Ange ditt sökord

Träning minskar ansträngningsbesvär hos astmatiker

Träning minskar ansträngningsbesvär hos astmatiker

Bra kondition minskar ansträngdhetsutlöst astma, ger färre sjukdagar och får astmatikern att lita på kroppen. Samtidigt visar undersökningar att många astmatiker är rädda för att träning förvärrar sjukdomen.

Annons:

De flesta astmatiker får andningsbesvär i samband med ansträngning. Då är det inte svårt att förstå att många känner en rädsla för att träna. Men ett flertal studier visar att vinsten med att träna är särskilt stor för en astmatiker. Astma sitter i luftrören. Lungan är frisk och syreutbytet fungerar precis som det ska men hos de flesta astmatiker pågår en kronisk inflammation i luftrören och trots att den går att dämpa med läkemedel är luftrören extra känsliga.

– Luftrören består delvis av muskulatur som drar ihop sig i kontakt med ämnen som retar. Då minskar luftvägarnas diameter och det blir tyngre att andas, säger Jan Lötvall överläkare vid allergicentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Tobaksrök, kall luft och irriterande kemikalier är vanliga utlösande faktorer. För den som har allergisk astma utlöses astman av det man är överkänslig emot. Ungefär åtta procent av Sveriges befolkning har astma och siffran förväntas öka det närmaste decenniet.

– En stor andel av alla astmasjuka patienter har en bakom liggande allergi. Fram till i mitten av nittiotalet har vi sett en våldsam ökning av allergier i barngruppen och vi vet att en stor del av dessa senare kommer att få astma, säger Jan Lötvall. Trots att astma blir allt vanligare behöver allt färre astmapatienter i Sverige söka akutvård. Bra mediciner och bättre användning av dem är de främsta anledningarna.

– Största problemet med den här typen av sjukdomar är att folk inte tar sin medicin regelbundet. Medvetet eller omedvetet. Vissa väljer att ta sin medicin när de är lite sämre. Jag säger inte att det är fel men vi vet från studier att det är bättre att ta sin medicin regelbundet, säger Jan Lötvall.

Orsaken är att astmabehandling till stor går ut på att dämpa inflammationen i luftrören. Inflammationen är ofta kronisk och kan pågå utan att göra så mycket väsen av sig. Trots att man blir bättre i luftrören är det därför viktigt att fortsätta behandla inflammationen. Slutar man medicinera så fort det känns bättre utvecklas den på nytt.

Rädsla för träning

Undersökningar visar att ansträngningsutlösta reaktioner minskar ju mer tränad man är. En tränad astmatiker kan alltså anstränga sig mer än en otränad astmatiker utan att få besvär. Det är också visat att man vågar vara mer aktiv.

– Tyvärr saknar många astmatiker kunskap om vinsten med att träna och hur man tränar som bäst, säger Margareta Emtner, specialistsjukgymnast vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hon uppmanar varje astmatiker som känner en rädsla inför ansträngning att ta kontakt med en sjukgymnast på sin vårdcentral för frågor och tips. För att bli trygg med sin träning måste man få chans att vänja vid hur kroppen reagerar och känna skillnad mellan andfåddhet och astmasymtom. Undersökningar visat att astmatiker kan träna på samma nivå och med samma intensitet som friska.

De flesta som har astma får någon form av andningsbesvär i samband med ansträngning, tränad som otränad. Besvären kommer under träningspasset eller mellan 5 och 15 minuter efteråt. Trots det är det bättre att träna än att inte träna. Andningsbesvären sitter i mellan 30 och 60 minuter. Kall eller torr luft förvärrar ofta besvären.

Korttidsverkande luftrörsvidgande läkemedel kan minska besvären eller rent av förhindra dem. Hur mycket besvär man får beror på hur väl tränad man är och hur mycket man ansträngt sig. En bra uppvärmning och nedtrappning minskar besvären.

– Generellt har långsamt stegrad uppvärmning under ungefär 20 minuters tid i studier visats effektiv för att slippa andningsbesvär. Varje träningstillfälle bör också avslutas med en nedvarvningsperiod på fem till femton minuter, säger Margareta Emtner

Simträning, cykling och gympa engagerar stora muskelgrupper i bland annat lår och rygg och mage. Fysisk aktivitet sätter syretransportförmåga och syreupptag på prov och innebär stora vinster för astmatikern. Vid ökad kondition uppkommer de ansträngningsutlösta andningsbesvär senare.

Stress och träning

Riktigt svår psykisk stress kan utlösa astmasymtom hos den som är känslig, ungefär på samma sätt som rök kan utlösa ett anfall hos den som är känslig för det. Det är inte alldeles lätt att skilja på ångest, panikkänslor och astma.

– Vad jag tror personligen är allra viktigast är att man glömmer att ta hand som sin sjukdom när man är stressad. På samma sätt som man glömmer att äta sunt när man har mycket att göra, säger Jan Lötvall.

Undersökningar visar att fysisk aktivitet har en rad inverkningar på stress. Vid fysisk aktivitet höjs blodtrycket mer hos den otränade än den som är tränad. Det samma gäller för stresshormoner och hjärtfrekvens. Utsätter man en otränad och en tränad person för samma typ av psykisk stress reagerar en otränad person med en kraftigare stressreaktion.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Nässelutslag (Urtikaria)
7 juli, 2020 Hud & Hår

Nässelutslag (Urtikaria)

Nässelutslagen är upphöjda, starkt kliande, bleka och o...

Pollenallergi eller coronavirus covid-19 – så vet du skillnaden!

Pollenallergi eller coronavirus covid-19 – så vet du skillnaden!

Covid-19, orsakat av det nya coronaviruset, och pollena...

Allt om pollenallergi (hösnuva) – orsak, symtom, behandling och vaccination

Allt om pollenallergi (hösnuva) – orsak, symtom, behandling och vaccination

Med våren och sommaren ser många allergiker framför sig...

Annons:
Personer med allergisjukdom undviker att söka vård i coronatider

Personer med allergisjukdom undviker att söka vård i coronatider

Två tredjedelar av de som haft vårdbehov som de i vanli...

Redaktionen testar WellO2

Redaktionen testar WellO2

Vi har haft möjlighet att testa  andningsredskapet Well...

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

När coronarapporten för den senaste veckan summeras fin...

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk a...

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19

I tider då allt ställs på ända kan det finnas mycket or...

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Annons:
Coronavirus hos hund upptäckt i Sverige
31 mars, 2020 Djurens hälsa

Coronavirus hos hund upptäckt i Sverige

Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar ...

Annons:
Coronavirus covid-19: Kan jag träna under coronapandemin?

Coronavirus covid-19: Kan jag träna under coronapandemin?

Det enkla svaret på frågan om du kan träna under den rå...

Världstuberkulosdagen 2020: En av de tio främsta dödsorsakerna i världen

Världstuberkulosdagen 2020: En av de tio främsta dödsorsakerna i världen

Den rådande pandemin innebär ett allvarligt hot mot fol...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten