Ange ditt sökord

Skräddarsydd behandling kan förbättra för KOL-patienter

Skräddarsydd behandling kan förbättra för KOL-patienter

Vid svår KOL kan rehabiliteringsprogram där läkare, sjuksköterska arbetsterapeut och dietist arbetar tillsammans bidra till en stor förbättring av patientens livssituation. Det visar en studie som Alf Tunsäter, överläkare, verksam vid Universitetssjukhuset i Lund, lett vid Simrishamns sjukhus.

Annons:

Varje KOL-patient fick en individuell behandlingsplan, tillgång till personlig rådgivning av en speciell KOL-sköterska. De kunde få omedelbar kontakt och omedelbar behandling. På det sättet har försämringsperioderna kunnat bromsas i ett tidigt skede.

Att bromsa och minska antalet försämringsperioder (så kallade exacerbationer, ofta utlösta av infektioner) är mycket viktigt i KOL-behandlingen. Ju oftare en KOLpatient får allvarliga försämringsperioder som leder till sjukhusinläggning, desto mer ökar risken för ytterligare försämring av lungfunktionen. Kjell Larsson, lungläkare och professor vid Karolinska Institutet, vill gärna se fler speciella KOL-enheter, både på sjukhus och på vårdcentraler.

– Det är en fråga om att få resurser. Det är ofta småsnålhet och kortsiktighet som får styra i kommunerna, trots att det blir både bättre och billigare på sikt om man ordnar fler specialmottagningar. Och det skulle helt klart förbättra livssituationen för patienterna.

Anne Lindberg, lungspecialist och överläkare vid lung- och allergisektionen på Sunderby Sjukhus i Luleå, vill också gärna se utbyggda KOL-enheter på flera ställen i Sverige.

– Det vore en stor fördel om patienter med diagnostiserad KOL vet vart de ska vända sig. Det är så viktigt att identifiera och behandla försämringsperioder, vi vet att det har väldigt stor betydelse för livskvaliteten. Det har hänt en hel del på KOL-området under senare tid, berättar både Kjell Larsson och Anne Lindberg.

Kjell Larsson:
– Det är främst tre upptäckter, visade i svenska och internationella studier, som kommer att ha stor betydelse för KOL-patienter:

    1. Att fler KOL-patienter än vi trodde också har hjärtkärlsjukdom och hjärtsvikt.

 

    1. Att KOL-patienternas inhalationskortison kan påverka riskfaktorer vid hjärtsjukdom.

 

  1. Att inhalationskortison i kombination med långverkande beta 2-agonister minskar antalet försämringsperioder och dödlighet i KOL, och förbättrar livskvaliteten betydligt.

Hur använder ni dessa upptäckter i praktiken i Sverige?

– Det kanske är så att man ska vidga indikationerna för inhalationskortison. Svårt sjuka KOL-patienter med täta försämringsperioder ska ha inhalationskortison, men om även lindrigare KOL-sjuka kan få en förebyggande effekt på hjärtkärlsjukdom bör vi kanske ompröva och ge även dem behandlingen.

Anne Lindberg:
– En norsk studie har visat minskad dödlighet hos KOLsjuka som tog statiner (mot hjärtsjukdom). Man diskuterar i dag om statiner har en specifik effekt på själva KOLsjukdomen, kanske på den inflammatoriska reaktionen i lungorna. Många KOL-patienter har hjärtkärlsjukdom, många hjärtkärlpatienter har KOL – det är svårt att veta sanningen bakom att statiner minskar dödligheten vid KOL!

Vi måste lära oss mer, förhoppningsvis genom ett tätare samarbete mellan lung- och hjärtläkare. Bästa ”medicinen” mot KOL är att sluta röka. I övrigt kan man ge läkemedel som lindrar symtomen och förebygger komplikationer.

Det handlar om att lindra symtom som hosta, slem och andnöd vid ansträngning. Två typer av mediciner är de viktigaste: Luftrörsvidgare, som gör att musklerna slappnar av och det blir lättare att andas och få upp slem. Inhalationskortison, som hjälper till att läka inflammationen i luftrören och lungorna. Luftrören blir mindre irriterade och det blir mindre slem.

Det finns en medicin som har båda sorternas medicin i samma inhalator. Den kallas kombinationsbehandling. Vid måttlig till svår KOL med försämringsperioder kan kombinationspreparat (kortison och luftrörsvidgande) och antikolinergika minska risken för försämringsperioder.

Läkemedel ger ökad livskvalitet

När det gäller läkemedelsbehandling har den stora TORCH-studien betytt mycket, anser både Kjell Larsson och Anne Lindberg. TORCH (TOwards a Revolution i COPD Health) var en stor multinationell, randomiserad ”dubbelblind” studie (verksamt medel mot placebo) med målet att undersöka om läkemedlet Seretide Forte (luftrörsvidgande kombinationspreparat) kan ge patienter med medelsvår till svår KOL ett längre liv.

– Studien har löpt över tre år och omfattat över 6 000 KOL-patienter i över fyrtio länder. Sverige har haft sju lungkliniker och drygt 100 patienter med i studien.

– Man undersökte mortalitet (dödsfall), antal försämringsperioder och upplevd livskvalitet.

– Resultaten visar en 17-procentig minskning av den relativa dödsrisken, en 25-procentig minskning av försämringsperioder och en förbättrad livskvalitet.

– Det är en viktig och helt unik studie, säger Anne Lindberg, som deltagit med ett antal KOL-patienter i studien.

– Färre försämringsperioder, minskad försämring av lungfunktionen, bättre livskvalitet – det är tre väldigt viktiga faktorer. Resultatet antyder också att behandlingen påverkar dödligheten i positiv riktning.

En av Anne Lindbergs patienter i TORCH-studien är 53-åriga Anki Sennland, personaladministratör på Banverket Produktion Nord.

Anki fick sin diagnos redan för sju år sedan, och är alltså en ganska ung KOL-patient. Hon sticker inte under stol med att rökningen är huvudorsaken till hennes KOL – hon har rökt ett paket om dagen sedan tonåren. Besvären började med rethosta, som också höll henne vaken på nätterna. Läkarna diskuterade lunginflammation och blodpropp i lungan, på röntgen såg det ut som om vänstra lungan hade ”säckat ihop”.

Anki skickades till Sunderby sjukhus utanför Luleå, där hon till slut fick diagnosen KOL och behandling med luftrörsvidgande medicin. Hon ansågs vara en bra kandidat för att vara med i TORCH-studien, och under de tre åren studien pågick visste varken hon själv eller läkarna om hon fick aktiv medicin eller placebo.

– Men vi misstänkte att det var den riktiga medicinen jag fick, eftersom jag började må så himla bra! säger Anki. Jag fick så mycket lättare att andas, luften gick direkt ner i lungorna, hosta och slem var efter ett tag helt borta. Idag vet jag inte vad hosta är! I och med att jag kunde andas lättare blev det också lättare och roligare att vara ute och röra på sig, och idag tar jag dagliga promenader. Det vill jag inte vara utan, jag mår jättebra när jag är ute i friska luften. Lite biverkningar har Anki fått av kombinationspreparatet, muskelkramper i låren. Musklerna låser sig, så att hon måste hoppa upp och stretcha efter att ha suttit stilla en längre stund.

– Men det är en bagatell, ett billigt pris för att få en så mycket bättre andning, och för att minska risken för att min KOL-sjukdom förvärras.

Rökavvänjning

En positiv nyhet på läkemedelssidan är också att det finns nya anti-rökmediciner, till exempel Champix, som är mycket effektiva, säger Kjell Larsson. Om fler kan bli av med röksuget och sluta röka, blir KOL inte ett stort problem i framtiden. Champix stimulerar nikotinreceptorer: man får inte samma kick av rökningen eftersom det redan är ”upptaget” i hjärnans nikotinreceptorer!

Men det finns ju KOL-patienter som aldrig rökt?!

– Ja, bland de äldre är det en inte alldeles liten grupp. En del har varit passiva rökare, det vill säga levt ihop med en rökare eller arbetat i rökig miljö. Ett litet antal patienter har en ärftlig disposition för sjukdomen. Det finns också en liten andel fall som beror på medfödda missbildningar. En ärftlig brist på alfa1-antitrypsin – ett äggviteämne som skyddar kroppen mot nedbrytande ämnen, som till exempel vita blodkroppar som frisätts – kan leda till KOL.

– Men så finns det kvinnor som kommer upp över pensionsåldern och får KOL utan att ha rökt eller haft partner som rökt. De har inte haft astma, och inte yrken som skulle kunna orsaka lungskador.

Vad kan då orsaken vara?

– Vi vet inte, det finns inte mycket forskning gjort på det. Kanske någon autoimmun faktor. Förra året fick tre svårt KOL-sjuka patienter nya lungor genom transplantation vid Universitetssjukhuset i Lund. Läkarna har använt en ny svensk metod: Donerade lungor som ansetts för dåliga att användas vid transplantation har bearbetats med en hjärtlungmaskin, som pumpat runt blodlösning och gjort lungorna helt användbara. Ett stort steg, eftersom det fortfarande råder katastrofal brist på donerade organ. Men lungtransplantation lär knappast bli rutin för KOL-patienter, säger Anne Lindberg.

– Transplantation är ett väldigt stort ingrepp som innebär att man måste ha en för övrigt frisk kropp för att klara av operationen. Många av de äldre KOL-patienterna har hjärtsjukdom och åldern i sig kan också vara en riskfaktor. Om man ser att ett ingrepp innebär större risk än nytta för patienten ska man inte utföra det.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Nässelutslag (Urtikaria)
7 juli, 2020 Hud & Hår

Nässelutslag (Urtikaria)

Nässelutslagen är upphöjda, starkt kliande, bleka och o...

Pollenallergi eller coronavirus covid-19 – så vet du skillnaden!

Pollenallergi eller coronavirus covid-19 – så vet du skillnaden!

Covid-19, orsakat av det nya coronaviruset, och pollena...

Allt om pollenallergi (hösnuva) – orsak, symtom, behandling och vaccination

Allt om pollenallergi (hösnuva) – orsak, symtom, behandling och vaccination

Med våren och sommaren ser många allergiker framför sig...

Annons:
Personer med allergisjukdom undviker att söka vård i coronatider

Personer med allergisjukdom undviker att söka vård i coronatider

Två tredjedelar av de som haft vårdbehov som de i vanli...

Redaktionen testar WellO2

Redaktionen testar WellO2

Vi har haft möjlighet att testa  andningsredskapet Well...

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

När coronarapporten för den senaste veckan summeras fin...

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk a...

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19

I tider då allt ställs på ända kan det finnas mycket or...

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Annons:
Coronavirus hos hund upptäckt i Sverige
31 mars, 2020 Djurens hälsa

Coronavirus hos hund upptäckt i Sverige

Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar ...

Annons:
Coronavirus covid-19: Kan jag träna under coronapandemin?

Coronavirus covid-19: Kan jag träna under coronapandemin?

Det enkla svaret på frågan om du kan träna under den rå...

Världstuberkulosdagen 2020: En av de tio främsta dödsorsakerna i världen

Världstuberkulosdagen 2020: En av de tio främsta dödsorsakerna i världen

Den rådande pandemin innebär ett allvarligt hot mot fol...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten