Ange ditt sökord

Snöskottning innebär statiskt arbete med armarna i kall väderlek. Det gör att kranskärlen drar ihop sig och belastningen på hjärtat ökar. Foto: Shutterstock

Snöskottning innebär statiskt arbete med armarna i kall väderlek. Det gör att kranskärlen drar ihop sig och belastningen på hjärtat ökar. Foto: Shutterstock

Snöskottning tär på hjärtat

Hårt väder och stora mängder snö kräver större arbetsinsatser av snöskottning, vilket kan öka risken att drabbas av hjärtinfarkt. Har man någon hjärtsjukdom sedan tidigare råder förhöjd risk.

Annons:

Det säger Per Blomström, länsverksamhetschef för kardiologin i region Västernorrland, till Sveriges radio P4 Västernorrland. Han vittnar om att patienttrycket är större på kardiologiavdelningarna vid varje större snöfall.

Framförallt är det äldre människor som får hjärtinfarkter, men även fler och fler yngre drabbas. Majoriteten av de som drabbas är rökare. En annan riskfaktor man brukar tala om är övervikt.

Förkalkningar i kranskärlen

Kring hjärtat finns det små, utvändiga kärl, de så kallade kranskärlen. När vi blir äldre får vi förkalkningar i dessa och när man arbetar statiskt med armarna i kall väderlek, som man gör vid snöskottning, så drar kranskärlen ihop sig. Det gör att belastningen på hjärtat ökar och det krävs ett ökat flöde av blod. 

Vid förkalkningar i kranskärlen kan inte blodet flöda ordentligt och vid en hjärtinfarkt så blir det stopp i kärlen. Det kan ske av två orsaker, antingen för att förkalkningen spricker och det bildas en propp kring bristningen, eller för att blodflödet blir alldeles för lågt och inte kan förse en del av hjärtmuskeln med blod.

Inte säkert att man har symtom

Om man har någon hjärtsjukdom sedan tidigare höjs risken väsentligt, berättar Per Blomström. Men det finns också de som aldrig har haft några symtom, hjärtinfarkter är lömska på det viset, så det är långt ifrån alla som kommer in med hjärtinfarkt som har sjukdomshistorik. 

Per Blomström råd till alla som vill förebygga hjärtinfarkt är att röra på sig. Fysisk aktivitet är det som man vet har bäst effekt på livslängden, så det är jätteviktigt, säger han. 

Annons:

Källor:

Sveriges radio P4 Västernorrland

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!