Ange ditt sökord

Nötallergiker är rädda i onödan

Nötallergiker är rädda i onödan

Nötallergiker har lärt sig att undvika viss mat och anpassat sina liv efter sin allergi. Det är inte konstigt – en allergisk chock kan innebära stort obehag och i värsta fall leda till dödsfall. Men nu visar forskning att många som trott att de är nötallergiker i de flesta fall inte har nötallergi och därmed oroat sig i onödan.

Annons:

Magnus Wickman berättar om glädjande forskning för många av Sveriges alla nötallergiker under Forsknings- och Hälsodagen i Kungsträdgården i Stockholm. Uppskattningsvis kan hela nittio procent av dem som diagnostiserats som nötallergiker är nämligen i själva verket bara allvarligt allergiska mot pollen. Anledningen till kroppens dubbla budskap är att den förväxlar vissa ämnen med varandra, som forskare tidigare inte vetat om. Det resulterar i att patienter som testas för allergier, får utslag för både pollen och nötter antas vara lika allergiska mot båda ämnena.

– Sjukvården har tagit det säkra före det osäkra och uppmanat patienterna att inte äta nötter, säger Magnus Wickman, barnallergispecialist vid Sachsska sjukhuset och Karolinska Institutet. Nu kan vi konstatera att många människor varit rädda och begränsat sina liv i onödan på grund av detta.

Tack vare förbättrade testmetoder ägnar Magnus Wickman stor del av sin arbetstid till att friskförklara allergipatienter, som trott att de haft nötallergi.
Forskningen bakom de nya testerna har varit möjlig tack vare klinisk forskning, där i detta fall allergiker har ställt upp som försökspersoner.

– Jag tycker att detta är ett väldigt bra exempel på hur arbete med försökspersoner kan förfina forskningsresultat, som i slutändan leder till en kraftigt ökad livskvalitet för många människor, säger Pierre Lafolie, läkare och initiativtagare till Forsknings- och Hälsodagen i Kungsträdgården. Han är verksamhetschef på Karolinska Trial Alliance och vill uppmuntra fler att anmäla sig som försökspersoner.
– Det finns inga gränser för vad forskningen skulle kunna uppnå, om man bara hade personer att utföra testerna tillsammans med, säger Pierre Lafolie

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!