Ange ditt sökord

Motion sänker blodtrycket och skapar balans mellan kroppens nervsystem. Foto: Shutterstock

Motion sänker blodtrycket och skapar balans mellan kroppens nervsystem. Foto: Shutterstock

Motion bästa medicinen mot högt blodtryck

Vad är egentligen blodtryck? Varför är högt blodtryck farligt och vad kan man göra åt det? Få experter är mer lämpade för dessa frågor än Peter Währborg, psykoterapeut, samhällsvetare och hjärtläkare.

Annons:

Blodtrycket styrs av hjärtats slagkraft och av motståndet i kroppens kärlväggar. Blodtrycket mäts i oftast millimeter kvicksilver (mmHg) och anges i ett övertryck och ett undertryck. Övertrycket är det tryck som råder i blodkärlet just när hjärtat slår och undertrycket är det tryck som råder i blodkärlet mellan två hjärtslag. Ett normalt blodtryck för oss människor är 120/80 mmHg.

Läs mer om högt blodtryck

Vilka faktorer styr blodtrycket?

Peter Währborg: Blodtrycket styrs till stor del av det självständiga nervsystemet eller det autonoma nervsystemet som det också kallas. Förenklat kan man säga att det självständiga nervsystemet är indelat i två: det parasympatiska nervsystemet som ansvarar för till exempel matsmältning och återhämtning och det sympatiska nervsystemet som dominerar när vi är aktiva eller uppjagade. En viktig uppgift hos det sympatiska nervsystemet är att snabbt mobilisera blod till arbetande muskler när det krävs, till exempel för en språngmarsch för att hinna till bussen.

Påverkar psykosocial stress blodtrycket?

PW: Rent evolutionsbiologiskt är vårt nervsystem inte är anpassad för den typ av påfrestning vi möter i vår tid. Hjärnan ser väsentligen likadan ut som på stenåldern då vardagen bestod av angrepp från rovdjur som var oss övermäktiga. Då var det viktigt att kunna springa långt och länge, alternativt slå hårt. Vad bör kroppen rimligen bör göra då? Jo, den bör vara bra på att mobilisera snabb energi, vilket är uppgiften för det sympatiska nervsyste- met. En effekt av det är att blodkärlen dras samman och trycket ökar. Bekymret är att samma mekanismer aktiveras även när vi är oroliga, nervösa och ängsliga men då är reaktionen då inte särskilt funktionell. Går du och är lite orolig och stressad under en lång tid varar pådraget i det sympatiska nervsystemet lika länge. Effekten blir ungefär den samma som om du hade tränat dina biceps i gymmet. Blodkärlens muskler blir helt enkelt kraftigare, starkare och fler och när de aktiveras höjs blodtrycket ännu mer. I kärlsystemet är det dessutom så att en liten sammandragning leder till stora tryckförändringar. För att förstå hur brukar jag jämföra med trädgårdslangen hemma. Sätter du tummen för hålet och släpper ut lite blir trycket i slangen så högt att du når du ända bort till grannen men släpper du tummen når du bara till din egen rabatt. En relativt liten sammandragning ökar alltså trycket väldigt mycket.

Varför är det inte bra att ha ett högt blodtryck?

PW: Av erfarenhet vet vi att risken för till exempel slaganfall och hjärtinfarkt ökar vid ett visst blodtryck, särskilt om personen samtidigt har höga blodfetter, är överviktigt, lider av typ 2-diabetes eller ett förstadium till denna sjukdom.

Vad händer i kroppen när blodtrycket är högt?

PW: Blodkärl i till exempel hjärtat och hjärnan tar skada, genomblödning blir sämre och risken för att ett kärl i hjärnan kan brista ökar. Är trycket för högt påverkas de små, fina cellerna som inkläder våra blodkärl, endotelceller. Dessa celler är jätteviktiga, här bildas kroppens eget aspirin eller acetylsalicylsyra, här bildas kroppens eget propplösande läkemedel ”vävnadsplasminogen aktivator” och kroppens eget nitroglycerin, kväveoxid. Det är inte konstigt att en stor andel av oss går omkring och är hyfsat friska, för alla har kontinuerlig behandling med precis samma ämnen som de skulle få om de kom in till akut för en hjärtinfarkt på Sahlgrenska sjukhuset. Hos oss som fungerar normalt frisätter celler i våra blodkärl dessa ämnen varje dag. Men när man utsätter blodkärlet för högt tryck fungerar endotelcellerna sämre. Ännu värre blir det när någon med högt blodtryck utsätts för psykosocial stress, då kan kärlen till och med gå sönder och fungerar därefter inte som det ska. När de som bäst behövs lyckas kärlen inte producera eget aspirin, propplösande medel och nitroglycerin optimalt.

Påverkar motion blodtrycket?

PW: Absolut! Om du promenerar i rask takt en halvtimme varje dag, då kommer blodtrycket att öka under den tid du är ute – men sedan vinner du ett pris. För därefter går blodtrycket ner med motsvarande fem mmHg de efterföljande tio timmarna. Genom att höja trycket i en halvtimma, på ett sätt som är fysiologiskt helt riktigt, vinner vi alltså en långvarig trycksänkning som i storleksordningen är större än vad något av läkemedlen mot högt blodtryck kan åstadkomma. Det är en del av poängen. Orsaken är att fysisk aktivitet bland annat dämpar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet.Men det finns ytterligare en komponent. För att förstå vitsen med den brukar jag jämföra med motsatsen, psykisk påfrestning. Då ökar aktiviteten i sympatikus och dessutom sjunker aktiviteten i vilosystemet parasympatikus. Det är skillnaden däremellan, det vill säga förhöjd aktivitet i sympatikus och sänkt aktivitet i parasympatikus, som är bekymmersam och som hjärtläkare gillar jag den inte alls. Det ökar risken för att hjärtat utvecklar en allvarlig rytmrubbning. När det sker hos patienter försöker vi dämpa aktiviteten i sympatikus med läkemedel. Men det finns inget läkemedel som både sänker sympatikus och höjer parasympatikus … eller har vi det, jo det har vi! Fysisk aktivitet! Motion sänker alltså trycket och skapar dessutom en bättra balans mellan kroppens två självständiga nervsystemen. Även den del av hjärnan som styr det självständiga nervsystemet, hypotalamus påverkas av fysisk aktivitet, hur detta går till är inte i alla detaljer förstådda och beskrivna men det sker. Det är det som är så fantastiskt med fysisk aktivitet – att det gör allt möjligt bra. På det sättet blir fysisk aktivitet precis det där universalpillret som man drömmer om att sälja i hälsokostbutiken.

Hur mycket kan dagliga snabba promenader sänka trycket?

PW: Mellan 3-5 mmHg, det är som sagt mer än vad ett blodtrycksläkemedel lyckas med. Fysisk aktivitet har dessutom en rad andra bra effekter som inte hänger ihop med just blodtrycket. Skelettets täthet bibehålls, balansen förbättras, lungfunktionen förbättras och så vidare.

På vilket sätt minskar motion risken för hjärt- kärlsjukdomar?

PW: Fysisk aktivitet påverkar ett fenomen som kallas insulinresistens. Det innebär i praktiken att kroppens insulin inte längre gör sitt jobb. Till vardags ska insulin hjälpa sockret in i muskelcellen men vid en insulinresistens så fungerar inte detta samspel lika effektivt. Då svarar kroppens insulinproducerande celler i bukspottskörteln med att producera ännu mer insulin.

Dessa båda tillstånd – för mycket insulin i blodet i kombination med en minskad känslighet i muskelcellerna för insulin – är förstadier till typ 2 diabetes. De är också viktiga delar i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ökar muskelcellernas känslighet för insulin igen och förbättrar på så sätt samspelet mellan insulinproduktion och upptaget av socker i cellerna. Det innebär att fysisk aktivitet är en bra medicin mot nedsatt känslighet för insulin. Man kan promenera sig fri från sin insulinresistens. Fysisk aktivitet kan också få ordning på lätt förhöjda blodfetter.

Hur ofta bör jag vara aktiv för att få effekt?

PW: Trettio minuters rask promenad varje dag kan på ett utomordentligt aktivt och framgångsrikt sätt motverka insulinresistens, förhöjt blodtryck och höga blodfetter. Det viktigt att vara medveten om att all den fysiska aktivitet som man presterar och åstadkommer är till nytta, man behöver inte köpa rosa trikåer, Friskis och svettis-kort, än mindre gå på gym och lyssna på diskomusik. Det handlar mycket mer om att promenera upp för trapporna istället för att ta hissen.

Effektiviteten i den här insatsen är minst likvärdig de läkemedel som finns att erbjuda och i det närmaste biverkningsfri. Det är faktiskt till och med så att risken för sjukdom är mindre hos en överviktig som är tränad än hos en normalviktig som är otränad. Då förstår man att här finns mycket att hämta.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om högt blodtryck
10 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Allt om högt blodtryck

Lär dig mer om blodtrycket och vikten av att inte ha et...

Lågt blodtryck (hypotoni) – symtom, orsaker och behandling
17 december, 2019 Hjärta & Kärl

Lågt blodtryck (hypotoni) – symtom, orsaker och behandling

Lågt blodtryck är något som i de flesta fall inte ger n...

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin
30 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin

Vilken tid på dygnet du tar din blodtrycksmedicin kan v...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Annons:
Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

LPK – leukocyter, vita blodkroppar
14 februari, 2020 Infektioner & Vacciner

LPK – leukocyter, vita blodkroppar

Vita blodkroppar eller leukocyter är celler i blodet so...

Annons:
Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten