Nobelpriset i medicin 2019 - Prisas för studier av cellers syretillgång

Nobelpriset i medicin 2019 - Prisas för studier av cellers syretillgång

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-10-07
Uppdaterad: 2019-10-16
Författare: Anders Åker

William G. Kaelin, Jr Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Forskarna har undersökt hur kroppens celler anpassar sig efter tillgången till syre och som bland annat kan påverka hur celler gör mat till användbar energi. Systemet är viktigt för att vår kropp ska fungera som den ska, exempelvis när vi tränar.

Hur celler anpassar sig

Djur behöver syre för att i sina celler omvandla föda till användbar energi. Syrets fundamentala betydelse har varit känd under lång tid men hur celler anpassar sig efter syretillgänglighet förblev länge okänt. William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza upptäckte hur celler känner av och anpassar sig till förändrade syrenivåer. Deras forskning identifierade ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet som svar på varierande syrenivåer.

Nobelpristagarna banbrytande upptäckter har förklarat mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga. De lade grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.

Syre påverkar fysiologi och sjukdom

Tack vare Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter vet vi nu mycket mer om hur olika syrenivåer reglerar fundamentala delar av vår fysiologi. Regleringen gör det möjligt för celler att anpassa sin metabolism till låga syrenivåer, exempelvis i våra muskler vid hårt arbete. Blodkärlsbildning och produktion av röda blodkroppar är ytterligare exempel på processer som behöver anpassas till olika syrenivåer. Även vårt immunsystem och många andra fysiologiska funktioner finjusteras av det O2-reglerade maskineriet. Syreregleringen krävs också för den normala fosterutvecklingen, bland annat för fostrets blodkärlsbildning och utvecklingen av moderkakan (placenta).

Syreregleringen har även avgörande betydelse vid olika sjukdomstillstånd. Patienter med kronisk njursvikt lider ofta av svår blodbrist (anemi) till följd av minskad produktion av EPO, det hormon som produceras i njuren och kontrollerar nybildning av röda blodkroppar. Det syrereglerade maskineriet har stor betydelse även vid cancer. En snabbt växande cancertumör ställer stora krav på syre- och näringstillförsel. Cancercellerna utnyttjar det syrereglerade maskineriet för att stimulera blodkärlsbildning och också för att ställa om sin metabolism för effektiv tumörtillväxt. Intensiv aktivitet pågår för att utveckla nya läkemedel som kan påverka syreregleringen genom att antingen aktivera eller blockera maskineriet vid ett flertal olika sjukdomstillstånd.

Upptäckter som lett till nya lovande strategier

”De lade grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar”, skriver Nobelförsamlingen på Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

– Det verkar vara ett pris som ingen trodde skulle komma, men det är otroligt viktigt för normal fysiologi, säger Olle kämpe, professor i endokrinologi i en kommentar till SVT.

Fakta Nobelpriset i medicin eller fysiologi

Femtio professorer i Karolinska Institutets Nobelförsamling väljer varje år ut den eller de forskare som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin inklusive prissumman på nio miljoner kronor.
För årets pris har rekordmånga 633 nomineringar kommit in. Oftast brukar det vara runt 300 nomineringar. En grundläggande regel är att det ska vara en specifik upptäckt som belönas, inte en forskares karriär. Det ska gå att se ett tydligt före och efter inom ett forskningsfält. De vetenskapliga prisen kan delas av högst tre mottagare per pris.

Det finns ingen transparens när det gäller urvalsprocessen till Nobelpriset. Skälet är att ingen utifrån ska kunna påverka vem som får priset. Alla medlemmar har skrivit på ett avtal om tystnadsplikt och först 50 år efter ett beslut tagits blir dokumentationen offentlig.

 

Veckans fråga

Är du glutenintolerant?

Nyhetsbrev

E-postadress