Ange ditt sökord

Förhållandet till träningen avgör om du har ortorexi. Om du mår dåligt över att hoppa över ett träningspass bör du fundera på vad det kan bero på. Foto: Shutterstock

Förhållandet till träningen avgör om du har ortorexi. Om du mår dåligt över att hoppa över ett träningspass bör du fundera på vad det kan bero på. Foto: Shutterstock

Ortorexi – Trendigt hälsosam eller en ätstörning?

Att äta hälsosamt och träna regelbundet är viktigt, det får vi höra från alla håll och kanter. Men kan man bli alltför hälsosam och var går gränsen? Numera finns ett eget namn för överdrivet hälsosamt leverne – ortorexi.

Annons:

Ortorexi är en relativt ny term som innebär att man är tvångsmässigt övernyttig när det gäller framför allt mat, men ibland ingår även en överdriven träningsmängd. 

Vad är ortorexi?

Ortorexi är inte en egen diagnos utan räknas till ätstörningen UNS, ätstörning utan närmare specifikation. Viss forskning pekar på att runt sex procent av befolkningen har ortorexi, men detta behöver säkerställas med fler studier.

Hur vet man då om man lider av ortorexi? Ofta handlar det till en början om en sund vilja att äta och träna hälsosamt, men när element av tvång smyger sig på blir det nyttiga ohälsosamt och sjukligt. Man är alltså inte sjuk bara för att man lever hälsosamt; äter mycket grönsaker, frukt och tränar regelbundet. Om man däremot mår dåligt när man äter något onyttigt och när man inte följer det ”schema” man har satt upp, då är det en tydlig varningssignal. Om kosten och träningen dessutom tar över och det blir svårt att behålla ett socialt liv, är man inte sund längre utan behöver hjälp.

Jämförelse mellan anorektiker och ortorektiker 

Jämförelsevis med anorektikern kan ortorektikern upplevas som normalviktig fastän träningshetsen och matfixeringen styr tillvaron. Till skillnad från anorektikern så tittar ortorektikern mer på kvaliteten i maten än på kalorierna. Hen gillar att ha kontroll, äter på fasta tider och gärna med ett bestämt matschema. Man väljer bort vit pasta, vitt ris för bulgur eller quinoa. 

Generellt överkonsumerar man ofta protein på bekostnad av kolhydrater. Resultatet kan bli svår näringsbrist och en överansträngd kropp. 

Förhållandet till träning avgör

Tränar man mer än en gång per dag kan man börja misstänka att det går till överdrift. Dock är det inte mängden träning som avgör om du har ortorexi utan förhållandet till träningen. Om du mår dåligt över att hoppa över ett träningspass bör du fundera på vad det kan bero på.

Många frågar sig säkert hur man kan orka och om man inte blir hungrig och svaret är att hen undviker att känna. Till slut uppfattar ortorektikern inte kroppens signaler på hunger eller trötthet, utan hen kör över sig själv och saknar självrespekt. En person som lider av orotorexi mår inte bra. Hen känner sig ledsen, har ångest eller depressioner och isolerar sig ofta. Man behöver hjälp för att ta sig  ur denna negativa cirkel och ett starkt nätverk av familj, vänner och professionella, underlättar vägen tillbaka.

Testa om du ligger i riskzonen!

Att leva med ortorexi är komplicerat i ett samhälle genomsyrat av krav på hälsa och perfektion. Det är förstås bra att välja hälsosam mat och att röra på sig. Det gör att du lever längre, blir piggare och mår allmänt bättre. Men det gäller att hitta en sund balans. Om man svarar ja  på frågorna nedan ligger man i riskzonen och då kan det vara bra att söka hjälp, för att säkerställa att man inte är drabbad. 

  • Jag äter inget onyttigt.
  • Jag har svårt för att äta kolhydrater.
  • Jag tränar eller går powerwalk nästan alla dagar i veckan.
  • Jag mår dåligt om jag hoppar över en träning.
  • Jag är rädd att det går över styr om jag avviker från min kost- eller träningsplan. 

Tänk på att ju tidigare man upptäcker problematiken desto fortare kan man styra om beteendet och bli frisk.

Här kan du söka hjälp

Här följer några exempel på vart man kan vända sig om man vill söka hjälp: 

  • BUP – Barn och Ungdomspsykiatri (för barn och ungdomar upp till 17 år)
  • Vårdcentralen (för att få remiss till en ätstörningsklinik)
  • Frisk och Fri – Riksföreningen mot ätstörningar (anordnar även anhöriggrupper)
  • KÄTS –  Kunskapscentrum för ätstörningar (här kan du ställa dina egna frågor och få svar, samt söka behandlingsalternativ i Sverige)
  • Tjejjouren – råd, stöd och möjligheter för dig som är tjej att ställa frågor via mail och chatt
  • Ylab – privat företag med fokus på wellcare och med särskild kunskap gällande behandling av ortorexi
  • 1177 Vårdguiden – sjukvårdsrådgivning (här finns länkar till vårdinstanser i ditt län)

Läsvärt inom området:

– Bli vän med kroppen & maten – en bok om ätstörningar (Camilla Porsman Reimhult, Fitnessförlaget, 2005)

– Jag är sjuk: om manisk överhälsosamhet – ortorexi (Lisa Jisei)

– Mål i Mun: idrott och ätstörningar (Isabella von Hofsten, Gisela van der Ster, Atlet & diet, 2014)

– Ortorexi – fixering vid mat och träning (Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko, SISU idrottsböcker, 2014)

– Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel (Gisela van der Ster Wallin, Anna-Carin E Lindskog, Alfabeta, 2000)

 
Annons:

Källor: Atstorningar.se, Ylab.com, Jagarsjuk.se

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: