Ange ditt sökord

Vår livsstil, och även sjukdomar, inverkar på hudens utseende och åldrande.  Foto: Shutterstock

Vår livsstil, och även sjukdomar, inverkar på hudens utseende och åldrande. Foto: Shutterstock

Sundare vanor ger färre rynkor!

Hudens åldrande beror dels på det genetiska arvet, men också på hur vi lever. Det förstnämnda är det tyvärr inte så mycket vi kan göra något åt. Den biologiska klockan går inte att bromsa. Livsstilen däremot kan vi ändra så att huden får ett yngre och fräschare utseende.

Annons:

Det visar glädjande nog medicinska forskningsstudier.

Liv utan rynkor en ständig dröm

Evig ungdom och en slät och fin hy utan tillstymmelse till en enda liten rynka som skvallrar om livserfarenhet. Det är en ständig dröm för många. Och en dröm som fått kosmetikaindustrin att satsa miljarder på att hitta en substans som kan släta ut rynkorna och forskarna att göra allt för att lösa åldrandets gåta.

Redan från det att vi föds sker en ständig gradvis förändring av huden. Talgkörtlarna som håller huden mjuk och smidig är stora när vi är nyfödda. Sedan krymper de successivt ihop för att i tonåren åter stimuleras och bli stora. Redan från tonåren och puberteten startar åldrandet.

Men det är inte förrän någon gång i 35 årsåldern som vi kan märka förändringen i spegeln i form av strukturförändringar på huden. Men är det verkligen möjligt att bromsa och stoppa upp vårt åldrande? Svaret är både ja och nej.

Ett ämne som sägs ha föryngrande effekter är resveratrol, läs mer om det här 

Går att påverka

Åldrandet är dels livsstilsbetingat och dels genetiskt, kronologiskt betingat och styrt av ärftliga faktorer. Det senare kan vi inte påverka eller fördröja. Den biologiska klockan tickar ohjälpligt på.

–Men det livsstilbetingade åldrandet går däremot att påverka, säger Harry Beitner, docent och överläkare på Karolinska sjukhuset. Genom att till exempel förändra sina solvanor eller att sluta röka kan man få huden i bättre kondition. Solvanor och åldrande har det forskats mycket kring. Det är det samband som är mest väl dokumenterat i studier. Men nu verkar det som om rökningen spelar en större roll för hudens utseende.

– Ja, rökning har i studier visat sig ha en stark påverkan på vårt åldrande. Det verkar till och med som om rökning påverkar hudens åldrande mer än solen, säger Harry Beitner. Rökningen ger en kosmetisk förändring av huden. En 40-åring som rökt i 20 år har en hud som motsvarar en 55-årings som inte har rökt, menar han.

Att sluta röka lönar sig

Typiskt för rökarens hy är de små fina rökrynkorna som bildas runt munnen. Men huden får också en trist gråbeige ton. Men det lönar sig att sluta röka, förutom alla andra hälsovinster man gör när det gäller hjärta och lungor får huden ett fräschare utseende.

– Den som slutar röka får en normalisering av hudens färg och färre och mindre djupa rynkor, säger Harry Beitner. Solen har mer medicinska effekter på huden. Sår läker långsammare och risken för hudcancer, malignt melanom ökar om huden utsätts för alltför mycket solande.

Men hudens utseende påverkas också. Solar man mycket förändras fördelningen av kollagenfibrerna i läderhuden. De långa fibertrådarna som ger läderhuden dess styrka minskar i antal och får sämre kvalitet. Istället överproduceras elastikatrådar, som normalt ger huden dess spänst, men när de överproduceras på grund av solning klumpar de ihop sig och förlorar spänsten. Resultatet blir att huden får en grov och tjock struktur med tunna fina rynkor.

Livsstilsfaktorer 

Andra livsstilsfaktorer som påverkar hudens utseende är maten vi äter och hur stora mängder alkohol vi dricker. Stora mängder alkohol ger via leverskador vidgade blodkärl och hudsjukdomar som psoriasis och rosacea kan förvärras. Något man forskar mycket på just nu är sambandet mellan acne och mat.

Speciellt sen acne, en hudåkomma som ökar, främst bland medelålders kvinnor i västvärlden. Studier visar att det finns ett samband mellan ökningen av sen acne och ökat sockerintag. Ett mycket lågt intag av vitamin B och C kan också påverka huden och göra den skörare så att blödningar uppstår lättare.

–Men då handlar det om ett mycket kraftigt vitamin– underskott, och det är väldigt ovanligt. Generellt kan man säga att det som kroppen mår bra av mår också huden bra av, säger Harry Beitner.

C-vitamin effektivt mot rynkorna

Krämer är i alla fall något vi tror huden mår bra av och som många av oss ställer vårt hopp till. Vi svenskar lägger ned totalt närmare två miljarder per år på hudvård i förhoppning om att få bukt med rynkorna och möta ett yngre ansikte i badrumsspegeln. Men hjälper det verkligen eller är det bara att kasta pengarna i sjön?

– Det kronologiska åldrandet kan man inte påverka men livsstilsrynkorna går att modifiera med hjälp av krämer, säger Harry Beitner. Väl dokumenterade studier visar till exempel att åldrandet på grund av för mycket solande går att påverka med vitamin Asyra. Samma sak gäller för aktivt vitamin C där man också sett positiva effekter på huden.

C-vitaminet påverkar den cell, fibroblasten, som producerar kollagen i huden. Kollagenet består av långa fibertrådar som hjälper huden att behålla sin smidighet och elasticitet. Men kollagentrådarna blir med åren allt färre. När aktivt C-vitamin når läderhuden så börjar fibroblasten producera nya kollagentrådar, ungefär som en kabelmaskin.

– Problemet med C-vitaminet är att det oxideras lätt och är väldigt instabilt. Därför krävs speciell teknik och förvaringstuber om man ska kunna dra nytta av det i en kräm, säger Harry Beitner. Men nu har man fått ett ökat intresse för ett C-vitaminliknande ämne – alpha-lipoic acid (Liponsyra) som kan omvandlas till C- och E-vitamin i huden. Liponsyran är mer stabil och lättare att tillföra i krämer och ger sannolikt samma effekt i huden som C-vitaminet.

Olika krämer

Q10 är exempel på en vanlig ingrediens i många krämer just nu. Det är ett slags enzym som finns naturligt i hudens celler. Men när man sätter det på huden så tas 80 procent upp av hudens hornlager som bara består av döda hudceller. Knappt 20 procent når de levande hudcellerna i överhudens nedre lager.

– Det är en intressant substans men man vet ännu inte riktigt vilken effekt det verkligen har på huden, säger Harry Beitner. Utbudet av krämer med olika ingredienser och verkningseffekter är enormt på marknaden. En djungel att forcera och ska man tro kosmetikaindustrin så behövs en kräm för varje tillfälle för att nå ett gott resultat. En för dagen, en för natten och en för ”den känsliga huden runt ögonen” som det ofta står i beskrivningarna.

– Det handlar mest om känsla och funktion. Dagkrämerna innehåller mer vatten och mindre fett än nattkrämerna. Men ur rynkbekämpningssynpunkt saknar krämbasens vattenhalt betydelse, säger Harry Beitner. I ögonkrämer tvingas man dessutom ofta minska på vissa aktiva ingredienser som kan vara hudirriterande, eftersom överhuden är tunnare på ögonlocken.

När huden rodnar och fjällar

Inte bara vårt genetiska arv och vår livsstil, utan även sjukdomar inverkar på hudens utseende och åldrande. Bindvävssjukdomar kan till exempel ge upphov till kroniska ärrbildningar. Sjukdomar som är kopplade till ämnesomsättningen kan också ge förändringar på huden som ökad behåring eller pigmentering.

Det finns också en grupp ärftliga sjukdomar som kallas gendermatoser som inverkar på huden. Dit hör till exempel fiskfjällssjuka som ger extremt torr och fjällande hud. En annan vanlig hudsjukdom är rosacea. Där huden blir röd och rodnande på grund av att blodkärlen vidgas och ibland kan man också få små röda knottror med inslag av varblåsor. Hudsjukdomen finns hos både män och kvinnor men är vanligast hos kvinnor över 30.

– Vad den beror på vet man inte. Men symtomen förvärras av starkt kryddad mat, heta drycker, alkohol, snabba temperaturväxlingar och solning, något man bör undvika för att minska sina besvär, säger Harry Beitner.

Nära besläktad med rosacea är ”flygvärdinnesjukan” eller peroral dermatit som också främst drabbar kvinnor över 30 år. Karakteristiskt är rodnande hud och små röda knottror runt munnen. Sjukdomen upptäcktes först hos en grupp amerikanska flygvärdinnor, därav namnet. Man trodde att symtomen kunde bero på allt för mycket makeup.

– Det sambandet är väldigt svagt och man vet inte heller här vad anledningen egentligen är. Lättare fall behandlas med krämer eller geler. I svårare fall kan man få tetracyklintabletter, en slags antibiotika, säger Harry Beitner.

Undvik uttorkning

Men även den friska huden kan emellanåt rodna och fjälla, speciellt när huden blir uttorkad av torr luft både inomhus och utomhus. Överdriven hygien med täta duschar bidrar också till uttorkning. Bästa sättet att undvika uttorkning på är att smörja huden regelbundet. Gärna med krämer som innehåller höga halter av karbamid och mjölksyra alternativt karbamid och koksalt, enligt Harry Beitner.

– De har i studier visat sig ha en god vattenbindande förmåga i huden. Konceptet med att använda sig av så kallade lågmolekylära ämnen med vattenbindande förmåga är dessutom en svensk upptäckt och något vi kan vara stolta över, säger han.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Nässelutslag (urtikaria)
9 juli, 2020 Hud & Hår

Nässelutslag (urtikaria)

Namnet urtikaria kommer av det latinska ordet för bränn...

Mjölkskorv
7 juli, 2020 Hud & Hår

Mjölkskorv

...

Annons:
Cecilia lever med hereditärt angioödem (HAE): “Mitt liv förändrades efter attacken”
1 juli, 2020 Hud & Hår

Cecilia lever med hereditärt angioödem (HAE): “Mitt liv förändrades efter attacken”

Cecilia Grahn, 41, lever med hereditärt angioödem, HAE....

Läkaren: Så kan nya läkemedel ge HAE-patienter bättre livskvalitet
29 juni, 2020 Hud & Hår

Läkaren: Så kan nya läkemedel ge HAE-patienter bättre livskvalitet

Patienter med hereditärt angioödem (HAE) lever med en s...

Så solar du säkert
9 mars, 2020 Cancer

Så solar du säkert

Huden har ett naturligt solskydd – lär dig använda det ...

Annons:
Internationella Psoriasisdagen: Efter 35 år är Peter äntligen symtomfri
3 mars, 2020 Hud & Hår

Internationella Psoriasisdagen: Efter 35 år är Peter äntligen symtomfri

Den 29 oktober firas Internationella Psoriasisdagen i e...

Insektsbett – tips och råd!
15 januari, 2020 Bättre liv

Insektsbett – tips och råd!

När värmen stiger kryper också små vänner i naturen fra...

Var du bor avgör om du får bäst behandling vid psoriasis
13 januari, 2020 Hud & Hår

Var du bor avgör om du får bäst behandling vid psoriasis

För att få tillgång till bäst vård och behandling för p...

Kosmetikaköp på nätet kan vara hälsofarligt – se upp för fällorna!
26 november, 2019 Hud & Hår

Kosmetikaköp på nätet kan vara hälsofarligt – se upp för fällorna!

Black friday står för dörren och julklappshandeln tar s...

Annons:
Solen och din hud
11 november, 2019 Hud & Hår

Solen och din hud

Sol i måttliga doser är nyttigt men ”solbrännan” som så...

Studie: Fler än hälften överlever svår hudcancer
1 oktober, 2019 Cancer

Studie: Fler än hälften överlever svår hudcancer

Över hälften av de patienter som drabbats av svår hudca...

Riktlinjer ska ge bättre och mer jämlik vård vid psoriasis
9 juli, 2019 Hud & Hår

Riktlinjer ska ge bättre och mer jämlik vård vid psoriasis

Tusentals fler med psoriasis kan nu få tillgång till my...

Annons:
Hudvård för olika hudtyper – vilken hudvård passar din hudtyp?
26 juni, 2019 Hud & Hår

Hudvård för olika hudtyper – vilken hudvård passar din hudtyp?

För att du lättare ska kunna veta hur du ska vårda och ...

Många solskyddsmedel har allvarliga brister
28 maj, 2019 Barn & Graviditet

Många solskyddsmedel har allvarliga brister

Solskyddsmedel i olika former (kräm, mousse och stick e...

Euromelanoma-veckan 2019 – remissfria besök till hudspecialister
15 maj, 2019 Cancer

Euromelanoma-veckan 2019 – remissfria besök till hudspecialister

Om du har en hudfläck eller andra hudförändringar som d...

Manligt håravfall – en tuff verklighet
27 mars, 2019 Hud & Hår

Manligt håravfall – en tuff verklighet

Manligt håravfall (androgen alopeci), kan för många var...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten