Ange ditt sökord

Huden hjälper kroppen att hålla den inre temperaturen på en mer eller mindre konstant nivå. Foto: Shutterstock

Huden hjälper kroppen att hålla den inre temperaturen på en mer eller mindre konstant nivå. Foto: Shutterstock

Var rädd om huden

Vattentätt överdragsplagg i bekvämt stretchmaterial med andasfunktion – livstids garanti! Hade du blivit sugen på en sådan annons, velat veta mer och kanske köpa? Behövs inte – du bär det redan.

Annons:

Ungefär så inleds kapitlet om huden i min tummade fysiologi- och anatomibok. Beskrivningen är genial. För kroppens största organ är mycket mer än ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden hjälper kroppen att hålla den inre temperaturen på en mer eller mindre konstant nivå, eventuell överskottsvärme lämnar kroppen främst via svettning.

Huden bevarar värmen

Behöver kroppen bevara värme dirigeras blodet om från hudens ytliga blodkärl till djupare regioner. Huden har en viktig uppgift i att ”hålla ihop oss” och minimera förlusten av vätska. Kroppens organ omsluts ju till stor del av en vätskemiljö. I huden tillverkas också den aktiva form av vitamin D som är nödvändigt för skelettets hållfasthet och kvalitet.

Hudens Langerhanska celler deltar i sin tur i ett första försvar mot mikroorganismer genom att angripa förövare och signalera till det övriga immunförsvaret att ansluta. Vid skador som omfattar stora områden av huden, till exempel brännskador är risken för nedkylning och uttorkning betydande och infektionsrisken stor.

Vi ömsar skinn

Huden utsätts hela tiden för ett naturligt slitage, av arbetet vi utför och av kläderna vi bär på kroppen. Det pågår en ständig nybildning av hudceller, främst hornceller eller keratinocyter som de också kallas. I dessa lager finns hudens vätskebevarande egenskaper. I takt med att huden slits ner bildas nya hudcellslager, i praktiken innebär det att äldre hudcellslager ständigt är på långsam vandring mot hudytan tills de slutligen slits bort. Ett nybildat cellager når hudytan efter tre till fyra veckor hos en frisk person.

De första millimetrarna av huden består därför främst av keratinocyter i olika mognadsstadier och de allra översta lagren består av döda celler. Celltypen melanocyter skyddar övriga hudceller mot ultraviolett strålning. Cellerna finns i överhudens understa skikt (se figuren), de producerar pigmentämnet melanin som absorberar den ultravioletta strålningen från solen.

På så sätt skyddas övriga hudceller från uppkomsten fria radikaler. Ju mer solljus kroppen utsätts för desto större produktion av melanin. Huden strax under överhuden kallas läderhud. Den består till stor del av bindväv med proteiner som håller huden smidig och elastisk. Flitigt solande förstör spänsten och gör huden rynkig och slapp, med åldern minskar även bindvävens elasticitet.

Hudens talgkörtlar finns i läderhuden och mynnar ut i hårsäckarna. Talgen som utsöndras följer hårstrået mot ytan gör huden smidig och vattenavstötande. I läderhuden löper de fina blodkärl som har stor betydelse för reglering av kroppstemperaturen.

Skydda huden

Rengöringsprodukter, tvättmedel och sköljmedel är fettlösande och påverkar hudens skyddsbarriär. De innehåller tensider som verkar genom att helt enkelt omsluta dem och ”lyfta” bort dem från plagget. På så sätt löses fett och smuts mycket effektivt, kruxet är bara att de i koncentrerad form även tar med sig hudens talg, fett och vattenskyddande ämnen. Hudens viktiga skyddsbarriär störs och retande ämnen når djupare ner i hudlagren och riskerar att irritera hudcellerna och eller öka risken för allergi.

Tensiderna ger en oljig och klibbig känsla på händerna när vi tvättar för hand. Ta för vana att alltid använda handskar vid tvättning för hand. Hand- och kroppstvål innehåller visserligen också tensider men de är av en mildrare sort och förekommer i mycket lägre koncentrationer än i rengöringsmedel. De kan dock torka ut huden lite grann, att smörja in sig med en mjukgörande och fuktgivande kräm efter duschen är därför bara bra.

Bevara fukt

Handeksem är vanligt och kan drabba i princip vem som helst. Utslagen behöver inte vara kopplade till allergi utan är kroppens naturliga reaktion på att retande ämnen letat sig ner till de levande hudcellerna och orsakat en inflammation. Något som är vanligt när händerna utsätts för extra slitage och uttorkning.

– Eksem av den här typen är vanliga hos småbarnsföräldrar som utsätter händerna för mycket vatten i samband med blöjbyten och tvätt. Tvål och vatten torkar ut händerna men det brukar räcka att med att använda en handkräm för att återställa hudens förmåga att bevara fukt.

– Det är bara positivt att tillföra fuktbevarande ämnen, man gör inte huden mindre benägen att sköta fuktbalansen, säger Gösta Roupe. Atopiska eksem drabbar däremot bara vissa. Atopikern har ärftliga anlag som gör huden sämre på att bevara fukt. Huden torkar lätt ut och retande ämnen tränger lättare ner i hudlagren. Merparten av alla med atopiska eksem har också en ökad produktion av immunoglobulinet IgE, som har en central roll vid allergi. Många med atopiska eksem drabbas senare i livet av pollenallergi eller födoämnesallergi av olika slag.

Atopiska eksem

Personer som får atopiska eksem har en medfött skör hud. Den så viktiga barriären mot lösningsämnen fungerar sämre och huden är ofta torr. Retande ämnen letar sig på så sätt lättare in och påverkar underliggande hudlager, en inflammation uppstår och därmed ett eksem. Om orsaken till atopikerns känsliga huden enbart beror på en nedsatt förmåga att bevara fukt är inte fullt känt, men skyddet förbättras när man smörjer in den med mjukgörande krämer. Det är viktigt att fortsätta med mjukgörare så länge huden är torr, gärna efter varje kontakt med vatten.

– Jag brukar säga att atopiker ska ha torra och rena jobb, säger Gösta Roupe. Merparten av alla atopiker har en ökad benägenhet att bildar IgE-antikroppar mot vanliga allergener det vill säga ämnen som allergiker ofta reagerar på. Många atopiker utvecklar till exempel pollenallergi eller kattallergi. Många är även känsliga för damm eftersom kvalster trivs så bra där. Med en sämre hudbarriär riskerar atopikern att bli allergisk även mot kvalster. Besvär av eksem minskar ofta med åren och Gösta Roupe menar att det kan ha att göra med att en del lär sig sin sjukdom. Ultraviolett ljus underlättar ofta läkningen av olika typer av eksem.

Hudreaktioner av läkemedel

Hudutslag som dyker upp i samband med läkemedelsbehandling bör man vara uppmärksam på. Antibiotika och läkemedel vid epilepsi, sömnbesvär och gikt ger oftare upphov till allergiska reaktioner än andra läkemedel.

– Allergi kan uppstå även om man är van vid medicinen och behandlats med den förut, säger Gösta Roupe. Vissa mediciner ger en överkänslighetsreaktion i form av nässelutslag, till exempel värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra. Utslagen har inte alltid allergiska kopplingar utan är en inflammatorisk reaktion där försvarets mastceller börjar frisätter histamin. Vissa läkemedel kan göra oss mycket känsligare för solen. När huden utsätts för solens UV-ljus aktiverar inflammatoriska ämnen som cytokiner det övriga inflammatoriska försvaret med en kraftig reaktion som följd.

– Reaktionen liknar den vi får om vi råkar få saft av en björnloka på huden, säger Gösta Roupe. Björnlokan retar det inflammatoriska försvaret just genom att aktivera vissa cytokiner. Följden blir inflammation.

Psoriasis

Mellan två och tre procent av Sveriges befolkning lider av psoriasis. Sjukdomen styrs av en genetisk komponent som inte är helt kartlagd. Studier visar att en eller flera triggerfaktorer kan ”kicka” igång sjukdomen hos den som har anlag för den. Av någon anledning börjar hudens keratinocyter utvecklas och dela sig i högre takt än tidigare. Den cellomsättning som hos friska tar tre veckor sker på tre dagar i de områden som påverkas av sjukdomen.

Hudens hornlager hinner inte slitas ut på normalt sätt utan anhopar sig och ger det angripna området ett fjällande, stearinartat utseende. Huden inflammerar och ofta finns ett ökat inslag av en viss form av vita blodkroppar som tyder på att även immunförsvaret aktiverats och har en roll vid psoriasis.

Behandling av psoriasis

Det är viktigt att hålla huden så mjuk, smidig och avfjällad som möjligt. Detta görs enklast med mjukgörande krämer och salvor. Detta räcker oftast inte utan det behöver kompletteras med kvalificerad vård och behandling av hudläkare eller speciellt utbildad personal på en hudmottagning eller behandlingsanläggning.

Psoriasis behandlas med invärtes- och utvärtesbehandling, ljusbehandling och klimatvård beroende på sjukdomens omfattning. Vid ljusterapi används en kombination av UVA- och UVB-ljus.

– Det ultravioletta ljuset normaliserar för hastig celldelning i psoriasisfläcken och fungerar bra för många patienter, berättar Gösta Roupe.

Artikeln uppdaterad, tidigare publicerad i Tidningen Doktorn.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Eksem
7 september, 2020 Hud & Hår

Eksem

Eksem är en inflammation i huden där både över- och und...

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!