Ange ditt sökord

Allt fler icke-rökare drabbas av lungcancer. Tidig upptäckt och förbättrad diagnostik är avgörande för att öka överlevnaden. Foto: Getty Images

Allt fler icke-rökare drabbas av lungcancer. Tidig upptäckt och förbättrad diagnostik är avgörande för att öka överlevnaden. Foto: Getty Images

Lungcancer ökar bland icke-rökare

Lungcancer har länge varit starkt kopplat till tobaksrökning, men de senaste åren har forskare och läkare sett en tydlig ökning av fall hos personer som aldrig har rökt. Trenden är särskilt märkbart bland kvinnor, där antalet drabbade ökar trots att rökningen i samhället minskar. Detta har väckt frågan: vad ligger bakom ökningen av lungcancer bland aldrig-rökare och vilka är de viktigaste riskfaktorerna?

Annons:

Lungcancer: statistik och utveckling

  • I Sverige får omkring 4,000 personer per år diagnosen lungcancer. Cirka 10–15 procent av dessa har aldrig rökt.
  • Bland kvinnor har insjuknandet ökat med 70 procent under de senaste 20 åren, och cirka 15 procent av kvinnliga lungcancerpatienter har aldrig rökt.
  • Män som aldrig rökt utgör runt 10 procent av lungcancerfallen.
  • Var fjärde man, och var tredje kvinna, överlever sin cancer i minst fem år.

De flesta som får lungcancer är mellan 60 och 80 år gamla. Symtom på lungcancer kan vara exempelvis: hosta, bröstsmärtor, trötthet, lunginflammation, andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning och oväntad viktnedgång.

Radon och miljöfaktorer: starkt samband med lungcancer

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakas ungefär 14 procent av lungcancerfallen i Sverige av radon. Det motsvarar cirka 500 fall per år, där omkring 50 av dessa drabbar personer som aldrig rökt. Långvarig exponering för radon inomhus ökar risken med 16 procent per 100 Bq/m³ inomhusluft. Även låga radonnivåer kan öka risken, men ju högre desto större fara. Enbart genom att sänka radonhalten i hus som ligger på 200 Bq/m³ inomhusluft eller mer till en nivå omkring 100 Bq/m³ eller mindre, skulle man på sikt kunna undvika omkring 200 lungcancerfall om året. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ett riktvärde för radon i bostäder på 100 Bq/m3.

Andra möjliga miljöfaktorer:

  • Exponering för luftföroreningar, asbest och partiklar från trafik eller industri.
  • Passiv rökning och rökos från annat än tobak.
  • Matos och dålig ventilation har nämnts som ett potentiellt riskbidrag men är svårare att mäta.

Genetik och biologiska skillnader påverkar risken för lungcancer

Forskning indikerar även att genetiska mutationer och ärftliga faktorer kan spela en roll. Bland unga kvinnor som aldrig rökt med lungcancer ser man oftare specifika genetiska förändringar i tumörerna. Detta kan delvis förklara varför kvinnor som aldrig rökt drabbas oftare än män. Det finns teorier om att hormoner, exempelvis östrogen, kan påverka tumörtillväxten hos kvinnor men detta kräver mer forskning.

Många får lungcancerdiagnosen sent

Många icke-rökare får sin lungcancer upptäckt sent, då symtom ofta är diffusa och sjukdomen inte misstänks hos den som inte röker. Detta leder ofta till att cancern upptäcks i ett senare stadium, vilket försämrar prognosen. Dock har avancerad diagnostik och precisionsmedicin snabbt förbättrat överlevnaden för vissa patienter med särskilda genetiska mutationer, såsom ALK.

Vägen framåt: så minskar vi risken för lungcancer

Ökningen av lungcancer hos aldrig-rökare, särskilt kvinnor, kan tillskrivas flera faktorer:

  • Radonexponering, särskilt inomhus.
  • Luftföroreningar och asbest.
  • Passiv rökning.
  • Genetiska mutationer och hormonella faktorer.

Läkare och forskare understryker vikten av att sänka radonhalter i hus, förbättra ventilation, minimera passiv rökning och fortsätta med genetisk forskning för att bättre förstå varför lungcancer drabbar allt fler aldrig-rökare. Tidig upptäckt av lungcancer och tillgång till moderna, riktade behandlingar kommer vara avgörande för att förbättra prognosen för denna växande patientgrupp.

Kort om radon

Radon är en osynlig och luktfri gas som om den förekommer i för höga halter i inomhusluften kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Gasen bildas naturligt när uran i berggrunden bryts ned, och den kan ta sig in i byggnader via marken, byggmaterial eller hushållsvattnet. Radon varken luktar, smakar eller syns varför man måste mäta radonhalten för att upptäcka den. För att få det mest tillförlitliga resultatet bör en långtidsmätning göras under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april).

När bör man genomföra en radonmätning?

  • Mät radon vid husköp så slipper du obehagliga överraskningar.
  • Vid större renoveringar är det önskvärt att göra en mätning.
  • Om det var mer än fem år sedan förra mätningen är det dags att göra en ny.
  • Om grannarna har höga radonhalter bör du mäta i ditt hus.
  • Vid ny eller ändrad ventilation ska man göra en radonmätning.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: