exempel röda svullnande ögon eller klåda och irritation i svalg. Besvären försvinner när kontakten upphör med det ämne som gett irritationen och återkommer först efter en ny och kraftig kontakt.

Historik

Under de senaste 30 – 40 åren har ökningen av astma och allergi skjutit i höjden, framförallt bland barn. En tredjedel av barnen i Sverige har under sina första barnaår drabbats av allergi. Det är en oroväckande stor siffra med tanke på att knappt en i varje klass var allergisk för cirka 50-år sedan. Barn som vuxit upp på landet har i mycket mindre utsträckning drabbats av allergier än barn som bor och kommer från städerna.

– All slags allergi och överkänslighet ökar ständigt. Var fjärde person eller cirka 40 procent i Sverige har någon form av allergi, säger Olle Löwhagen. Att vi får allergier och utvecklar allergiska sjukdomar beror delvis på miljöfaktorer. De personer som har allergier i släkten löper också en ökad risk att ärva sjukdomen.

Man föds inte med allergi men man bär med sig de mekanismer som gör att det bryter ut. Utomhusmiljön har också försämrats under de senaste 100 åren. Dessutom är vi renare idag än förr vilket starkt tros bidra till allergier även om det är den senaste teorin kring allergimysteriet. Vår bakteriekultur har också sakta förändrats. Inomhusmiljön har stor betydelse för att utveckla allergi.

Fukt, pälsdjur och rökning har visat sig öka allergirisken i hemmen. Allergi mot dammkvalster blir också allt vanligare, och är ett vanligt problem vid astma. Kvalsterdjuren trivs i miljöer med hög luftfuktighet, i inlandsklimat oftast beroende på att ventilationen inte är tillräckligt bra.

Försämrat immunsystem

Vårt immunsystems uppgift är att bilda antikroppar som försvarar oss mot främmande ämnen, som till exempel virus och bakterier. Hos människor med benägenhet för allergi överreagerar kroppens immunförsvar mot helt ofarliga ämnen. Man kan säga att immunförsvaret fungerar lite för bra och försvarar oss mot saker eller ämnen som egentligen inte är farliga. Försvaret sitter i våra slemhinnor, i huden och i blodet.

– Vi vet idag att allergi orsakas av ett systemfel i kroppen men varför det är så vet vi inte. De flesta av oss kan utan problem andas in pollen, damm och klappa pälsdjur utan att reagera, men för en allergiker kan dessa vardagssysslor innebära svåra konsekvenser.

Allergi är en immunologisk reaktion som innebär att kroppen reagerar onormalt vid kontakt med ett specifikt ämne. Kroppens immunförsvar reagerar då på ett annorlunda sätt hos den som är allergisk. Kroppen hos vissa av oss väljer helt enkelt ut om den ska ta emot ett ämne och på så sätt utveckla allergi eller om den ska stöta bort det. De vanligaste besvären utgörs av klåda, snuva, nästäppa och röda ögon.

– Allergiframkallande ämnen (allergen) kan listas med avseende på, vanlighet (prevalens) och svårighetsgrad, alltså hur svåra symtom som kan framkallas.

– De vanligaste allergen som drabbar flest människor, vi kan kalla de för högoddsare, är katt, hund, björkpollen och gräs, hasselnöt och äpplen. Bland de “allvarligaste” utlösande faktorerna (med risk för anafylaxi) kan nämnas hasselnöt, soja, jordnötter, bi, geting, fisk, skaldjur och läkemedel, säger Olle.

Anafylaxi är en allergisk chock och är en akut allergisk reaktion med i regel symtom från flera organ. Vid de mycket allvarliga anafylaktiska reaktionerna förekommer oftast symtom från övre luftvägarna. Även hud och andra organ kan vara drabbade. Reaktionen kan uppstå i ett eller flera organ och symtomen kan variera i styrka från lindriga till mycket svåra. Vid vissa fall även livshotande!

– Den stora gåtan inom forskningen är att vi egentligen inte vet varför vissa av oss utvecklar allergi och andra inte, säger Olle.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Nässelutslag (Urtikaria)
7 juli, 2020 Hud & Hår

Nässelutslag (Urtikaria)

Nässelutslagen är upphöjda, starkt kliande, bleka och o...

Pollenallergi eller coronavirus covid-19 – så vet du skillnaden!

Pollenallergi eller coronavirus covid-19 – så vet du skillnaden!

Covid-19, orsakat av det nya coronaviruset, och pollena...

Allt om pollenallergi (hösnuva) – orsak, symtom, behandling och vaccination

Allt om pollenallergi (hösnuva) – orsak, symtom, behandling och vaccination

Med våren och sommaren ser många allergiker framför sig...

Annons:
Personer med allergisjukdom undviker att söka vård i coronatider

Personer med allergisjukdom undviker att söka vård i coronatider

Två tredjedelar av de som haft vårdbehov som de i vanli...

Redaktionen testar WellO2

Redaktionen testar WellO2

Vi har haft möjlighet att testa  andningsredskapet Well...

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

När coronarapporten för den senaste veckan summeras fin...

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk a...

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19

I tider då allt ställs på ända kan det finnas mycket or...

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Annons:
Coronavirus hos hund upptäckt i Sverige
31 mars, 2020 Djurens hälsa

Coronavirus hos hund upptäckt i Sverige

Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar ...

Annons:
Coronavirus covid-19: Kan jag träna under coronapandemin?

Coronavirus covid-19: Kan jag träna under coronapandemin?

Det enkla svaret på frågan om du kan träna under den rå...

Världstuberkulosdagen 2020: En av de tio främsta dödsorsakerna i världen

Världstuberkulosdagen 2020: En av de tio främsta dödsorsakerna i världen

Den rådande pandemin innebär ett allvarligt hot mot fol...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten