Möt människorna som gör skillnad - där hjälpen behövs!

Möt människorna som gör skillnad - där hjälpen behövs!

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Det finns platser på jorden där den humanitära situationen är i kris och hjälpbehovet varierar från stort till enormt. Till dessa platser beger sig organisationer och människor för att göra vad de kan, människor som vet vad det innebär att vara på plats. Möt Mia Hejdenberg från Läkare utan gränser och Saman Saidi från Rädda barnen som delar med sig av sina erfarenheter på fältet.

Genomgående för många organisationer är att arbetet i humanitära kriser kan se väldigt olika ut beroende på om det är en nödsituation efter en naturkatastrof, under pågående väpnad konflikt eller i områden där det har varit konflikter och som nu behöver stöttas i att bygga upp vården.

Kvinnor och barn drabbas alltid hårdast

Mia Hejdenberg har flera års erfarenhet från att jobba på fältet som sjuksyster, projektansvarig och på senare tid landsansvarig för organisationen Läkare utan gränser.

-    Beroende på vart man är har vi en bred uppsättning av olika projekt som ser väldigt olika ut. Som ansvarig får man ett övergripande perspektiv och ser hur alla delar behöver komma samman för att vi ska röra oss framåt, alla dessa små delar som man kanske inte tänker på i första taget. Det räcker inte att skicka ut tre läkare och sjuksköterskor och tro att det ska fungera, det är mycket runtomkring som behöver vara på plats för att det ska bli en legitim insats. Du kan få sitta och förhandla med en rebelledare i flera dagar för att få fram en tillåtelse att resa en specifik väg till en speciell klinik. När du till slut får grönt ljus kan det göra livet bättre för personerna på plats, säger Mia Hejdenberg.

Kvinnor och barn får extra mycket fokus då Läkare utan gränser konstaterar att just dessa alltid drabbas hårdast i krissituationer. Samma bedömning gör man hos Rädda barnen där man också är på plats vid olika krissituationer och oroshärdar runtom i världen och där man har särskilt fokus på barns utsatthet och behov, bland annat beträffande skydd, trygghet och psykosocialt stöd.

Stort behov av billiga och effektiva läkemedel

Saman Saidi är kommunikationsansvarig för Rädda Barnens humanitära insatser och han identifierar förutom de uppenbara problemen som naturkatastrofer och krig för med sig även två andra problem som påverkar arbetet på fältet.

-    Det finns ett stort behov av billiga och effektiva läkemedel i välden, framförallt i fattiga länder och områden som drabbats av katastrofer. Varje år dör miljoner människor av smittsamma sjukdomar som med rätt medicin i tid hade kunnat överleva. Utmaningen är höga priser och tillgången av läkemedel i låginkomstländer. En annan mer operationell utmaning i svåra miljöer kan vara logistiken, t ex bristande transportmöjligheter av kylda vacciner till avlägsna områden i länder med höga temperaturer, förklarar Saman Saidi.

Att logistik och befintliga förutsättningar påverkar prioriteringarna är även Mia Hejdenberg mycket medveten om.

-    Olika projekt har olika behov och det skiljer sig åt att bedriva vård i utvecklade delar av Irak jämfört med ett sjukhus i bushen i Kongo. Kunskapsnivåer hos befintlig personal, tillgång till medicinsk utrustning och transporter påverkar och det är inte alltid man har möjlighet att bedriva den vård man vill. Det är en av de viktigaste erfarenheterna du får med dig hem, att man måste hitta kreativa lösningar för att ta hand om saker man kanske inte kan annars, berättar Mia Hejdenberg.

Många humanitära kriser ruomt i världen idag

För såväl Läkare utan gränser som Rädda barnen är det viktigt att etablera en öppen kommunikation och ett gott samarbete med lokala krafter. Saman Saidi förklarar att Rädda barnen finns på plats i över 120 länder vilket leder till att man oftast redan har en närvaro när en kris eller katastrof inträffar.

-    Det innebär att vi både är snabbt på plats när något inträffar och att vi många gånger redan har en etablerad relation med myndigheterna i landet. Vi brukar säga att vi är på plats före, under och efter en katastrof, för någon gång övergår en kris från ett akut läge till att behöva mer långsiktiga insatser. Vi strävar nästan alltid efter att bygga och stötta den lokala kapacitet som finns, det är mer effektivt och hållbart långsiktigt, säger Saman Saidi.

Det pågår många humanitära kriser runtom i världen idag och såväl Mia Hejdenberg som Saman Saidi lyfter Syrien och Jemen som två platser där behovet är enormt. Men det pågår samtidigt väpnade konflikter på många andra platser där behovet av insatser är konstant.

-    Jag skulle säga att de mest brinnande kriserna och katastroferna förutom Syrien och Jemen idag är konflikten i norra Nigeria, torkan i östra Afrika och flyktingkrisen för Rohingyer i  södra Bangladesh. Konflikterna i Centralafrikanska republiken och Kongo är också mycket kritiska, konstaterar Saman Saidi.

Inse vikten av det man gör

Med så många oroshärdar och ett så stort behov blir en naturlig följdfråga om man inte känner en känsla av att inte räcka till, något Mia Hejdenberg kan känna igen sig i.

-    Det är klart man kan uppleva en känsla av vanmakt, man vill ofta göra mer än vad man kan. Det är kanske vanligt att man upplever känslan av otillräcklighet de första gångerna man är på fältet. Ju mer erfarenhet man får desto mer inser man vikten av det man gör istället för att se allting man inte har kapacitet att göra, reflekterar Mia Hejdenberg.

Mia Hejdenberg får medhåll från Saman Saidi på Rädda Barnen.

-    Jag tror att oavsett vad man jobbar med i en katastrofinsats så uppstår de känslorna någon gång, känslan av att du kan göra mer. Man kan alltid göra mer men inom medicin och sjukvård blir det nog mer påtagligt då det ofta mer direkt handlar om liv och död, där och då, För egen del, i min roll, har jag blivit väl medveten om hur tystnad dödar och tyvärr hur liten vetskapen är om stora humanitära kriser bland människor i Sverige. Medierna har ett stort ansvar att ha en så bred rapportering som möjligt, människor ska inte dö och lida i det tysta. Omvärldens vetskap är viktig och behövs för att man ska kunna mobilisera resurser och rädda liv, berättar Saman Saidi.
För Mia Hejdenberg har upplevelsen av att arbeta för Läkare utan gränser på fältet och sedan komma hem varierat beroende på vad det varit för uppdrag och vad som har hänt på plats.

-    Det tar tid att återhämta sig psykiskt och fysiskt, allt från ett par dagar till ett par månader beroende på vad du varit med om. Det finns bra stöd från organisationen vilket är bra då det kan vara svårt att på egen hand bearbeta sina upplevelser. Det känns ändå bra att veta att det man gör hjälper till och att det ger effekt, säger Mia Hejdenberg.

Fakta

Läkare utan gränser och Rädda barnen har en rad olika yrkeskategorier som arbetar på fältet och för den intresserade går det bra att kontakta organisationerna för att höra efter hur man kan bidra med sin insats. Läs mer på https://www.raddabarnen.se/om-oss/jobba-hos-oss och https://lakareutangranser.se/bli-faltarbetare

Som privatperson kan du ge ditt bidrag för att stötta verksamheter som Rädda barnen och Läkare utan gränser - din hjälp behövs och flera kan göra mera!

 

Veckans fråga

Läser du horoskop?

Nyhetsbrev

E-postadress